Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Elever som läser svenska som andraspråk upplever att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Samtidigt uppskattar de undervisningen i svenska som andraspråk. Det visar Frida Siekkinens avhandling.

Frida Siekkinen
Frida Siekkinen

Född år 1982
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-02-26
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Att vara och inte vara - Elevpositioner(ingar) i spänningsfältet mellan svenska och svenska som andraspråk

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är svenska som andraspråkslärare i grunden och har en master i svenska som andraspråk. Jag har reagerat på den ganska oproblematiserade användningen av kategorin svenska som andraspråkselever i forskningen, men också i den mediala och den politiska debatten. Det har pågått en debatt under väldigt många år om svenska som andraspråksämnets vara eller inte vara, och om vilka elever som ska läsa ämnet. Det är därifrån mitt intresse kommer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur svenska som andraspråkseleven som kategori görs i skolans verksamhet på olika sätt. Hur kategorin formuleras i styrdokument, hur lärare pratar och förhandlar om den och även hur elever pratar om den och vad de lägger för innehåll i kategorin. Jag har även tittat mer specifikt på hur elever själva förhåller sig till att bli kategoriserade som svenska som andraspråkselever, men även de elever som eventuellt skulle kunna bli kategoriserade som svenska som andraspråkselever men som inte blir det. Jag har följt elever i två niondeklasser under ett helt läsår där jag inte bara har tittat på svenska som andraspråksämnet utan jag har varit med i princip i alla ämnen i skolan. Jag har också gjort gruppintervjuer med elever och med lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett väldigt framträdande resultat är att kategorin svenska som andraspråkselev på olika sätt blir behäftad med olika brister. Eleverna betraktas som sämre svenskspråkare, men de blir också betraktade som icke-svenska, så i den här kategorin ryms också en dimension av att eleverna inte kan vara svenska samtidigt som de är andraspråkselever.

– Ett annat framträdande resultat är den otydlighet i styrdokumenten som har påtalats av tidigare forskare och media. Min studie visar att den får genomslag i själva skolverksamheten genom att det inte är tydligt, varken för elever eller lärare, vilka elever det är som ska läsa svenska som andraspråk. Det sker en väldigt godtycklig och ibland mer eller mindre osynlig motivering till hur det görs. Det händer ganska ofta att elever byter från svenska till svenska som andraspråk, men väldigt sällan åt andra hållet. Elever som har ett annat modersmål än svenska registrerat blir betraktade som svenska som andraspråkselever och därför aktuella för svenska som andraspråksundervisning. Oavsett hur mycket de behärskar det andra modersmålet.

– Om man tittar på elevernas perspektiv är ett av resultaten att de både är väldigt kritiska till svenska som andraspråkseleven som kategori, hur den blir behäftad med invandrarskap och icke-svenskhet, samtidigt som de uppskattar svenska som andraspråksundervisningen. De är väldigt ambivalenta i sin inställning. De upplever att de genom att läsa svenska som andraspråk blir cementerade i sitt invandrarskap, även efter avslutad skolgång, samtidigt som ämnet kan möjliggöra exempelvis högre betyg eller en bättre undervisning i många fall.

Vad överraskade dig?

– Den här ambivalensen som eleverna uppvisade. Debatten handlar ofta om att man antingen är för eller emot svenska som andraspråksämnet, men i skolvardagen är det inte så svart-vitt, utan det finns både för och nackdelar. En tråkig överraskning är att svenska som andraspråk fortfarande är ett sådant stigma, och att det finns en negativ syn på ämnet även utanför skolan, vilket eleverna är väldigt medvetna om.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har relevans för blivande lärare och alla som arbetar i skolan, inte minst skolledare, eftersom den handlar om hur man tänker kring indelningen mellan svenskämnena, men också hur man på olika sätt bestämmer vilka elever som ska läsa respektive ämne och på vilka grunder det görs. Även policymakers och politiker har användning av resultaten. För lärare är det viktigt att veta att även om man själv kanske tycker att det inte har så stor betydelse om elever läser svenska som andraspråk så visar min studie att det blir betydelsefullt för eleverna. Det är viktigt att det finns en medvetenhet kring det i skolverksamheten.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-04-28 14:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Sfi i fokus Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom sfi. Intressanta föreläsningar om bl.a bedömning, hur språkundervisning på arbetsplatsen kan fungera, hur vi utvecklar elevers digitala kompetens och vilken effekt språkstödjare kan ha. Välkommen!

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Ta del av sju föreläsningar om bland annat lässtrategier, genrepedagogik och organisationen av sva-ämnet utifrån de nya kursplanerna. Välj om du vill delta i Göteborg eller på webbkonferensen med samma innehåll. Föreläsningarna riktar sig till lärare i grundskola och gymnasium.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Modersmålsutbildning – en viktig politisk fråga

Modersmålsutbildning är en viktig politisk fråga som är starkt knuten till olika politiska intentioner och nationella intressen. Det konstaterar Nuhi Bajquinca som har undersökt modermålsutbildningen i Sverige genom olika perioder.

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga på att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.