Dela:

Elever med utlandsfödda föräldrar väljer ofta studieförberedande program

Elever med utlandsfödda föräldrar klarar sig ofta sämre i skolan än andra elever. Men de söker sig ofta till gymnasieprogram som ger högskolebehörighet. Det hänger ihop med vilken utbildning deras föräldrar har, visar Per Engzells forskning.

Per Engzell
Per Engzell

Född 1984
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-01-13
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Intergenerational Persistence and Ethnic Disparities in Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge varit intresserad av skolfrågor, av hur vi formas av sociala sammanhang och vår bakgrund och hur det går att förena med att ge alla jämlika möjligheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samband mellan vilka föräldrar barn har, vilken utbildningsnivå och samhällsklass, men även nationell bakgrund och hur barnen klarar sig i skolan och i deras karriärval.

– Den handlar mycket om hur vi väljer att mäta social bakgrund och sociala skillnader i skolan. Skillnader mellan barn med utlandsfödda föräldrar och barn med svenskfödda föräldrar och hur vi ska förstå och förklara de skillnaderna i förhållande till sociala klasskillnader som forskningen vet mer om sedan tidigare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är en sammanläggningsavhandling med fyra olika studier. En stor del av avhandlingen går ut på att svara på frågan hur vi bäst skaffar oss information om elevers sociala bakgrund i stora skolundersökningar. Vanligast är att man mäter social klass utifrån föräldrars utbildning eller yrke. Eleverna vet ofta vad föräldrar jobbar med men gissar oftast när det kommer till utbildning, så det kan man inte lita på.

– I många kunskapsutvärderingar som TIMSS och PISA har man använt frågor om hur många böcker barnen har hemma. Man har trott att det är en fråga som barnen är duktiga att svara på eftersom det finns ett starkt samband mellan hur många böcker de säger sig ha hemma med hur de klarar sig i skolan. Min studie visar att barnen inte vet hur många böcker de har hemma utan mycket av sambanden beror på systematiska fel. De som råkar vara duktiga i skolan får också fler böcker hemma. Det är ett omvänt orsakssamband. När barnen svarar fel underskattar de dessutom ofta hur många böcker de har och det är de svagaste eleverna som gör det. Det leder till ytterligare skensamband och man använder en fråga som säger väldigt lite om vilken social bakgrund barnen faktiskt har.

– Generellt vet vi ganska lite om vilket socialt ursprung föräldrar som invandrat har. Vi vet ofta inte vad de gjorde innan de kom till Sverige. Det vi vet är vilken utbildningsnivå de har här och vad de jobbar med i Sverige. Men vi vet också att det kan vara lägre kvalificerade jobb än de haft tidigare – så det är mer rimligt att titta på utbildning.

– Det finns skillnader i hur man ser på föräldrars utbildning, vad som är hög och låg utbildning. Antingen kan man se hur lång utbildning föräldrarna har, vilket är det man oftast har gjort. I min forskning har jag undersökt något annat: om utbildningen är hög eller låg i förhållande till det land de kommer ifrån och hur hög den allmänna utbildningsnivån är där. Det är intressant för det kan förklara något som varit svårt att förklara tidigare. I de flesta grupper av barn till utlandsfödda ser vi att barnen klarar sig sämre på nationella prov och att de får sämre slutbetyg. Men de har samtidigt höga aspirationer. De väljer bort yrkesprogram och söker sig till studieförberedande program på gymnasiet, och de vill jobba med högavlönade yrken. Mycket förklaras av att föräldrarna har en utbildning som är anspråkslös med svenska mått men som ofta är en elitutbildning i det land de kommer ifrån. Föräldrarnas utbildning är viktig för vilka aspirationer de för över till sina barn och vad barnen vill uppnå.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig är nog hur långt forskningen på det här området har kvar att gå för att vi ska förstå de villkor och utmaningar som elever med utländsk bakgrund möter i skolan i Sverige och andra länder i Europa. Samt hur mycket vi behöver göra för att våra teorier ska hänga med i dagens verklighet. De teorier som mycket forskning på området bygger på kommer ofta från äldre studier om barn från arbetarklasshem och studieovana hem i majoritetsbefolkningen. Det var innan vi hade stora grupper av invandrare från utomeuropeiska länder i Sverige. De teorierna behöver anpassas för att kunna belysa de villkor som möter den grupp som har störst utmaningar i skolan i dag – barn med utlandsfödda föräldrar.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand är avhandlingen orienterad mot internationell forskning på området. Men jag hoppas självklart att den är relevant för politiska beslutsfattare och i slutänden alla som arbetar i skolan, framförallt med integration och att hjälpa de elever som har en annan bakgrund än majoritetssvensk.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-02-27 09:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-03-01 10:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Kön och etnicitet viktigt för hur elever presterar

Åldersintegrerad undervisning är inte bra för eleverna och lärarens kön och etnicitet har betydelse för elevernas prestationer. Det visar resultat från Erica Lindahls avhandling Ekonomiska studier av offentliga handlingsprogram inom grundskolan och socialförsäkringen .

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Skolportens digitala kurser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Hon forskar om heteronormativa lekar

Lena Sotevik är nydisputerad med sin avhandling ”Barbiebröllop och homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer”.

The pandemic put the pressure on school technology leaders. What did they learn?

More off-campus broadband access. New ways of engaging with families. Growing concerns over digital equity and the silos that exist within school systems. These are some of the trends that emerged in a recent survey of district technology leaders.

3 keys to more effective collaboration in an Inclusive classroom

Strategies general and special education teachers can use to clearly communicate to all students that they are equal partners.

Det börjar med vardags­orden

I förskolan Fölungen börjar barnen bekanta sig med skrivandet redan som ettåringar. ”Meningsfullhet, lust och intresse måste vara det som styr”, säger förskolläraren Eva-Lotta Hallindemo.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.