Elever med utlandsfödda föräldrar väljer ofta studieförberedande program

Elever med utlandsfödda föräldrar klarar sig ofta sämre i skolan än andra elever. Men de söker sig ofta till gymnasieprogram som ger högskolebehörighet. Det hänger ihop med vilken utbildning deras föräldrar har, visar Per Engzells forskning.

Per Engzell
Per Engzell

Född 1984
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-01-13
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Intergenerational Persistence and Ethnic Disparities in Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge varit intresserad av skolfrågor, av hur vi formas av sociala sammanhang och vår bakgrund och hur det går att förena med att ge alla jämlika möjligheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samband mellan vilka föräldrar barn har, vilken utbildningsnivå och samhällsklass, men även nationell bakgrund och hur barnen klarar sig i skolan och i deras karriärval.

– Den handlar mycket om hur vi väljer att mäta social bakgrund och sociala skillnader i skolan. Skillnader mellan barn med utlandsfödda föräldrar och barn med svenskfödda föräldrar och hur vi ska förstå och förklara de skillnaderna i förhållande till sociala klasskillnader som forskningen vet mer om sedan tidigare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är en sammanläggningsavhandling med fyra olika studier. En stor del av avhandlingen går ut på att svara på frågan hur vi bäst skaffar oss information om elevers sociala bakgrund i stora skolundersökningar. Vanligast är att man mäter social klass utifrån föräldrars utbildning eller yrke. Eleverna vet ofta vad föräldrar jobbar med men gissar oftast när det kommer till utbildning, så det kan man inte lita på.

– I många kunskapsutvärderingar som TIMSS och PISA har man använt frågor om hur många böcker barnen har hemma. Man har trott att det är en fråga som barnen är duktiga att svara på eftersom det finns ett starkt samband mellan hur många böcker de säger sig ha hemma med hur de klarar sig i skolan. Min studie visar att barnen inte vet hur många böcker de har hemma utan mycket av sambanden beror på systematiska fel. De som råkar vara duktiga i skolan får också fler böcker hemma. Det är ett omvänt orsakssamband. När barnen svarar fel underskattar de dessutom ofta hur många böcker de har och det är de svagaste eleverna som gör det. Det leder till ytterligare skensamband och man använder en fråga som säger väldigt lite om vilken social bakgrund barnen faktiskt har.

– Generellt vet vi ganska lite om vilket socialt ursprung föräldrar som invandrat har. Vi vet ofta inte vad de gjorde innan de kom till Sverige. Det vi vet är vilken utbildningsnivå de har här och vad de jobbar med i Sverige. Men vi vet också att det kan vara lägre kvalificerade jobb än de haft tidigare – så det är mer rimligt att titta på utbildning.

– Det finns skillnader i hur man ser på föräldrars utbildning, vad som är hög och låg utbildning. Antingen kan man se hur lång utbildning föräldrarna har, vilket är det man oftast har gjort. I min forskning har jag undersökt något annat: om utbildningen är hög eller låg i förhållande till det land de kommer ifrån och hur hög den allmänna utbildningsnivån är där. Det är intressant för det kan förklara något som varit svårt att förklara tidigare. I de flesta grupper av barn till utlandsfödda ser vi att barnen klarar sig sämre på nationella prov och att de får sämre slutbetyg. Men de har samtidigt höga aspirationer. De väljer bort yrkesprogram och söker sig till studieförberedande program på gymnasiet, och de vill jobba med högavlönade yrken. Mycket förklaras av att föräldrarna har en utbildning som är anspråkslös med svenska mått men som ofta är en elitutbildning i det land de kommer ifrån. Föräldrarnas utbildning är viktig för vilka aspirationer de för över till sina barn och vad barnen vill uppnå.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig är nog hur långt forskningen på det här området har kvar att gå för att vi ska förstå de villkor och utmaningar som elever med utländsk bakgrund möter i skolan i Sverige och andra länder i Europa. Samt hur mycket vi behöver göra för att våra teorier ska hänga med i dagens verklighet. De teorier som mycket forskning på området bygger på kommer ofta från äldre studier om barn från arbetarklasshem och studieovana hem i majoritetsbefolkningen. Det var innan vi hade stora grupper av invandrare från utomeuropeiska länder i Sverige. De teorierna behöver anpassas för att kunna belysa de villkor som möter den grupp som har störst utmaningar i skolan i dag – barn med utlandsfödda föräldrar.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand är avhandlingen orienterad mot internationell forskning på området. Men jag hoppas självklart att den är relevant för politiska beslutsfattare och i slutänden alla som arbetar i skolan, framförallt med integration och att hjälpa de elever som har en annan bakgrund än majoritetssvensk.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-02-27 09:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-03-01 10:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Kön och etnicitet viktigt för hur elever presterar

Åldersintegrerad undervisning är inte bra för eleverna och lärarens kön och etnicitet har betydelse för elevernas prestationer. Det visar resultat från Erica Lindahls avhandling Ekonomiska studier av offentliga handlingsprogram inom grundskolan och socialförsäkringen.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta  gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skolämnet påverkar utformning av undervisning

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. Det visar Monica Egelström som forskat om skolämnets betydelse för elevers meningsskapande.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Samhällets omgivande strukturer har stor påverkan hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det innebär att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, visar Lorentz Edberg.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Lärares och rektors karriär
  Skolporten nr 2/2019 – ute 4 april

Tema: Lärares och rektors karriär

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet ska ge svar på den frågan. Intervju: Nina Rung är kriminologen som tröttnat på skambeläggandet av tjejer i skolan. Inblick: Forskarna: Så utvecklar du din relationskompetens som lärare. Skolportens favorit: Ny avhandling om skrivdidaktik i klassrummet blev lärarpanelens val.

Läs mer här!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

Mot en skapande förskola

För en lyckad digitalisering i förskolan är det avgörande att pedagogerna är engagerade och låter barnen skapa. Då kan barnen ta sin kreativitet med sig hem och risken minskar att plattor blir till digitala barnvakter, menar didaktikforskaren Susanne Kjällander.

Stöttar lärare i dagliga konfliktsituationer

Hallå Ilse Hakvoort, docent i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, som tillsammans med Agneta Lundström vid Umeå universitet är aktuell med boken ”Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus”.

Pedro De Bruyckere: Det finns ett korn av sanning i varje lögn – Om “digitala infödingar”

Pedro de Bruyckere, utbildningsforskare och lärarutbildare från Gent, Belgien, tar sig an en av de mest seglivade myterna om inlärning och undervisning: den om Digitala infödingar.

How do we get middle school students excited about science? Make it hands-0n

The inquiry-based science curriculum at this middle school has students embracing a growth mindset, using technology purposefully and exploring their identities as scientists.