Elever i behov av särskilt stöd saknar inflytande över undervisningen

Barbro Johansson har forskat om elevers delaktighet och inflytande. Hennes resultat visar att elever i behov av särskilt stöd inte har samma förutsättningar som andra elever att ha inflytande i undervisningen.

Barbro Johansson
Barbro Johansson

Född 1957
i Boden

Disputerade 2015-06-05
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Tonårsflickor berättar om att vara eller inte vara i behov av särskilt stöd : En longitudinell fallstudie

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärarutbildare och har haft kurser med lärare där de ska upprätta åtgärdsprogram. Många lärare hade svårt att få med eleverna i samtalet kring åtgärdsprogram och även göra dem delaktiga när insatserna ska utformas. Det kom flera avhandlingar som handlade om lärares arbete med åtgärdsprogram och mitt intresse riktades mot eleverna och hur man kan tillvarata deras erfarenheter och kompetenser. Barnkonventionens artikel 12 som handlar om barns rätt att yttra sig och bli lyssnade till i frågor som gäller dem har varit en viktig utgångspunkt i min studie.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om tonårsflickor och deras upplevelse av delaktighet och inflytande när det ska utformas stödinsatser, samt hur de ser på lärandeprocesser. Det handlar också om hur man kan tillgodose barns bästa när barn vill något annat än vad vuxna tycker är barns bästa.

– Jag har följt nio tonårsflickor i tre år, från årskurs sju till första terminen i gymnasiet. Jag har samtalat med dem om deras behov av särskilt stöd och hur de har uppfattat att deras erfarenheter har tagits tillvara i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten handlar om hur man kan jobba som lärare för att vara mer lyhörd för vad elever kan berätta. Många barn uttrycker inte vad de egentligen tycker. Hur mycket lärarna än försöker få dem att vara delaktiga så säger de att allt är bra, samtidigt som de visar något helt annat. Flickorna i studien befann sig i olika dilemman som de var tvungna att hantera utan stöd från vuxna. Istället för att få prata om sina bekymmer fick de goda råd från lärare för hur de skulle göra för att lyckas i skolan.

– Mina resultat visar att elever i behov av särskilt stöd inte har samma förutsättningar som andra elever att ha inflytande i undervisningen. Beroende på social status har man mer eller mindre möjlighet att vara med och påverka en situation – det är viktiga resultat.

– Jag lyfter också fram hur man kan tillvarata erfarenheter som elever har skaffat sig i andra lärsammanhang, via fritidsintressen eller hemifrån. En lärare upptäckte exempelvis att en flicka kunde tusentals sångtexter och hjälpte henne att generalisera den kunskapen till mål i engelska. Det största jobbet var att övertyga henne att hon kunde engelska, det handlar mycket om att elever vågar lita på vad de faktiskt kan.

Vad överraskade dig?

– Vissa av flickorna kunde plötsligt vid nationella prov gå från IG till VG – det var överraskande. Det handlade om att de fick ett annat bemötande vid nationella prov – flickorna uttryckte att de fick förbereda sig på ett annat sätt än vid vanliga prov, de fick träna inför proven och då kunde de prestera. De flesta flickorna var idrottsintresserade, en del på elitnivå, och deras kompetens att tävla under press visade sig även i vissa provsituationer – de satsade och försökte till 100 procent.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som jobbar med specialpedagogiska insatser som specialpedagoger och speciallärare, men även klasslärare. Eleverna i studien berättar bland annat vad som utmärker en bra lärare ur deras synvinkel.

Sidan publicerades 2015-09-08 13:05 av
Sidan uppdaterades 2015-09-10 16:35 av


Relaterat

Olika syn på särskilt stöd kan bli kontraproduktivt

Hur ser olika yrkesgrupper i skolan på arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Det har forskaren Gunilla Lindqvist undersökt i sin avhandling.

Specialpedagogik eller barn i behov av särskilt stöd?

Jag önskar att det kunde bli en utmanande och innehållsrik diskussion om barn i behov av särskilt stöd, och om förskolans förhållningssätt till specialpedagogik, säger forskaren Eva Siljehag. Förskolan ska inte per automatik ta över ett specialpedagogiskt tänk från skolan.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer