”Elever med särbegåvning i matematik behöver hjälp”

Vad händer med eleverna som är begåvade i matte? Linda Mattsson har tittat på vad som definierar en matematisk särbegåvning och vilka behov dessa elever har.

Linda Mattsson
Linda Mattsson

Född 1973
i Ronneby

Disputerade 2013-11-22
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Tracking mathematical giftedness in an egalitarian context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag gick i skolan fick elever som hade lätt för matte sällan några utmaningar. När jag läste på lärarprogrammet förvånade det mig att man aldrig talade om vad man skulle göra med dessa elever. De kändes bortglömda.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den första frågan jag undersökt är vad som karakteriserar matematisk särbegåvning, där har jag intervjuat ämnesansvariga, gjort en nationell enkät och tittat på spetsutbildningarnas antagningsprov. Den andra handlar om hur man kan identifiera de särbegåvade barnen, där har lärarintervjuarna varit källan. Den tredje handlar om vilka grupper som tar del av spetsutbildningarna, där bad jag lärarna beskriva sina elever, dels social klass, kön och utländsk härkomst, dels deras karaktärer.

– Först presenterar jag var vi i Sverige står och vad vi behöver jobba vidare med för att skapa en hållbar undervisning för matematikbegåvningar. Exempelvis behöver lärare kunna känna igen begåvning för att kunna ge rätt stöd. Jag har då tittat på vad som är matematisk begåvning och hur kan vi identifiera den?

– Jag har gjort en enkätstudie med matematikansvariga gymnasielärare, och analyserat spetsutbildningarnas antagningsprov. Jag undersöker också vilka elever som tar del av de särskilda matteprogrammen på gymnasiet, utifrån kön, härkomst och föräldrarnas utbildning. Jag har även tittat på frågan genom att analysera lärarnas svar på vad som utmärker eleverna som läser på programmen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

–  Kreativitet och driv för att jobba med matematik var viktiga komponenter när lärarna definierade matematisk begåvning. Eleverna kunde och ville lösa uppgifter på alternativa och eleganta sätt. De kunde lösa, för dem, helt nya uppgifter. De hade också lätt att lära, och låg ofta ett steg före i tanken.

Lärarna identifierade begåvningarna utifrån deras initiativförmåga, att de ställde mycket frågor, visade intresse för nya områden och själva utvecklade uppgifterna.

Eleverna på matteprogrammen beskrevs som begåvade. Men drivet att hålla på med matte kom från olika håll och det var inte alltid som skolmatematiken var intressant. När det gäller den demografiska fördelningen var pojkar och elever med högutbildade föräldrar överrepresenterade. Så vi behöver nå fler elevgrupper.

Vad överraskade dig?

– Att vi i Sverige betonar kopplingen mellan begåvning och kreativitet väldigt mycket. Att en del begåvningar på särskilda matteprogram var motsträviga till skolundervisningen. Eleverna var också ofta dåliga på att presentera skriftliga lösningar. Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning, matteprogrammen fyller en jätteviktig funktion här.

Vem har nytta av dina resultat?

–  Jag hoppas avhandlingen bidrar till en diskussionen på lärarutbildningarna och väcker frågor om hur vi kan identifiera dessa elever och skapa stödåtgärder för begåvade elever.

Sidan publicerades 2014-02-25 13:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-03-03 12:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så fångas matematiska kompetenser hos barn och unga

5-åringar resonerar om matematiska kunskaper i högre grad än vi kanske tror. Det visar Anna Ida Säfströms avhandling om hur barn och högskoleelever angriper matteproblem.

Lärarutbildningen ger traditionella mattelärare

En orsak till problemen med matteundervisningen är hur de blivande lärarna utbildas i matematik. Undervisningen på lärarutbildningen förhindrar till och med djupare förståelse för ämnet, säger Catarina Player-Koro som skrivit en avhandling om matematikundervisningen på lärarutbildningen.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Forskare Fredrik Livheim har undersökt ACT (acceptance commitment therapy/training) under verkliga förhållanden bland skolelever. Resultaten visar att terapiformen är mer effektivt mot stress, depression och ångest jämfört med elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Utmaning för elever att tolka sammansatta ord

Betydelsen hos ett sammansatt ord är långt ifrån självklar. Lisa Loenheim visar att inlärning av olika sammansättningar tar tid och kräver mycket repetition.

Modersmålsutbildning – en viktig politisk fråga

Modersmålsutbildning är en viktig politisk fråga som är starkt knuten till olika politiska intentioner och nationella intressen. Det konstaterar Nuhi Bajquinca som har undersökt modermålsutbildningen i Sverige genom olika perioder.

Det fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.

Kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser

Det finns en kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser. Djamila Fatheddines forskning visar att när barn läser påbörjas en bildningsprocess som kräver vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och mysig.  

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Tips for classroom audio support

A school district in California is using technology solutions to help students hear in school, according to Michelle Zavaleta, coordinator of psychological services in special education for the Tulare City School District. In this blog post, she shares several tips to help adopt such solutions, including finding a tool that works for all students — not only those with hearing difficulties.

Bill Gates says the textbook is dying. Is he right?

The textbook is becoming obsolete, Bill Gates wrote in his annual letter from his foundation. Peter Greene, a high-school English teacher, counters Gates’ argument with five reasons why he says textbooks will continue to be a classroom staple — at least in the near term — including a preference, even among digital natives, for printed material.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.