”Elever med särbegåvning i matematik behöver hjälp”

Vad händer med eleverna som är begåvade i matte? Linda Mattsson har tittat på vad som definierar en matematisk särbegåvning och vilka behov dessa elever har.

Linda Mattsson
Linda Mattsson

Född 1973
i Ronneby

Disputerade 2013-11-22
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Tracking mathematical giftedness in an egalitarian context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag gick i skolan fick elever som hade lätt för matte sällan några utmaningar. När jag läste på lärarprogrammet förvånade det mig att man aldrig talade om vad man skulle göra med dessa elever. De kändes bortglömda.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den första frågan jag undersökt är vad som karakteriserar matematisk särbegåvning, där har jag intervjuat ämnesansvariga, gjort en nationell enkät och tittat på spetsutbildningarnas antagningsprov. Den andra handlar om hur man kan identifiera de särbegåvade barnen, där har lärarintervjuarna varit källan. Den tredje handlar om vilka grupper som tar del av spetsutbildningarna, där bad jag lärarna beskriva sina elever, dels social klass, kön och utländsk härkomst, dels deras karaktärer.

– Först presenterar jag var vi i Sverige står och vad vi behöver jobba vidare med för att skapa en hållbar undervisning för matematikbegåvningar. Exempelvis behöver lärare kunna känna igen begåvning för att kunna ge rätt stöd. Jag har då tittat på vad som är matematisk begåvning och hur kan vi identifiera den?

– Jag har gjort en enkätstudie med matematikansvariga gymnasielärare, och analyserat spetsutbildningarnas antagningsprov. Jag undersöker också vilka elever som tar del av de särskilda matteprogrammen på gymnasiet, utifrån kön, härkomst och föräldrarnas utbildning. Jag har även tittat på frågan genom att analysera lärarnas svar på vad som utmärker eleverna som läser på programmen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

–  Kreativitet och driv för att jobba med matematik var viktiga komponenter när lärarna definierade matematisk begåvning. Eleverna kunde och ville lösa uppgifter på alternativa och eleganta sätt. De kunde lösa, för dem, helt nya uppgifter. De hade också lätt att lära, och låg ofta ett steg före i tanken.

Lärarna identifierade begåvningarna utifrån deras initiativförmåga, att de ställde mycket frågor, visade intresse för nya områden och själva utvecklade uppgifterna.

Eleverna på matteprogrammen beskrevs som begåvade. Men drivet att hålla på med matte kom från olika håll och det var inte alltid som skolmatematiken var intressant. När det gäller den demografiska fördelningen var pojkar och elever med högutbildade föräldrar överrepresenterade. Så vi behöver nå fler elevgrupper.

Vad överraskade dig?

– Att vi i Sverige betonar kopplingen mellan begåvning och kreativitet väldigt mycket. Att en del begåvningar på särskilda matteprogram var motsträviga till skolundervisningen. Eleverna var också ofta dåliga på att presentera skriftliga lösningar. Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning, matteprogrammen fyller en jätteviktig funktion här.

Vem har nytta av dina resultat?

–  Jag hoppas avhandlingen bidrar till en diskussionen på lärarutbildningarna och väcker frågor om hur vi kan identifiera dessa elever och skapa stödåtgärder för begåvade elever.

Sidan publicerades 2014-02-25 13:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-03-03 12:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så fångas matematiska kompetenser hos barn och unga

5-åringar resonerar om matematiska kunskaper i högre grad än vi kanske tror. Det visar Anna Ida Säfströms avhandling om hur barn och högskoleelever angriper matteproblem.

Lärarutbildningen ger traditionella mattelärare

En orsak till problemen med matteundervisningen är hur de blivande lärarna utbildas i matematik. Undervisningen på lärarutbildningen förhindrar till och med djupare förståelse för ämnet, säger Catarina Player-Koro som skrivit en avhandling om matematikundervisningen på lärarutbildningen.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns forskning. Här framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning som bygger en allmänna idé om matematikundervisning men som de själva inte tror på.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Clara Vidal Carullas.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

The battle over dyslexia

It was once a widely accepted way of explaining why some children struggled to read and write. But in recent years, some experts have begun to question the existence of dyslexia itself.

Bordssagor, rollekar och makaroner i mängder

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Nu går tåget – är alla med?

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv. Ett framgångsrikt förändringsarbete kräver att rektor såväl som alla medarbetare drar åt samma håll och att alla är överens om vad som behöver göras och hur. Men hur ska rektor egentligen agera för att få med sig medarbetarna i dessa oupphörliga förändringsprocesser? Det skriver Ebba Hildén, Karlstads universitet .

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.