Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Många elever som läser svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap. Det konstaterar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Richard LaBontee
Richard LaBontee

Född: 1985
Bor: Göteborg

Disputerade 2019-04-16
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Strategic Vocabulary Learning in the Swedish Second Language Context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv lärt mig svenska som andraspråk och märkt att många av mina vänner och kollegor som inte är svenskar, sökt bättre stöd för att lära sig svenska. Jag ville undersöka olika sätt som människor lär sig svenska på i Sverige i syfte att ge nybörjare verktyg för sin språkutbildning och för att förstå mer om vuxna svenska språkelever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Eftersom min forskningsbakgrund är inom språkinlärningsstrategier har jag tillämpat den mest framträdande variabel för nybörjare av språkinlärning: ordförråd. I princip fyller forskningsprojektet tre syften – att ta reda på vilka ordinlärningsstrategier vuxna nybörjare i svenska som andraspråk använder. Att använda dessa resultat för att designa och skapa ett verktyg för insamling av information om ordinlärningsstrategier och potentiella mönster av ordinlärning hos elever.

– Inlärningsstrategier för ordförråd är planerade och målinriktade åtgärder för att stödja inlärning. Till exempel kan man använda ”flashcards” för att lära sig nya ord, online-ordböcker för att leta upp ords betydelser eller till och med titta på tv-serier för att ta reda på hur ord ofta används.

– De första tre studierna handlar om att skapa, utveckla, och använda ett nytt verktyg – The Swedish Vocabulary Learning Strategy Survey (SVLSS) – som är utformat för att samla in information om vuxna nybörjarinlärares användning av ordinlärningsstrategier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten kretsar kring tre områden: Metodologiska överväganden om enkätens utveckling och användning, sättet på vilket vi konceptualiserar och klassificerar ordförrådskunskaper och ordinlärningsstrategier, samt olika sätt och mönster som vuxna svenska nybörjarspråkelever använder för att lära sig ord på.

– I en studie om vad eleverna tror det innebär att ”kunna ett ord” konstaterades att de flesta anser att stavning, uttal och grammatik är lika viktigt som att känna till ett ord. Vidare rapporterade många elever att de inte ansåg att de kunde ett ord tills de faktiskt insåg att de behärskade vissa delar av ordet. Detta indikerar att många elever i den svenska L2-kontexten söker produktiv eller kommunikativ kunskap med ord, snarare än att bara ”kunna ord”. Jag tänker att dessa resultat är relevanta för lärare i svenska som andraspråk.

– Resultatet om elevernas användning av ordinlärningsstrategier visar att frekvens och variation av ord ökar när elevernas kunskap i svenska ökar.  Det här sker även på ett mer subtilt plan redan under de första tolv månaderna som eleverna studerar svenska. Korrelationen mellan ökade kunskaper i svenska och mer sofistikerad användning av inlärningsstrategier kan vara en viktig kunskap för språklärare. Mer explicit undervisning kring olika inlärningsstrategier och hur man använder dem kan leda till effektivare inlärning av svenska ord.

– För att lära sig nya ord använder elever även ordböcker, utgår från sammanhang, eller bara gissar. Det tyder på att eleverna försöker förvärva kunskap om en viss mängd ord innan de verkligen använder ordet.

Vad överraskade dig?

– Tidigt i projektet upptäckte jag att få tidigare studier om ordinlärning rapporterade om hur deras instrument var konstruerade och vilka metoder som användes för att skapa dem. Denna upptäckt ändrade faktiskt hela projektets riktning och resulterade i att jag fokuserade mycket på utvecklingsprocessen av SVLSS:en. Om vi inte rapporterar våra metoder tydligt kan det devalvera relevanta resultat, samt leda våra läsare till att missförstå och/eller misstolka forskningsresultat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskningsprojektet avslutades med förhoppningen att SVLSS-instrumentet kommer att användas av lärare i svenska som andraspråk. Dels som ett diagnostiskt verktyg för att bättre förstå hur eleverna närmar sig ordinlärning, dels som ett reflekterande verktyg som kan hjälpa eleverna att tänka på sina egna inlärningsprocesser. Jag hoppas att både elever och lärare ska kunna använda den här listan för att hitta nya ordinlärningsstrategier.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-05-08 14:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-15 15:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska som andraspråk, 16-17 september i Göteborg

Skolportens återkommande konferens - nu i Göteborg! Ta del av intressanta föreläsningar om bland annat språkutveckling, anpassningar för elever med språkstörning eller svagt arbetsminne, talrädsla - hur du kan arbeta stödjande, ämnesövergripande samarbeten med SVA i fokus. Missa inte två givande dagar!

Vuxenutbildning i fokus, 18 oktober i Stockholm

Högaktuell dag för dig som undervisar inom vuxenutbildning! Under en heldag diskuteras viktiga ämnen såsom betyg, bedömning och validering, hur vuxnas lärande skiljer sig från barn och ungas, vad som händer i hjärnan när vi lär oss samt pedagogiska strategier i mötet med vuxna elever med npf.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.