Elever med utlandsfödda föräldrar väljer ofta studieförberedande program

Elever med utlandsfödda föräldrar klarar sig ofta sämre i skolan än andra elever. Men de söker sig ofta till gymnasieprogram som ger högskolebehörighet. Det hänger ihop med vilken utbildning deras föräldrar har, visar Per Engzells forskning.

Per Engzell
Per Engzell

Född 1984
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-01-13
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Intergenerational Persistence and Ethnic Disparities in Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge varit intresserad av skolfrågor, av hur vi formas av sociala sammanhang och vår bakgrund och hur det går att förena med att ge alla jämlika möjligheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samband mellan vilka föräldrar barn har, vilken utbildningsnivå och samhällsklass, men även nationell bakgrund och hur barnen klarar sig i skolan och i deras karriärval.

– Den handlar mycket om hur vi väljer att mäta social bakgrund och sociala skillnader i skolan. Skillnader mellan barn med utlandsfödda föräldrar och barn med svenskfödda föräldrar och hur vi ska förstå och förklara de skillnaderna i förhållande till sociala klasskillnader som forskningen vet mer om sedan tidigare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är en sammanläggningsavhandling med fyra olika studier. En stor del av avhandlingen går ut på att svara på frågan hur vi bäst skaffar oss information om elevers sociala bakgrund i stora skolundersökningar. Vanligast är att man mäter social klass utifrån föräldrars utbildning eller yrke. Eleverna vet ofta vad föräldrar jobbar med men gissar oftast när det kommer till utbildning, så det kan man inte lita på.

– I många kunskapsutvärderingar som TIMSS och PISA har man använt frågor om hur många böcker barnen har hemma. Man har trott att det är en fråga som barnen är duktiga att svara på eftersom det finns ett starkt samband mellan hur många böcker de säger sig ha hemma med hur de klarar sig i skolan. Min studie visar att barnen inte vet hur många böcker de har hemma utan mycket av sambanden beror på systematiska fel. De som råkar vara duktiga i skolan får också fler böcker hemma. Det är ett omvänt orsakssamband. När barnen svarar fel underskattar de dessutom ofta hur många böcker de har och det är de svagaste eleverna som gör det. Det leder till ytterligare skensamband och man använder en fråga som säger väldigt lite om vilken social bakgrund barnen faktiskt har.

– Generellt vet vi ganska lite om vilket socialt ursprung föräldrar som invandrat har. Vi vet ofta inte vad de gjorde innan de kom till Sverige. Det vi vet är vilken utbildningsnivå de har här och vad de jobbar med i Sverige. Men vi vet också att det kan vara lägre kvalificerade jobb än de haft tidigare – så det är mer rimligt att titta på utbildning.

– Det finns skillnader i hur man ser på föräldrars utbildning, vad som är hög och låg utbildning. Antingen kan man se hur lång utbildning föräldrarna har, vilket är det man oftast har gjort. I min forskning har jag undersökt något annat: om utbildningen är hög eller låg i förhållande till det land de kommer ifrån och hur hög den allmänna utbildningsnivån är där. Det är intressant för det kan förklara något som varit svårt att förklara tidigare. I de flesta grupper av barn till utlandsfödda ser vi att barnen klarar sig sämre på nationella prov och att de får sämre slutbetyg. Men de har samtidigt höga aspirationer. De väljer bort yrkesprogram och söker sig till studieförberedande program på gymnasiet, och de vill jobba med högavlönade yrken. Mycket förklaras av att föräldrarna har en utbildning som är anspråkslös med svenska mått men som ofta är en elitutbildning i det land de kommer ifrån. Föräldrarnas utbildning är viktig för vilka aspirationer de för över till sina barn och vad barnen vill uppnå.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig är nog hur långt forskningen på det här området har kvar att gå för att vi ska förstå de villkor och utmaningar som elever med utländsk bakgrund möter i skolan i Sverige och andra länder i Europa. Samt hur mycket vi behöver göra för att våra teorier ska hänga med i dagens verklighet. De teorier som mycket forskning på området bygger på kommer ofta från äldre studier om barn från arbetarklasshem och studieovana hem i majoritetsbefolkningen. Det var innan vi hade stora grupper av invandrare från utomeuropeiska länder i Sverige. De teorierna behöver anpassas för att kunna belysa de villkor som möter den grupp som har störst utmaningar i skolan i dag – barn med utlandsfödda föräldrar.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand är avhandlingen orienterad mot internationell forskning på området. Men jag hoppas självklart att den är relevant för politiska beslutsfattare och i slutänden alla som arbetar i skolan, framförallt med integration och att hjälpa de elever som har en annan bakgrund än majoritetssvensk.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-02-27 09:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-03-01 10:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Kön och etnicitet viktigt för hur elever presterar

Åldersintegrerad undervisning är inte bra för eleverna och lärarens kön och etnicitet har betydelse för elevernas prestationer. Det visar resultat från Erica Lindahls avhandling Ekonomiska studier av offentliga handlingsprogram inom grundskolan och socialförsäkringen.

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Forskare undersöker hur tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

I en ny avhandling från Mittuniversitetet studeras hur tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor. Trots att ungefär 90 % av den vuxna befolkningen i Sverige är tvåspråkig är detta ett av de nyaste forskningsområdena.

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats