Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Många elever som läser svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap. Det konstaterar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Richard LaBontee
Richard LaBontee

Född: 1985
Bor: Göteborg

Disputerade 2019-04-16
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Strategic Vocabulary Learning in the Swedish Second Language Context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv lärt mig svenska som andraspråk och märkt att många av mina vänner och kollegor som inte är svenskar, sökt bättre stöd för att lära sig svenska. Jag ville undersöka olika sätt som människor lär sig svenska på i Sverige i syfte att ge nybörjare verktyg för sin språkutbildning och för att förstå mer om vuxna svenska språkelever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Eftersom min forskningsbakgrund är inom språkinlärningsstrategier har jag tillämpat den mest framträdande variabel för nybörjare av språkinlärning: ordförråd. I princip fyller forskningsprojektet tre syften – att ta reda på vilka ordinlärningsstrategier vuxna nybörjare i svenska som andraspråk använder. Att använda dessa resultat för att designa och skapa ett verktyg för insamling av information om ordinlärningsstrategier och potentiella mönster av ordinlärning hos elever.

– Inlärningsstrategier för ordförråd är planerade och målinriktade åtgärder för att stödja inlärning. Till exempel kan man använda ”flashcards” för att lära sig nya ord, online-ordböcker för att leta upp ords betydelser eller till och med titta på tv-serier för att ta reda på hur ord ofta används.

– De första tre studierna handlar om att skapa, utveckla, och använda ett nytt verktyg – The Swedish Vocabulary Learning Strategy Survey (SVLSS) – som är utformat för att samla in information om vuxna nybörjarinlärares användning av ordinlärningsstrategier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten kretsar kring tre områden: Metodologiska överväganden om enkätens utveckling och användning, sättet på vilket vi konceptualiserar och klassificerar ordförrådskunskaper och ordinlärningsstrategier, samt olika sätt och mönster som vuxna svenska nybörjarspråkelever använder för att lära sig ord på.

– I en studie om vad eleverna tror det innebär att ”kunna ett ord” konstaterades att de flesta anser att stavning, uttal och grammatik är lika viktigt som att känna till ett ord. Vidare rapporterade många elever att de inte ansåg att de kunde ett ord tills de faktiskt insåg att de behärskade vissa delar av ordet. Detta indikerar att många elever i den svenska L2-kontexten söker produktiv eller kommunikativ kunskap med ord, snarare än att bara ”kunna ord”. Jag tänker att dessa resultat är relevanta för lärare i svenska som andraspråk.

– Resultatet om elevernas användning av ordinlärningsstrategier visar att frekvens och variation av ord ökar när elevernas kunskap i svenska ökar.  Det här sker även på ett mer subtilt plan redan under de första tolv månaderna som eleverna studerar svenska. Korrelationen mellan ökade kunskaper i svenska och mer sofistikerad användning av inlärningsstrategier kan vara en viktig kunskap för språklärare. Mer explicit undervisning kring olika inlärningsstrategier och hur man använder dem kan leda till effektivare inlärning av svenska ord.

– För att lära sig nya ord använder elever även ordböcker, utgår från sammanhang, eller bara gissar. Det tyder på att eleverna försöker förvärva kunskap om en viss mängd ord innan de verkligen använder ordet.

Vad överraskade dig?

– Tidigt i projektet upptäckte jag att få tidigare studier om ordinlärning rapporterade om hur deras instrument var konstruerade och vilka metoder som användes för att skapa dem. Denna upptäckt ändrade faktiskt hela projektets riktning och resulterade i att jag fokuserade mycket på utvecklingsprocessen av SVLSS:en. Om vi inte rapporterar våra metoder tydligt kan det devalvera relevanta resultat, samt leda våra läsare till att missförstå och/eller misstolka forskningsresultat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskningsprojektet avslutades med förhoppningen att SVLSS-instrumentet kommer att användas av lärare i svenska som andraspråk. Dels som ett diagnostiskt verktyg för att bättre förstå hur eleverna närmar sig ordinlärning, dels som ett reflekterande verktyg som kan hjälpa eleverna att tänka på sina egna inlärningsprocesser. Jag hoppas att både elever och lärare ska kunna använda den här listan för att hitta nya ordinlärningsstrategier.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-05-08 14:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-15 15:14 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.