Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Gymnasieelever med rörelsehinder känner sig ofta utanför och ensamma. Emil Bernmalms avhandling visar också att inkludering bör förstås som cirkulär process.

Emil Bernmalm
Emil Bernmalm

Född 1981
Bor i Lund

Disputerade 2022-10-21
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Gemenskapens gränser. Stigmahantering och pluralistisk fostran i gymnasieskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i religion och historia och har tidigare arbetat på Riksgymnasiet i Kristianstad som är en av fyra gymnasieskolor i Sverige med riksintag för svårt rörelsehindrade elever, så kallade Rh-anpassade riksgymnasium. Här var frågor, föreställningar och tankar kring inkludering och inklusion ofta närvarande, särskilt eftersom eleverna växlade mellan undervisning i små grupper och i den reguljära gymnasieskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt skolvardagen så som den framträder i erfarenheter gjorda av elever med svåra rörelsehinder. I Sverige finns fyra gymnasieskolor anpassade för elever med svåra rörelsehinder och vid tiden för min studie gick drygt 120 elever i de här skolorna. Vanliga diagnoser bland eleverna är CP-skada och ryggmärgsbråck. Hos flertalet är också kognition och/eller perception påverkade.  Avhandlingen bygger på enkäter med 75 elever samt djupintervjuer med 20 elever från de fyra riksgymnasierna. Avhandlingens fokus är elevernas upplevelser och erfarenheter av att pendla mellan undervisning i en liten grupp tillsammans med andra rörelsehindrade elever och undervisning i den reguljära gymnasieskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vad som framkommer tydligt är att de här elevernas skolvardag är hårt styrd av symboliska och sociala gränsdragningar. I undervisning tillsammans med andra elever som har rörelsehinder går den sociala gränsen mellan den exklusiva gruppen och den reguljära skolan. Känslan av ”vi” och ”dem” blir extra tydlig under exempelvis skollunchen där riksgymnasieeleverna sitter för sig i ett inglasat rum i den allmänna matsalen. Men upplevelsen av utanförskap förstärks än mer när eleverna integreras i ”storklass”, det vill säga i den reguljära undervisningen.

– I avhandlingen beskriver jag det som ett socialt tryck, ja till och med förtryck, kopplat till den reguljära gymnasieskolan. Eleverna hanterar det här trycket på många olika sätt. Ett vanligt sätt är att distansera sig från eleverna i den reguljära undervisningen och söka upp kompisar vid riksgymnasiet på raster. Eller genom att försöka distansera sig från rörelsehindret. Ett exempel är en rullstolsburen elev som pressar sig själv till att resa sig och gå när hen ska träffa sin klass i den reguljära undervisningen. Båda sätt är exempel på stigmahantering i syfte att hantera omgivningens stereotypa och negativa uppfattningar om personer med rörelsehinder.

– Resultaten visar också att undervisning i de små exklusiva grupperna ger eleverna utrymme att utforska och bygga andra identiteter som inte har med deras rörelsehinder att göra – i den lilla gruppen kan de vara ”idrottskillen”, ”gruppledaren” eller ”den som dominerar rummet”.

– Avhandlingen belyser även att inkludering bör ses som en cirkulär snarare än en linjär process. Eleverna vittnar om att de hämtar styrka och gemenskap i den mindre gruppen tillsammans med andra elever med rörelsehinder, en energi som de behöver för att hantera utbildningssituationen i den reguljära skolan. Det här är något som sker cirkulärt och som förutsätter tillgången till de små exklusiva undervisningsmiljöerna. I avhandlingen argumenterar jag för att det är hög tid att omvärdera inte bara skolans värdeförmedlande uppdrag, utan också komplexa processer som integration och inkludering i skolan.

Vad överraskade dig?

– Att skolvardagen framträder på ett så radikalt annorlunda sätt i elevernas erfarenhetsvärldar. Att stigmatisering och socialt utanförskap är så pass vanligt och framträdande i elevgruppen och hur illa skolans värdegrund fungerar i praktiken. Jag menar att de här elevernas perspektiv och erfarenhet också måste rymmas i debatten om inkludering i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i skolan men särskilt skolpersonal och lärare som jobbar med värdegrundsfrågor, etik och demokratisk fostran. Jag hoppas vidare att skolledare och skolpolitiker tar del av resultaten som ju också är ett bidrag till forskning i ämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-10-27 00:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Vikten av att tro på personer med rörelsehinder

Att stötta och aktivt pusha personer med rörelsehinder främjar dem i deras karriärval. Det visar Elisabet Söderbergs avhandling.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka till boka-tidigt-pris t.o.m. 28 februari!

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser