Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Elever som läser svenska som andraspråk upplever att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Samtidigt uppskattar de undervisningen i svenska som andraspråk. Det visar Frida Siekkinens avhandling.

Frida Siekkinen

Född år 1982
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-02-26
vid Göteborgs universitet

AVHANDLING

Att vara och inte vara - Elevpositioner(ingar) i spänningsfältet mellan svenska och svenska som andraspråk

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är svenska som andraspråkslärare i grunden och har en master i svenska som andraspråk. Jag har reagerat på den ganska oproblematiserade användningen av kategorin svenska som andraspråkselever i forskningen, men också i den mediala och den politiska debatten. Det har pågått en debatt under väldigt många år om svenska som andraspråksämnets vara eller inte vara, och om vilka elever som ska läsa ämnet. Det är därifrån mitt intresse kommer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur svenska som andraspråkseleven som kategori görs i skolans verksamhet på olika sätt. Hur kategorin formuleras i styrdokument, hur lärare pratar och förhandlar om den och även hur elever pratar om den och vad de lägger för innehåll i kategorin. Jag har även tittat mer specifikt på hur elever själva förhåller sig till att bli kategoriserade som svenska som andraspråkselever, men även de elever som eventuellt skulle kunna bli kategoriserade som svenska som andraspråkselever men som inte blir det. Jag har följt elever i två niondeklasser under ett helt läsår där jag inte bara har tittat på svenska som andraspråksämnet utan jag har varit med i princip i alla ämnen i skolan. Jag har också gjort gruppintervjuer med elever och med lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett väldigt framträdande resultat är att kategorin svenska som andraspråkselev på olika sätt blir behäftad med olika brister. Eleverna betraktas som sämre svenskspråkare, men de blir också betraktade som icke-svenska, så i den här kategorin ryms också en dimension av att eleverna inte kan vara svenska samtidigt som de är andraspråkselever.

– Ett annat framträdande resultat är den otydlighet i styrdokumenten som har påtalats av tidigare forskare och media. Min studie visar att den får genomslag i själva skolverksamheten genom att det inte är tydligt, varken för elever eller lärare, vilka elever det är som ska läsa svenska som andraspråk. Det sker en väldigt godtycklig och ibland mer eller mindre osynlig motivering till hur det görs. Det händer ganska ofta att elever byter från svenska till svenska som andraspråk, men väldigt sällan åt andra hållet. Elever som har ett annat modersmål än svenska registrerat blir betraktade som svenska som andraspråkselever och därför aktuella för svenska som andraspråksundervisning. Oavsett hur mycket de behärskar det andra modersmålet.

– Om man tittar på elevernas perspektiv är ett av resultaten att de både är väldigt kritiska till svenska som andraspråkseleven som kategori, hur den blir behäftad med invandrarskap och icke-svenskhet, samtidigt som de uppskattar svenska som andraspråksundervisningen. De är väldigt ambivalenta i sin inställning. De upplever att de genom att läsa svenska som andraspråk blir cementerade i sitt invandrarskap, även efter avslutad skolgång, samtidigt som ämnet kan möjliggöra exempelvis högre betyg eller en bättre undervisning i många fall.

Vad överraskade dig?

– Den här ambivalensen som eleverna uppvisade. Debatten handlar ofta om att man antingen är för eller emot svenska som andraspråksämnet, men i skolvardagen är det inte så svart-vitt, utan det finns både för och nackdelar. En tråkig överraskning är att svenska som andraspråk fortfarande är ett sådant stigma, och att det finns en negativ syn på ämnet även utanför skolan, vilket eleverna är väldigt medvetna om.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har relevans för blivande lärare och alla som arbetar i skolan, inte minst skolledare, eftersom den handlar om hur man tänker kring indelningen mellan svenskämnena, men också hur man på olika sätt bestämmer vilka elever som ska läsa respektive ämne och på vilka grunder det görs. Även policymakers och politiker har användning av resultaten. För lärare är det viktigt att veta att även om man själv kanske tycker att det inte har så stor betydelse om elever läser svenska som andraspråk så visar min studie att det blir betydelsefullt för eleverna. Det är viktigt att det finns en medvetenhet kring det i skolverksamheten.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-04-28 14:44 av Moa Duvarci Engman