Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Elever som läser svenska som andraspråk upplever att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Samtidigt uppskattar de undervisningen i svenska som andraspråk. Det visar Frida Siekkinens avhandling.

Frida Siekkinen
Frida Siekkinen

Född år 1982
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-02-26
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Att vara och inte vara - Elevpositioner(ingar) i spänningsfältet mellan svenska och svenska som andraspråk

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är svenska som andraspråkslärare i grunden och har en master i svenska som andraspråk. Jag har reagerat på den ganska oproblematiserade användningen av kategorin svenska som andraspråkselever i forskningen, men också i den mediala och den politiska debatten. Det har pågått en debatt under väldigt många år om svenska som andraspråksämnets vara eller inte vara, och om vilka elever som ska läsa ämnet. Det är därifrån mitt intresse kommer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur svenska som andraspråkseleven som kategori görs i skolans verksamhet på olika sätt. Hur kategorin formuleras i styrdokument, hur lärare pratar och förhandlar om den och även hur elever pratar om den och vad de lägger för innehåll i kategorin. Jag har även tittat mer specifikt på hur elever själva förhåller sig till att bli kategoriserade som svenska som andraspråkselever, men även de elever som eventuellt skulle kunna bli kategoriserade som svenska som andraspråkselever men som inte blir det. Jag har följt elever i två niondeklasser under ett helt läsår där jag inte bara har tittat på svenska som andraspråksämnet utan jag har varit med i princip i alla ämnen i skolan. Jag har också gjort gruppintervjuer med elever och med lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett väldigt framträdande resultat är att kategorin svenska som andraspråkselev på olika sätt blir behäftad med olika brister. Eleverna betraktas som sämre svenskspråkare, men de blir också betraktade som icke-svenska, så i den här kategorin ryms också en dimension av att eleverna inte kan vara svenska samtidigt som de är andraspråkselever.

– Ett annat framträdande resultat är den otydlighet i styrdokumenten som har påtalats av tidigare forskare och media. Min studie visar att den får genomslag i själva skolverksamheten genom att det inte är tydligt, varken för elever eller lärare, vilka elever det är som ska läsa svenska som andraspråk. Det sker en väldigt godtycklig och ibland mer eller mindre osynlig motivering till hur det görs. Det händer ganska ofta att elever byter från svenska till svenska som andraspråk, men väldigt sällan åt andra hållet. Elever som har ett annat modersmål än svenska registrerat blir betraktade som svenska som andraspråkselever och därför aktuella för svenska som andraspråksundervisning. Oavsett hur mycket de behärskar det andra modersmålet.

– Om man tittar på elevernas perspektiv är ett av resultaten att de både är väldigt kritiska till svenska som andraspråkseleven som kategori, hur den blir behäftad med invandrarskap och icke-svenskhet, samtidigt som de uppskattar svenska som andraspråksundervisningen. De är väldigt ambivalenta i sin inställning. De upplever att de genom att läsa svenska som andraspråk blir cementerade i sitt invandrarskap, även efter avslutad skolgång, samtidigt som ämnet kan möjliggöra exempelvis högre betyg eller en bättre undervisning i många fall.

Vad överraskade dig?

– Den här ambivalensen som eleverna uppvisade. Debatten handlar ofta om att man antingen är för eller emot svenska som andraspråksämnet, men i skolvardagen är det inte så svart-vitt, utan det finns både för och nackdelar. En tråkig överraskning är att svenska som andraspråk fortfarande är ett sådant stigma, och att det finns en negativ syn på ämnet även utanför skolan, vilket eleverna är väldigt medvetna om.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har relevans för blivande lärare och alla som arbetar i skolan, inte minst skolledare, eftersom den handlar om hur man tänker kring indelningen mellan svenskämnena, men också hur man på olika sätt bestämmer vilka elever som ska läsa respektive ämne och på vilka grunder det görs. Även policymakers och politiker har användning av resultaten. För lärare är det viktigt att veta att även om man själv kanske tycker att det inte har så stor betydelse om elever läser svenska som andraspråk så visar min studie att det blir betydelsefullt för eleverna. Det är viktigt att det finns en medvetenhet kring det i skolverksamheten.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-04-28 14:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.