Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Vad beror matematiksvårigheter på? Stökiga klassrum och ständiga lärarbyten, anser eleverna. Problemen ligger till största del hos eleverna själva, menar lärare. Det framgår av Ingmar Karlssons forskning.

Ingemar Karlsson
Ingemar Karlsson

Född 1942
Bor i Kävlinge

Disputerade 2019-09-06
Lunds universtitet


AVHANDLING
Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under mitt yrkesliv som matematiklärare på högstadiet, gymnasiet och inom vuxenutbildningen har jag mött många elever som har svårt med matematik. Likafullt får de här problemen lite uppmärksamhet, det finns inte särskilt mycket forskning i ämnet, än mindre evidensbaserade program som skulle kunna hjälpa de här eleverna. I ett vidare perspektiv handlar matematiksvårigheter om att vi faktiskt inte kan erbjuda en skola för alla.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den första delen består av en inventering av matematikbetyg för totalt 25 000 elever i årskurs 7, 8 och 9 från elva kommuner. De andra delarna bygger på intervjuer med 32 elever i årskurs 9 som gick ut årskurs 8 med F i matematikbetyg samt med åtta av elevernas matematiklärare. Både elever och lärare har fått svara på frågor om vad de tror och anser vara förklaringarna till att eleverna nådde upp till godkänt i matematik. Jag har därefter jämfört svaren med varandra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, närmare bestämt mellan 1,6 procent till 25 procent. Genomsnittet i Sverige totalt ligger på 10 procent. Det här vittnar om en stor brist i likvärdighet, möjligen behöver matematiklärare fortbildning i betygssättning.

– Både lärare och elever pekar på många lärarbyten och bristande kontinuitet som förklaringar till varför det gått snett i matematiken. Men därefter skiljer sig svaren mellan grupperna. Eleverna pekar framför allt på allmän ”matteångest” det vill säga oro för att ha matematik, bävan inför prov och liknande, stökig lärmiljö men också att de själva inte är så engagerade som borde.

– Lärarna riktar framför allt fokus på eleverna som förklaring till varför de misslyckas i matematiken. Otillräckliga förkunskaper hos eleven, ointresse och låga arbetsinsatser från eleven anger lärarna som främsta förklaringar. Men även lärarna nämner matematikängslan, ett ämne som det forskats en hel del om utanför Sverige.

– Mina resultat visar vidare att skolans insatser för att hjälpa de här eleverna främst handlar om organisatoriska förändringar – erbjuda mindre grupper, extra stöd och liknande. Däremot förändras inte pedagogiken. Svensk specialundervisning i matematik är effektiv, eleverna lär sig väldigt mycket men de når oftast inte upp till godkänd nivå.

Vad överraskade dig?

– Att det är så stor skillnad mellan elevernas och lärarnas svar. Enligt lärarna beror matematikproblemen till 73 procent på eleverna. Eleverna menar att 43 procent att svårigheterna kan härledas till dem själva. Eleverna anser vidare att den sociala omgivningen med allt vad det innebär från kompisar till lärare och föräldrar påverkar dem till 50 procent. Motsvarande siffra hos lärargruppen var 27 procent.

Vem har nytta av dina resultat?

– Naturligtvis alla som arbetar med matematikdidaktik – lärare, specialpedagoger, skolledare och skolpolitiker. Min avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik. Trots stora rikssatsningar i ämnet kvarstår problemen. Vad som framför allt behövs är ett evidensbaserade interventionsprogram för att stötta dessa elever.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-14 17:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-15 14:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasielärare i samhällskunskap, 4-5 feb i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar som speglar ämnets breda innehåll. Vi fördjupar oss i teman som mänskliga rättigheter, digital och analog återkoppling, hållbart samhälle, källkritik, eu-kunskap och nationalism. Välkommen!

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

5 saker du gör – som skapar konflikter

Ditt ledarskap kan vara orsaken till oro och konflikter på arbetsplatsen, även om det inte är meningen från din sida. Här är fem vanliga misstag – och vad du kan göra i stället.

Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas

Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i det fristående forskningsinstitutet Ifous projekt ”Bygga skola” med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken.

Samverkanskontor startar under 2020

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor under våren 2020. Kontoren innebär ett mer uppsökande arbetssätt än tidigare för att nå de skolor som mest behöver stöd.

Det här tänker niorna på när de väljer gymnasium

Vilka program har gymnasieskolan? Hur välrenommerad är den? De faktorerna fäster elever i nionde klass mest uppmärksamhet vid när de väljer gymnasium. Men även en gratis dator eller surfplatta kan fungera som lockbete – i synnerhet för elever med låga betyg, visar ny forskning.

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.