2017-02-27 09:37  964 Dela:

Elever med utlandsfödda föräldrar väljer ofta studieförberedande program

Elever med utlandsfödda föräldrar klarar sig ofta sämre i skolan än andra elever. Men de söker sig ofta till gymnasieprogram som ger högskolebehörighet. Det hänger ihop med vilken utbildning deras föräldrar har, visar Per Engzells forskning.

Per Engzell
Per Engzell

Född 1984
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-01-13
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Intergenerational Persistence and Ethnic Disparities in Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge varit intresserad av skolfrågor, av hur vi formas av sociala sammanhang och vår bakgrund och hur det går att förena med att ge alla jämlika möjligheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samband mellan vilka föräldrar barn har, vilken utbildningsnivå och samhällsklass, men även nationell bakgrund och hur barnen klarar sig i skolan och i deras karriärval.

– Den handlar mycket om hur vi väljer att mäta social bakgrund och sociala skillnader i skolan. Skillnader mellan barn med utlandsfödda föräldrar och barn med svenskfödda föräldrar och hur vi ska förstå och förklara de skillnaderna i förhållande till sociala klasskillnader som forskningen vet mer om sedan tidigare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är en sammanläggningsavhandling med fyra olika studier. En stor del av avhandlingen går ut på att svara på frågan hur vi bäst skaffar oss information om elevers sociala bakgrund i stora skolundersökningar. Vanligast är att man mäter social klass utifrån föräldrars utbildning eller yrke. Eleverna vet ofta vad föräldrar jobbar med men gissar oftast när det kommer till utbildning, så det kan man inte lita på.

– I många kunskapsutvärderingar som TIMSS och PISA har man använt frågor om hur många böcker barnen har hemma. Man har trott att det är en fråga som barnen är duktiga att svara på eftersom det finns ett starkt samband mellan hur många böcker de säger sig ha hemma med hur de klarar sig i skolan. Min studie visar att barnen inte vet hur många böcker de har hemma utan mycket av sambanden beror på systematiska fel. De som råkar vara duktiga i skolan får också fler böcker hemma. Det är ett omvänt orsakssamband. När barnen svarar fel underskattar de dessutom ofta hur många böcker de har och det är de svagaste eleverna som gör det. Det leder till ytterligare skensamband och man använder en fråga som säger väldigt lite om vilken social bakgrund barnen faktiskt har.

– Generellt vet vi ganska lite om vilket socialt ursprung föräldrar som invandrat har. Vi vet ofta inte vad de gjorde innan de kom till Sverige. Det vi vet är vilken utbildningsnivå de har här och vad de jobbar med i Sverige. Men vi vet också att det kan vara lägre kvalificerade jobb än de haft tidigare – så det är mer rimligt att titta på utbildning.

– Det finns skillnader i hur man ser på föräldrars utbildning, vad som är hög och låg utbildning. Antingen kan man se hur lång utbildning föräldrarna har, vilket är det man oftast har gjort. I min forskning har jag undersökt något annat: om utbildningen är hög eller låg i förhållande till det land de kommer ifrån och hur hög den allmänna utbildningsnivån är där. Det är intressant för det kan förklara något som varit svårt att förklara tidigare. I de flesta grupper av barn till utlandsfödda ser vi att barnen klarar sig sämre på nationella prov och att de får sämre slutbetyg. Men de har samtidigt höga aspirationer. De väljer bort yrkesprogram och söker sig till studieförberedande program på gymnasiet, och de vill jobba med högavlönade yrken. Mycket förklaras av att föräldrarna har en utbildning som är anspråkslös med svenska mått men som ofta är en elitutbildning i det land de kommer ifrån. Föräldrarnas utbildning är viktig för vilka aspirationer de för över till sina barn och vad barnen vill uppnå.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig är nog hur långt forskningen på det här området har kvar att gå för att vi ska förstå de villkor och utmaningar som elever med utländsk bakgrund möter i skolan i Sverige och andra länder i Europa. Samt hur mycket vi behöver göra för att våra teorier ska hänga med i dagens verklighet. De teorier som mycket forskning på området bygger på kommer ofta från äldre studier om barn från arbetarklasshem och studieovana hem i majoritetsbefolkningen. Det var innan vi hade stora grupper av invandrare från utomeuropeiska länder i Sverige. De teorierna behöver anpassas för att kunna belysa de villkor som möter den grupp som har störst utmaningar i skolan i dag – barn med utlandsfödda föräldrar.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand är avhandlingen orienterad mot internationell forskning på området. Men jag hoppas självklart att den är relevant för politiska beslutsfattare och i slutänden alla som arbetar i skolan, framförallt med integration och att hjälpa de elever som har en annan bakgrund än majoritetssvensk.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-02-27 09:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-03-01 10:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Kön och etnicitet viktigt för hur elever presterar

Åldersintegrerad undervisning är inte bra för eleverna och lärarens kön och etnicitet har betydelse för elevernas prestationer. Det visar resultat från Erica Lindahls avhandling Ekonomiska studier av offentliga handlingsprogram inom grundskolan och socialförsäkringen.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.