Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Många elever som läser svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap. Det konstaterar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Richard LaBontee
Richard LaBontee

Född: 1985
Bor: Göteborg

Disputerade 2019-04-16
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Strategic Vocabulary Learning in the Swedish Second Language Context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv lärt mig svenska som andraspråk och märkt att många av mina vänner och kollegor som inte är svenskar, sökt bättre stöd för att lära sig svenska. Jag ville undersöka olika sätt som människor lär sig svenska på i Sverige i syfte att ge nybörjare verktyg för sin språkutbildning och för att förstå mer om vuxna svenska språkelever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Eftersom min forskningsbakgrund är inom språkinlärningsstrategier har jag tillämpat den mest framträdande variabel för nybörjare av språkinlärning: ordförråd. I princip fyller forskningsprojektet tre syften – att ta reda på vilka ordinlärningsstrategier vuxna nybörjare i svenska som andraspråk använder. Att använda dessa resultat för att designa och skapa ett verktyg för insamling av information om ordinlärningsstrategier och potentiella mönster av ordinlärning hos elever.

– Inlärningsstrategier för ordförråd är planerade och målinriktade åtgärder för att stödja inlärning. Till exempel kan man använda ”flashcards” för att lära sig nya ord, online-ordböcker för att leta upp ords betydelser eller till och med titta på tv-serier för att ta reda på hur ord ofta används.

– De första tre studierna handlar om att skapa, utveckla, och använda ett nytt verktyg – The Swedish Vocabulary Learning Strategy Survey (SVLSS) – som är utformat för att samla in information om vuxna nybörjarinlärares användning av ordinlärningsstrategier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten kretsar kring tre områden: Metodologiska överväganden om enkätens utveckling och användning, sättet på vilket vi konceptualiserar och klassificerar ordförrådskunskaper och ordinlärningsstrategier, samt olika sätt och mönster som vuxna svenska nybörjarspråkelever använder för att lära sig ord på.

– I en studie om vad eleverna tror det innebär att ”kunna ett ord” konstaterades att de flesta anser att stavning, uttal och grammatik är lika viktigt som att känna till ett ord. Vidare rapporterade många elever att de inte ansåg att de kunde ett ord tills de faktiskt insåg att de behärskade vissa delar av ordet. Detta indikerar att många elever i den svenska L2-kontexten söker produktiv eller kommunikativ kunskap med ord, snarare än att bara ”kunna ord”. Jag tänker att dessa resultat är relevanta för lärare i svenska som andraspråk.

– Resultatet om elevernas användning av ordinlärningsstrategier visar att frekvens och variation av ord ökar när elevernas kunskap i svenska ökar.  Det här sker även på ett mer subtilt plan redan under de första tolv månaderna som eleverna studerar svenska. Korrelationen mellan ökade kunskaper i svenska och mer sofistikerad användning av inlärningsstrategier kan vara en viktig kunskap för språklärare. Mer explicit undervisning kring olika inlärningsstrategier och hur man använder dem kan leda till effektivare inlärning av svenska ord.

– För att lära sig nya ord använder elever även ordböcker, utgår från sammanhang, eller bara gissar. Det tyder på att eleverna försöker förvärva kunskap om en viss mängd ord innan de verkligen använder ordet.

Vad överraskade dig?

– Tidigt i projektet upptäckte jag att få tidigare studier om ordinlärning rapporterade om hur deras instrument var konstruerade och vilka metoder som användes för att skapa dem. Denna upptäckt ändrade faktiskt hela projektets riktning och resulterade i att jag fokuserade mycket på utvecklingsprocessen av SVLSS:en. Om vi inte rapporterar våra metoder tydligt kan det devalvera relevanta resultat, samt leda våra läsare till att missförstå och/eller misstolka forskningsresultat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskningsprojektet avslutades med förhoppningen att SVLSS-instrumentet kommer att användas av lärare i svenska som andraspråk. Dels som ett diagnostiskt verktyg för att bättre förstå hur eleverna närmar sig ordinlärning, dels som ett reflekterande verktyg som kan hjälpa eleverna att tänka på sina egna inlärningsprocesser. Jag hoppas att både elever och lärare ska kunna använda den här listan för att hitta nya ordinlärningsstrategier.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-05-08 14:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-15 15:14 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer