Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Elever som läser svenska som andraspråk upplever att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Samtidigt uppskattar de undervisningen i svenska som andraspråk. Det visar Frida Siekkinens avhandling.

Frida Siekkinen
Frida Siekkinen

Född år 1982
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-02-26
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Att vara och inte vara - Elevpositioner(ingar) i spänningsfältet mellan svenska och svenska som andraspråk

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är svenska som andraspråkslärare i grunden och har en master i svenska som andraspråk. Jag har reagerat på den ganska oproblematiserade användningen av kategorin svenska som andraspråkselever i forskningen, men också i den mediala och den politiska debatten. Det har pågått en debatt under väldigt många år om svenska som andraspråksämnets vara eller inte vara, och om vilka elever som ska läsa ämnet. Det är därifrån mitt intresse kommer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur svenska som andraspråkseleven som kategori görs i skolans verksamhet på olika sätt. Hur kategorin formuleras i styrdokument, hur lärare pratar och förhandlar om den och även hur elever pratar om den och vad de lägger för innehåll i kategorin. Jag har även tittat mer specifikt på hur elever själva förhåller sig till att bli kategoriserade som svenska som andraspråkselever, men även de elever som eventuellt skulle kunna bli kategoriserade som svenska som andraspråkselever men som inte blir det. Jag har följt elever i två niondeklasser under ett helt läsår där jag inte bara har tittat på svenska som andraspråksämnet utan jag har varit med i princip i alla ämnen i skolan. Jag har också gjort gruppintervjuer med elever och med lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett väldigt framträdande resultat är att kategorin svenska som andraspråkselev på olika sätt blir behäftad med olika brister. Eleverna betraktas som sämre svenskspråkare, men de blir också betraktade som icke-svenska, så i den här kategorin ryms också en dimension av att eleverna inte kan vara svenska samtidigt som de är andraspråkselever.

– Ett annat framträdande resultat är den otydlighet i styrdokumenten som har påtalats av tidigare forskare och media. Min studie visar att den får genomslag i själva skolverksamheten genom att det inte är tydligt, varken för elever eller lärare, vilka elever det är som ska läsa svenska som andraspråk. Det sker en väldigt godtycklig och ibland mer eller mindre osynlig motivering till hur det görs. Det händer ganska ofta att elever byter från svenska till svenska som andraspråk, men väldigt sällan åt andra hållet. Elever som har ett annat modersmål än svenska registrerat blir betraktade som svenska som andraspråkselever och därför aktuella för svenska som andraspråksundervisning. Oavsett hur mycket de behärskar det andra modersmålet.

– Om man tittar på elevernas perspektiv är ett av resultaten att de både är väldigt kritiska till svenska som andraspråkseleven som kategori, hur den blir behäftad med invandrarskap och icke-svenskhet, samtidigt som de uppskattar svenska som andraspråksundervisningen. De är väldigt ambivalenta i sin inställning. De upplever att de genom att läsa svenska som andraspråk blir cementerade i sitt invandrarskap, även efter avslutad skolgång, samtidigt som ämnet kan möjliggöra exempelvis högre betyg eller en bättre undervisning i många fall.

Vad överraskade dig?

– Den här ambivalensen som eleverna uppvisade. Debatten handlar ofta om att man antingen är för eller emot svenska som andraspråksämnet, men i skolvardagen är det inte så svart-vitt, utan det finns både för och nackdelar. En tråkig överraskning är att svenska som andraspråk fortfarande är ett sådant stigma, och att det finns en negativ syn på ämnet även utanför skolan, vilket eleverna är väldigt medvetna om.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har relevans för blivande lärare och alla som arbetar i skolan, inte minst skolledare, eftersom den handlar om hur man tänker kring indelningen mellan svenskämnena, men också hur man på olika sätt bestämmer vilka elever som ska läsa respektive ämne och på vilka grunder det görs. Även policymakers och politiker har användning av resultaten. För lärare är det viktigt att veta att även om man själv kanske tycker att det inte har så stor betydelse om elever läser svenska som andraspråk så visar min studie att det blir betydelsefullt för eleverna. Det är viktigt att det finns en medvetenhet kring det i skolverksamheten.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-04-28 14:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Sfi i fokus Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom sfi. Intressanta föreläsningar om bl.a bedömning, hur språkundervisning på arbetsplatsen kan fungera, hur vi utvecklar elevers digitala kompetens och vilken effekt språkstödjare kan ha. Välkommen!

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver kursplanens innehåll ska läraren kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Ta del av den senaste forskningen i undervisningsämnet och praktiska exempel för ditt klassrum.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Att lära sig svenska – på bekostnad av persiska?

Den generaliserande bilden av att barn med annat modersmål än svenska har dåliga kunskaper i svenska får sig en rejäl törn i min avhandling, säger Barbro Hagberg-Persson: de förskolebarn jag har studerat, varav de flesta förvisso var födda här men som hade föräldrar med ett annat modersmål, hade en mycket hög svensk språknivå. Förklaringen är att de stötte på det svenska språket både tidigt och påtagligt genom förskolans verksamhet. Tyvärr finns risken att barnen lär sig svenska på bekostnad av sitt modersmål om de inte stöttas med modersmålsundervisning, säger Barbro Hagberg-Persson.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

How have educators adapted distance learning for special education students?

Teaching special education online has its own unique challenges, but teachers have found ways to use educational technology to aid students.

Skolportens favorit: Så skapas skolnärvaro

Problematisk skolfrånvaro byggs upp under en längre tid och inte sällan är mobbning en bakomliggande faktor. Men det går att hitta en väg tillbaka till skolan, visar Tobias Forsells avhandling, som nu valts till Skolportens favorit.