Dela:

Elever bygger kunskap om hållbarhet tillsammans

I globalt lärande inom hållbarhetsfrågor kommunicerar elever från olika länder på jämlika villkor. Det visar Birgitta Nordéns avhandling. 

Birgitta Nordén
Birgitta Nordén

Född i Växjö

Disputerade 2016-06-03
vid Malmö högskola


AVHANDLING
Learning and teaching sustainable development in global-local contexts

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat på Internationella Miljöinstitutet i Lund. När jag fick ansvar för global hållbarhetsundervisning skapade jag globala klasser på nätet där lärare med elever från ungefär 120 länder deltog. Det fick stor respons och jag började fundera över vad och hur eleverna lär.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur vi åstadkommer ett fördjupat lärande inom miljö och hållbarhet. Jag har särskilt intresserat mig för den globala dimensionen och hur vi kan undervisa om den lokalt. I tidigare forskning finns inte mycket fokus på lärprocesser, det är mer retorik och policy – det här ska göras, men det sägs inte hur. Jag har intervjuat lärare, skolledare och skolungdomar på högstadie- och gymnasienivå som anslutit sig till globala kurssammanhang via nätet. Dessutom har jag intervjuat ett tiotal gymnasielärare för att se hur lärare samarbetar transdisciplinärt över ämnesgränserna och hur de förbereder sig i arbetslagen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För att skapa ett innehåll för globalt lärande i hållbarhetsfrågor behövs en fördjupad förmåga att tränga in i komplexa områden. Precis som inom andra ämnen finns det ett flöde av idéer och en kunskapsbyggnad som genereras i ett globalt, lokalt sammanhang. Men inom hållbar utveckling är det inte böcker eller lärare som är källan utan eleverna bygger kunskap tillsammans.

– Undervisningen i de globala lärandekontexterna har tidigare haft karaktären av välgörenhet. Vi från norr säger hur man gör. Men när det handlar om hållbarhet måste eleverna ta mycket av initiativet och de kommunicerar på en jämbördig nivå. Det är intressant för det händer något mellan människor och det är befruktande att få in det globala lärandet i det lokala även här i Sverige. Det handlar inte bara om framtiden, utan om att hantera samtida problem.

Vad överraskade dig?

– Jag märkte att gymnasielärare har olika motivation och kan undervisa väldigt väl över ämnesgränserna, när de ser att det är angeläget. Det var en enorm dynamik mellan natur- och samhällsvetenskapliga ämnen liksom mellan Idrott och hälsa, och psykologi. Lärarna varken bevakade revir eller ansåg att egna disciplinen hade tolkningsföreträde i hållbarhetsundervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla ämneslärare, men framför allt våra nuvarande lärarstuderande som behöver hitta metoder att ta till vara globaliseringens lokala hållbarhetsuttryck.

Annika Larsson Sjöberg

 

 

Sidan publicerades 2016-06-13 11:27 av
Sidan uppdaterades 2016-08-16 11:34 av


Relaterat

Projektarbeten kräver aktiv lärare

Det ställs höga krav på läraren, framför allt genom komplexa elevsamtal, under elevers projektarbeten. Det visar Mikaela Åberg i sin avhandling om hur instruktioner ges och tas emot mellan lärare och elever i projektarbeten.

Elevdiskussioner i hållbarhetsfrågor kretsar kring eget ansvar

Gymnasieelever lägger stort ansvar på sitt eget agerande samtidigt som de tror att tekniken och vetenskapen kommer att lösa världens frågor kring hållbarhet. Katarina Ottanders studie visar också att elever använder sina naturkunskaper när hållbarhetsfrågor diskuteras.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Lagom engagerade föräldrar är bäst – om lärarna får välja

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.