Dela:

Elever med utlandsfödda föräldrar väljer ofta studieförberedande program

Elever med utlandsfödda föräldrar klarar sig ofta sämre i skolan än andra elever. Men de söker sig ofta till gymnasieprogram som ger högskolebehörighet. Det hänger ihop med vilken utbildning deras föräldrar har, visar Per Engzells forskning.

Per Engzell
Per Engzell

Född 1984
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-01-13
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Intergenerational Persistence and Ethnic Disparities in Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge varit intresserad av skolfrågor, av hur vi formas av sociala sammanhang och vår bakgrund och hur det går att förena med att ge alla jämlika möjligheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samband mellan vilka föräldrar barn har, vilken utbildningsnivå och samhällsklass, men även nationell bakgrund och hur barnen klarar sig i skolan och i deras karriärval.

– Den handlar mycket om hur vi väljer att mäta social bakgrund och sociala skillnader i skolan. Skillnader mellan barn med utlandsfödda föräldrar och barn med svenskfödda föräldrar och hur vi ska förstå och förklara de skillnaderna i förhållande till sociala klasskillnader som forskningen vet mer om sedan tidigare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är en sammanläggningsavhandling med fyra olika studier. En stor del av avhandlingen går ut på att svara på frågan hur vi bäst skaffar oss information om elevers sociala bakgrund i stora skolundersökningar. Vanligast är att man mäter social klass utifrån föräldrars utbildning eller yrke. Eleverna vet ofta vad föräldrar jobbar med men gissar oftast när det kommer till utbildning, så det kan man inte lita på.

– I många kunskapsutvärderingar som TIMSS och PISA har man använt frågor om hur många böcker barnen har hemma. Man har trott att det är en fråga som barnen är duktiga att svara på eftersom det finns ett starkt samband mellan hur många böcker de säger sig ha hemma med hur de klarar sig i skolan. Min studie visar att barnen inte vet hur många böcker de har hemma utan mycket av sambanden beror på systematiska fel. De som råkar vara duktiga i skolan får också fler böcker hemma. Det är ett omvänt orsakssamband. När barnen svarar fel underskattar de dessutom ofta hur många böcker de har och det är de svagaste eleverna som gör det. Det leder till ytterligare skensamband och man använder en fråga som säger väldigt lite om vilken social bakgrund barnen faktiskt har.

– Generellt vet vi ganska lite om vilket socialt ursprung föräldrar som invandrat har. Vi vet ofta inte vad de gjorde innan de kom till Sverige. Det vi vet är vilken utbildningsnivå de har här och vad de jobbar med i Sverige. Men vi vet också att det kan vara lägre kvalificerade jobb än de haft tidigare – så det är mer rimligt att titta på utbildning.

– Det finns skillnader i hur man ser på föräldrars utbildning, vad som är hög och låg utbildning. Antingen kan man se hur lång utbildning föräldrarna har, vilket är det man oftast har gjort. I min forskning har jag undersökt något annat: om utbildningen är hög eller låg i förhållande till det land de kommer ifrån och hur hög den allmänna utbildningsnivån är där. Det är intressant för det kan förklara något som varit svårt att förklara tidigare. I de flesta grupper av barn till utlandsfödda ser vi att barnen klarar sig sämre på nationella prov och att de får sämre slutbetyg. Men de har samtidigt höga aspirationer. De väljer bort yrkesprogram och söker sig till studieförberedande program på gymnasiet, och de vill jobba med högavlönade yrken. Mycket förklaras av att föräldrarna har en utbildning som är anspråkslös med svenska mått men som ofta är en elitutbildning i det land de kommer ifrån. Föräldrarnas utbildning är viktig för vilka aspirationer de för över till sina barn och vad barnen vill uppnå.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig är nog hur långt forskningen på det här området har kvar att gå för att vi ska förstå de villkor och utmaningar som elever med utländsk bakgrund möter i skolan i Sverige och andra länder i Europa. Samt hur mycket vi behöver göra för att våra teorier ska hänga med i dagens verklighet. De teorier som mycket forskning på området bygger på kommer ofta från äldre studier om barn från arbetarklasshem och studieovana hem i majoritetsbefolkningen. Det var innan vi hade stora grupper av invandrare från utomeuropeiska länder i Sverige. De teorierna behöver anpassas för att kunna belysa de villkor som möter den grupp som har störst utmaningar i skolan i dag – barn med utlandsfödda föräldrar.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand är avhandlingen orienterad mot internationell forskning på området. Men jag hoppas självklart att den är relevant för politiska beslutsfattare och i slutänden alla som arbetar i skolan, framförallt med integration och att hjälpa de elever som har en annan bakgrund än majoritetssvensk.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-02-27 09:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-03-01 10:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Kön och etnicitet viktigt för hur elever presterar

Åldersintegrerad undervisning är inte bra för eleverna och lärarens kön och etnicitet har betydelse för elevernas prestationer. Det visar resultat från Erica Lindahls avhandling Ekonomiska studier av offentliga handlingsprogram inom grundskolan och socialförsäkringen .

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)