Elever bygger kunskap om hållbarhet tillsammans

I globalt lärande inom hållbarhetsfrågor kommunicerar elever från olika länder på jämlika villkor. Det visar Birgitta Nordéns avhandling. 

Birgitta Nordén
Birgitta Nordén

Född i Växjö

Disputerade 2016-06-03
vid Malmö högskola


AVHANDLING
Learning and teaching sustainable development in global-local contexts

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat på Internationella Miljöinstitutet i Lund. När jag fick ansvar för global hållbarhetsundervisning skapade jag globala klasser på nätet där lärare med elever från ungefär 120 länder deltog. Det fick stor respons och jag började fundera över vad och hur eleverna lär.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur vi åstadkommer ett fördjupat lärande inom miljö och hållbarhet. Jag har särskilt intresserat mig för den globala dimensionen och hur vi kan undervisa om den lokalt. I tidigare forskning finns inte mycket fokus på lärprocesser, det är mer retorik och policy – det här ska göras, men det sägs inte hur. Jag har intervjuat lärare, skolledare och skolungdomar på högstadie- och gymnasienivå som anslutit sig till globala kurssammanhang via nätet. Dessutom har jag intervjuat ett tiotal gymnasielärare för att se hur lärare samarbetar transdisciplinärt över ämnesgränserna och hur de förbereder sig i arbetslagen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För att skapa ett innehåll för globalt lärande i hållbarhetsfrågor behövs en fördjupad förmåga att tränga in i komplexa områden. Precis som inom andra ämnen finns det ett flöde av idéer och en kunskapsbyggnad som genereras i ett globalt, lokalt sammanhang. Men inom hållbar utveckling är det inte böcker eller lärare som är källan utan eleverna bygger kunskap tillsammans.

– Undervisningen i de globala lärandekontexterna har tidigare haft karaktären av välgörenhet. Vi från norr säger hur man gör. Men när det handlar om hållbarhet måste eleverna ta mycket av initiativet och de kommunicerar på en jämbördig nivå. Det är intressant för det händer något mellan människor och det är befruktande att få in det globala lärandet i det lokala även här i Sverige. Det handlar inte bara om framtiden, utan om att hantera samtida problem.

Vad överraskade dig?

– Jag märkte att gymnasielärare har olika motivation och kan undervisa väldigt väl över ämnesgränserna, när de ser att det är angeläget. Det var en enorm dynamik mellan natur- och samhällsvetenskapliga ämnen liksom mellan Idrott och hälsa, och psykologi. Lärarna varken bevakade revir eller ansåg att egna disciplinen hade tolkningsföreträde i hållbarhetsundervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla ämneslärare, men framför allt våra nuvarande lärarstuderande som behöver hitta metoder att ta till vara globaliseringens lokala hållbarhetsuttryck.

Annika Larsson Sjöberg

 

 

Sidan publicerades 2016-06-13 11:27 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2016-08-16 11:34 av Hedda Lovén


Relaterat

Projektarbeten kräver aktiv lärare

Det ställs höga krav på läraren, framför allt genom komplexa elevsamtal, under elevers projektarbeten. Det visar Mikaela Åberg i sin avhandling om hur instruktioner ges och tas emot mellan lärare och elever i projektarbeten.

Elevdiskussioner i hållbarhetsfrågor kretsar kring eget ansvar

Gymnasieelever lägger stort ansvar på sitt eget agerande samtidigt som de tror att tekniken och vetenskapen kommer att lösa världens frågor kring hållbarhet. Katarina Ottanders studie visar också att elever använder sina naturkunskaper när hållbarhetsfrågor diskuteras.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Intelligens viktigare än social kompetens för elevers chanser att lyckas

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Skrivundervisningen behöver erbjuda elever konkreta redskap och modeller

Att vara konkret och ge redskap för hur texten byggs upp skapar goda möjligheter för eleverna att lyckas med skrivuppgifter. Det visar Daroon Yassin Falk som utforskat skrivundervisningen i årskurs 3.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Mångfacetterad läsning hos blivande svensklärare

Marie Thavenius har undersökt hur blivande svensklärare läser skönlitteratur. Resultaten visar att det i studenternas läsning pågår ett samspel mellan analytiska kommentarer och mera personliga reaktioner.

Hög kvalitet på tidiga insatser avgörande för små barn med autism

Förskolepersonal har lägst kunskaper om tidig intervention för små barn med autism, jämfört med föräldrar och skolpersonal. Det framkommer i Ulrika Långhs forskning om tidig intervention och kvalitet på utförda insatser.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.