Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Vad beror matematiksvårigheter på? Stökiga klassrum och ständiga lärarbyten, anser eleverna. Problemen ligger till största del hos eleverna själva, menar lärare. Det framgår av Ingmar Karlssons forskning.

Ingemar Karlsson
Ingemar Karlsson

Född 1942
Bor i Kävlinge

Disputerade 2019-09-06
Lunds universitet


AVHANDLING
Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under mitt yrkesliv som matematiklärare på högstadiet, gymnasiet och inom vuxenutbildningen har jag mött många elever som har svårt med matematik. Likafullt får de här problemen lite uppmärksamhet, det finns inte särskilt mycket forskning i ämnet, än mindre evidensbaserade program som skulle kunna hjälpa de här eleverna. I ett vidare perspektiv handlar matematiksvårigheter om att vi faktiskt inte kan erbjuda en skola för alla.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den första delen består av en inventering av matematikbetyg för totalt 25 000 elever i årskurs 7, 8 och 9 från elva kommuner. De andra delarna bygger på intervjuer med 32 elever i årskurs 9 som gick ut årskurs 8 med F i matematikbetyg samt med åtta av elevernas matematiklärare. Både elever och lärare har fått svara på frågor om vad de tror och anser vara förklaringarna till att eleverna nådde upp till godkänt i matematik. Jag har därefter jämfört svaren med varandra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, närmare bestämt mellan 1,6 procent till 25 procent. Genomsnittet i Sverige totalt ligger på 10 procent. Det här vittnar om en stor brist i likvärdighet, möjligen behöver matematiklärare fortbildning i betygssättning.

– Både lärare och elever pekar på många lärarbyten och bristande kontinuitet som förklaringar till varför det gått snett i matematiken. Men därefter skiljer sig svaren mellan grupperna. Eleverna pekar framför allt på allmän ”matteångest” det vill säga oro för att ha matematik, bävan inför prov och liknande, stökig lärmiljö men också att de själva inte är så engagerade som borde.

– Lärarna riktar framför allt fokus på eleverna som förklaring till varför de misslyckas i matematiken. Otillräckliga förkunskaper hos eleven, ointresse och låga arbetsinsatser från eleven anger lärarna som främsta förklaringar. Men även lärarna nämner matematikängslan, ett ämne som det forskats en hel del om utanför Sverige.

– Mina resultat visar vidare att skolans insatser för att hjälpa de här eleverna främst handlar om organisatoriska förändringar – erbjuda mindre grupper, extra stöd och liknande. Däremot förändras inte pedagogiken. Svensk specialundervisning i matematik är effektiv, eleverna lär sig väldigt mycket men de når oftast inte upp till godkänd nivå.

Vad överraskade dig?

– Att det är så stor skillnad mellan elevernas och lärarnas svar. Enligt lärarna beror matematikproblemen till 73 procent på eleverna. Eleverna menar att 43 procent att svårigheterna kan härledas till dem själva. Eleverna anser vidare att den sociala omgivningen med allt vad det innebär från kompisar till lärare och föräldrar påverkar dem till 50 procent. Motsvarande siffra hos lärargruppen var 27 procent.

Vem har nytta av dina resultat?

– Naturligtvis alla som arbetar med matematikdidaktik – lärare, specialpedagoger, skolledare och skolpolitiker. Min avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik. Trots stora rikssatsningar i ämnet kvarstår problemen. Vad som framför allt behövs är ett evidensbaserade interventionsprogram för att stötta dessa elever.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-14 17:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-24 15:46 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.