Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Vad beror matematiksvårigheter på? Stökiga klassrum och ständiga lärarbyten, anser eleverna. Problemen ligger till största del hos eleverna själva, menar lärare. Det framgår av Ingmar Karlssons forskning.

Ingemar Karlsson
Ingemar Karlsson

Född 1942
Bor i Kävlinge

Disputerade 2019-09-06
Lunds universitet


AVHANDLING
Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under mitt yrkesliv som matematiklärare på högstadiet, gymnasiet och inom vuxenutbildningen har jag mött många elever som har svårt med matematik. Likafullt får de här problemen lite uppmärksamhet, det finns inte särskilt mycket forskning i ämnet, än mindre evidensbaserade program som skulle kunna hjälpa de här eleverna. I ett vidare perspektiv handlar matematiksvårigheter om att vi faktiskt inte kan erbjuda en skola för alla.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den första delen består av en inventering av matematikbetyg för totalt 25 000 elever i årskurs 7, 8 och 9 från elva kommuner. De andra delarna bygger på intervjuer med 32 elever i årskurs 9 som gick ut årskurs 8 med F i matematikbetyg samt med åtta av elevernas matematiklärare. Både elever och lärare har fått svara på frågor om vad de tror och anser vara förklaringarna till att eleverna nådde upp till godkänt i matematik. Jag har därefter jämfört svaren med varandra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, närmare bestämt mellan 1,6 procent till 25 procent. Genomsnittet i Sverige totalt ligger på 10 procent. Det här vittnar om en stor brist i likvärdighet, möjligen behöver matematiklärare fortbildning i betygssättning.

– Både lärare och elever pekar på många lärarbyten och bristande kontinuitet som förklaringar till varför det gått snett i matematiken. Men därefter skiljer sig svaren mellan grupperna. Eleverna pekar framför allt på allmän ”matteångest” det vill säga oro för att ha matematik, bävan inför prov och liknande, stökig lärmiljö men också att de själva inte är så engagerade som borde.

– Lärarna riktar framför allt fokus på eleverna som förklaring till varför de misslyckas i matematiken. Otillräckliga förkunskaper hos eleven, ointresse och låga arbetsinsatser från eleven anger lärarna som främsta förklaringar. Men även lärarna nämner matematikängslan, ett ämne som det forskats en hel del om utanför Sverige.

– Mina resultat visar vidare att skolans insatser för att hjälpa de här eleverna främst handlar om organisatoriska förändringar – erbjuda mindre grupper, extra stöd och liknande. Däremot förändras inte pedagogiken. Svensk specialundervisning i matematik är effektiv, eleverna lär sig väldigt mycket men de når oftast inte upp till godkänd nivå.

Vad överraskade dig?

– Att det är så stor skillnad mellan elevernas och lärarnas svar. Enligt lärarna beror matematikproblemen till 73 procent på eleverna. Eleverna menar att 43 procent att svårigheterna kan härledas till dem själva. Eleverna anser vidare att den sociala omgivningen med allt vad det innebär från kompisar till lärare och föräldrar påverkar dem till 50 procent. Motsvarande siffra hos lärargruppen var 27 procent.

Vem har nytta av dina resultat?

– Naturligtvis alla som arbetar med matematikdidaktik – lärare, specialpedagoger, skolledare och skolpolitiker. Min avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik. Trots stora rikssatsningar i ämnet kvarstår problemen. Vad som framför allt behövs är ett evidensbaserade interventionsprogram för att stötta dessa elever.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-14 17:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-24 15:46 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.