Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever har stora svårigheter att använda matematik i slöjdämnet. Det konstaterar Åsa Hjelm, som efterlyser mer ämnesövergripande undervisning i de båda ämnena. 

Åsa Hjelm
Åsa Hjelm

Född 1956
Bor i Göteborg

Disputerade 2023-04-14
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Elevers matematiska utmaningar i slöjd. Ämnesöverskridande lärande via handens arbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är slöjdlärare i grunden och när jag började arbeta år 1985 insåg jag att eleverna inte förstod hur mycket matematik som ryms inom slöjdämnet. För dem var slöjden enbart praktiskt, något som gjordes med händerna. Det här väckte ett intresse som så småningom ledde mig in på forskarbanan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers matematiska utmaningar i slöjden. Syftet med avhandlingen är att fördjupa kunskapen om hur elever använder matematiken i slöjden för att stödja sitt lärandet i ämnet. Avhandlingen bygger på en sju veckor lång observationsstudie i en klass i årskurs fem i ämnena matematik samt textilslöjd. Elever och lärare har även fört dagbok kring frågor som vad de gjort på lektionerna, om problem de stött på och hur de löst dem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att väldigt många elever har stora problem med matematiken i slöjden, de förstår helt enkelt inte hur de ska lösa ganska enkla matematiska problem som uppstår när de behöver mäta och räkna ut något. Inte sällan beror det på att eleverna inte vet eller förstår hur de ska använda linjal eller måttband, exempelvis att mäta med måttband från rätt håll. Allt det här får till följd att moment som kräver någon form av matematisk uträkning tar väldigt lång tid, ibland flera lektioner.

– Ett tydligt resultat är också att eleverna kommunicerar mycket med varandra i slöjdämnet. Inte bara verbalt utan med mimik och kroppsspråk, de reflekterar och löser problem tillsammans. Det här är intressant, för eleverna själva har en bild av att de mest arbetar individuellt i slöjden.

– En slutsats jag drar är att det finns både behov, men också stora förutsättningar, för mer ämnesövergripande undervisning i slöjd och matematik. Många elever lär sig via händerna, och att integrera matematikundervisningen mer i slöjdämnet skulle gynna alla elever.

Vad överraskade dig?

– Framför allt hur stora svårigheter eleverna hade att lösa matematiska moment i slöjden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att alla lärare kan ha nytta av resultaten, men framför allt lärare i matematik och slöjd. Men även skolledare, skolpolitiker och andra beslutsfattare. I förlängningen hoppas jag att resultaten kommer eleverna till nytta.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2023-04-26 09:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2023-05-03 08:09 av Susanne Sawander


Relaterat

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Matematik för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på Skolportens konferens för dig som undervisar i matematik på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av aktuell forskning om matematikundervisning och nätverka med kollegor från hela Sverige! Välj att delta i Stockholm eller på distans. JUST NU! Boka till bästa pris t.o.m. 14 juni.

Matematik för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för dig som undervisar i matematik på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av åtta digitala föreläsningar när det passar dig under de tre veckor som konferensen är öppen, 20 september–11 oktober.

Visuellt läsande och skrivande skapar utmaningar för elever och lärare

Såväl elever som lärare behöver stöd att utveckla strategier för visuell litteracitet. Det visar Ulrika Bodéns forskning om vad som händer när elever läser på en skärm bestående av interaktiva visualiseringar.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Därför får inte alla barn rätt stöd i förskolan

En bra förskola är som huvudregel bra för barns utveckling och välmående. Samtidigt ”missar” förskolan en del barn som behöver extra stöd. Varför? Så här säger forskningen.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

AI i skolan – fusk eller verklighetsanpassning?

Den senaste tiden har debatten inom skolan varit intensiv vad gäller användandet av AI i klassrummet. Är det fusk eller inte? Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, menar att frågan är felställd och att fokus i stället bör ligga på hur tekniken kan bidra till elevernas lärande.

Mobilforbud på skolen førte til bedre karakterer

Skoler med mobilforbud har mindre mobbing og bedre karakterer enn de uten. Størst effekt er det blant jentene, viser en ny studie.

SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser