Dela:

Elever bygger kunskap om hållbarhet tillsammans

I globalt lärande inom hållbarhetsfrågor kommunicerar elever från olika länder på jämlika villkor. Det visar Birgitta Nordéns avhandling. 

Birgitta Nordén
Birgitta Nordén

Född i Växjö

Disputerade 2016-06-03
vid Malmö högskola


AVHANDLING
Learning and teaching sustainable development in global-local contexts

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat på Internationella Miljöinstitutet i Lund. När jag fick ansvar för global hållbarhetsundervisning skapade jag globala klasser på nätet där lärare med elever från ungefär 120 länder deltog. Det fick stor respons och jag började fundera över vad och hur eleverna lär.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur vi åstadkommer ett fördjupat lärande inom miljö och hållbarhet. Jag har särskilt intresserat mig för den globala dimensionen och hur vi kan undervisa om den lokalt. I tidigare forskning finns inte mycket fokus på lärprocesser, det är mer retorik och policy – det här ska göras, men det sägs inte hur. Jag har intervjuat lärare, skolledare och skolungdomar på högstadie- och gymnasienivå som anslutit sig till globala kurssammanhang via nätet. Dessutom har jag intervjuat ett tiotal gymnasielärare för att se hur lärare samarbetar transdisciplinärt över ämnesgränserna och hur de förbereder sig i arbetslagen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För att skapa ett innehåll för globalt lärande i hållbarhetsfrågor behövs en fördjupad förmåga att tränga in i komplexa områden. Precis som inom andra ämnen finns det ett flöde av idéer och en kunskapsbyggnad som genereras i ett globalt, lokalt sammanhang. Men inom hållbar utveckling är det inte böcker eller lärare som är källan utan eleverna bygger kunskap tillsammans.

– Undervisningen i de globala lärandekontexterna har tidigare haft karaktären av välgörenhet. Vi från norr säger hur man gör. Men när det handlar om hållbarhet måste eleverna ta mycket av initiativet och de kommunicerar på en jämbördig nivå. Det är intressant för det händer något mellan människor och det är befruktande att få in det globala lärandet i det lokala även här i Sverige. Det handlar inte bara om framtiden, utan om att hantera samtida problem.

Vad överraskade dig?

– Jag märkte att gymnasielärare har olika motivation och kan undervisa väldigt väl över ämnesgränserna, när de ser att det är angeläget. Det var en enorm dynamik mellan natur- och samhällsvetenskapliga ämnen liksom mellan Idrott och hälsa, och psykologi. Lärarna varken bevakade revir eller ansåg att egna disciplinen hade tolkningsföreträde i hållbarhetsundervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla ämneslärare, men framför allt våra nuvarande lärarstuderande som behöver hitta metoder att ta till vara globaliseringens lokala hållbarhetsuttryck.

Annika Larsson Sjöberg

 

 

Sidan publicerades 2016-06-13 11:27 av
Sidan uppdaterades 2016-08-16 11:34 av


Relaterat

Projektarbeten kräver aktiv lärare

Det ställs höga krav på läraren, framför allt genom komplexa elevsamtal, under elevers projektarbeten. Det visar Mikaela Åberg i sin avhandling om hur instruktioner ges och tas emot mellan lärare och elever i projektarbeten.

Elevdiskussioner i hållbarhetsfrågor kretsar kring eget ansvar

Gymnasieelever lägger stort ansvar på sitt eget agerande samtidigt som de tror att tekniken och vetenskapen kommer att lösa världens frågor kring hållbarhet. Katarina Ottanders studie visar också att elever använder sina naturkunskaper när hållbarhetsfrågor diskuteras.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)