”Elever med särbegåvning i matematik behöver hjälp”

Vad händer med eleverna som är begåvade i matte? Linda Mattsson har tittat på vad som definierar en matematisk särbegåvning och vilka behov dessa elever har.

Linda Mattsson
Linda Mattsson

Född 1973
i Ronneby

Disputerade 2013-11-22
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Tracking mathematical giftedness in an egalitarian context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag gick i skolan fick elever som hade lätt för matte sällan några utmaningar. När jag läste på lärarprogrammet förvånade det mig att man aldrig talade om vad man skulle göra med dessa elever. De kändes bortglömda.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den första frågan jag undersökt är vad som karakteriserar matematisk särbegåvning, där har jag intervjuat ämnesansvariga, gjort en nationell enkät och tittat på spetsutbildningarnas antagningsprov. Den andra handlar om hur man kan identifiera de särbegåvade barnen, där har lärarintervjuarna varit källan. Den tredje handlar om vilka grupper som tar del av spetsutbildningarna, där bad jag lärarna beskriva sina elever, dels social klass, kön och utländsk härkomst, dels deras karaktärer.

– Först presenterar jag var vi i Sverige står och vad vi behöver jobba vidare med för att skapa en hållbar undervisning för matematikbegåvningar. Exempelvis behöver lärare kunna känna igen begåvning för att kunna ge rätt stöd. Jag har då tittat på vad som är matematisk begåvning och hur kan vi identifiera den?

– Jag har gjort en enkätstudie med matematikansvariga gymnasielärare, och analyserat spetsutbildningarnas antagningsprov. Jag undersöker också vilka elever som tar del av de särskilda matteprogrammen på gymnasiet, utifrån kön, härkomst och föräldrarnas utbildning. Jag har även tittat på frågan genom att analysera lärarnas svar på vad som utmärker eleverna som läser på programmen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

–  Kreativitet och driv för att jobba med matematik var viktiga komponenter när lärarna definierade matematisk begåvning. Eleverna kunde och ville lösa uppgifter på alternativa och eleganta sätt. De kunde lösa, för dem, helt nya uppgifter. De hade också lätt att lära, och låg ofta ett steg före i tanken.

Lärarna identifierade begåvningarna utifrån deras initiativförmåga, att de ställde mycket frågor, visade intresse för nya områden och själva utvecklade uppgifterna.

Eleverna på matteprogrammen beskrevs som begåvade. Men drivet att hålla på med matte kom från olika håll och det var inte alltid som skolmatematiken var intressant. När det gäller den demografiska fördelningen var pojkar och elever med högutbildade föräldrar överrepresenterade. Så vi behöver nå fler elevgrupper.

Vad överraskade dig?

– Att vi i Sverige betonar kopplingen mellan begåvning och kreativitet väldigt mycket. Att en del begåvningar på särskilda matteprogram var motsträviga till skolundervisningen. Eleverna var också ofta dåliga på att presentera skriftliga lösningar. Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning, matteprogrammen fyller en jätteviktig funktion här.

Vem har nytta av dina resultat?

–  Jag hoppas avhandlingen bidrar till en diskussionen på lärarutbildningarna och väcker frågor om hur vi kan identifiera dessa elever och skapa stödåtgärder för begåvade elever.

Sidan publicerades 2014-02-25 13:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-03-03 12:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så fångas matematiska kompetenser hos barn och unga

5-åringar resonerar om matematiska kunskaper i högre grad än vi kanske tror. Det visar Anna Ida Säfströms avhandling om hur barn och högskoleelever angriper matteproblem.

Lärarutbildningen ger traditionella mattelärare

En orsak till problemen med matteundervisningen är hur de blivande lärarna utbildas i matematik. Undervisningen på lärarutbildningen förhindrar till och med djupare förståelse för ämnet, säger Catarina Player-Koro som skrivit en avhandling om matematikundervisningen på lärarutbildningen.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser