Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Elever som läser svenska som andraspråk upplever att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Samtidigt uppskattar de undervisningen i svenska som andraspråk. Det visar Frida Siekkinens avhandling.

Frida Siekkinen
Frida Siekkinen

Född år 1982
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-02-26
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Att vara och inte vara - Elevpositioner(ingar) i spänningsfältet mellan svenska och svenska som andraspråk

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är svenska som andraspråkslärare i grunden och har en master i svenska som andraspråk. Jag har reagerat på den ganska oproblematiserade användningen av kategorin svenska som andraspråkselever i forskningen, men också i den mediala och den politiska debatten. Det har pågått en debatt under väldigt många år om svenska som andraspråksämnets vara eller inte vara, och om vilka elever som ska läsa ämnet. Det är därifrån mitt intresse kommer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur svenska som andraspråkseleven som kategori görs i skolans verksamhet på olika sätt. Hur kategorin formuleras i styrdokument, hur lärare pratar och förhandlar om den och även hur elever pratar om den och vad de lägger för innehåll i kategorin. Jag har även tittat mer specifikt på hur elever själva förhåller sig till att bli kategoriserade som svenska som andraspråkselever, men även de elever som eventuellt skulle kunna bli kategoriserade som svenska som andraspråkselever men som inte blir det. Jag har följt elever i två niondeklasser under ett helt läsår där jag inte bara har tittat på svenska som andraspråksämnet utan jag har varit med i princip i alla ämnen i skolan. Jag har också gjort gruppintervjuer med elever och med lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett väldigt framträdande resultat är att kategorin svenska som andraspråkselev på olika sätt blir behäftad med olika brister. Eleverna betraktas som sämre svenskspråkare, men de blir också betraktade som icke-svenska, så i den här kategorin ryms också en dimension av att eleverna inte kan vara svenska samtidigt som de är andraspråkselever.

– Ett annat framträdande resultat är den otydlighet i styrdokumenten som har påtalats av tidigare forskare och media. Min studie visar att den får genomslag i själva skolverksamheten genom att det inte är tydligt, varken för elever eller lärare, vilka elever det är som ska läsa svenska som andraspråk. Det sker en väldigt godtycklig och ibland mer eller mindre osynlig motivering till hur det görs. Det händer ganska ofta att elever byter från svenska till svenska som andraspråk, men väldigt sällan åt andra hållet. Elever som har ett annat modersmål än svenska registrerat blir betraktade som svenska som andraspråkselever och därför aktuella för svenska som andraspråksundervisning. Oavsett hur mycket de behärskar det andra modersmålet.

– Om man tittar på elevernas perspektiv är ett av resultaten att de både är väldigt kritiska till svenska som andraspråkseleven som kategori, hur den blir behäftad med invandrarskap och icke-svenskhet, samtidigt som de uppskattar svenska som andraspråksundervisningen. De är väldigt ambivalenta i sin inställning. De upplever att de genom att läsa svenska som andraspråk blir cementerade i sitt invandrarskap, även efter avslutad skolgång, samtidigt som ämnet kan möjliggöra exempelvis högre betyg eller en bättre undervisning i många fall.

Vad överraskade dig?

– Den här ambivalensen som eleverna uppvisade. Debatten handlar ofta om att man antingen är för eller emot svenska som andraspråksämnet, men i skolvardagen är det inte så svart-vitt, utan det finns både för och nackdelar. En tråkig överraskning är att svenska som andraspråk fortfarande är ett sådant stigma, och att det finns en negativ syn på ämnet även utanför skolan, vilket eleverna är väldigt medvetna om.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har relevans för blivande lärare och alla som arbetar i skolan, inte minst skolledare, eftersom den handlar om hur man tänker kring indelningen mellan svenskämnena, men också hur man på olika sätt bestämmer vilka elever som ska läsa respektive ämne och på vilka grunder det görs. Även policymakers och politiker har användning av resultaten. För lärare är det viktigt att veta att även om man själv kanske tycker att det inte har så stor betydelse om elever läser svenska som andraspråk så visar min studie att det blir betydelsefullt för eleverna. Det är viktigt att det finns en medvetenhet kring det i skolverksamheten.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-04-28 14:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer