Eleverna vet inte vad matematiska modeller är
Merparten av gymnasieeleverna brister i kunskap om matematiska modeller. Kursplanen saknar tydlig definition och lärarna kan inte redogöra för begreppen. Det konstaterar Jonas Bergman Ärlebäck i sin avhandling, Mathematical modelling in upper secondary mathematics education in Sweden .
Jonas Bergman Ärlebäck
Född 1972
i Vaggeryd
Disputerade
2010-03-12
vid Linköpings universitet med avhandlingen:
Avhandling
Mathematical modelling in upper secondary mathematics education in Sweden
Hur blev du intresserad av ämnet?
– När jag letade efter forskningsämnen pekade min handledare Christer Bergsten på bristen av svensk forskning om skolans syn på matematiska modeller och modellering som begrepp. I den internationella forskningen är det här ett aktivt område men i Sverige fanns ett stort hål att fylla.Vad handlar avhandlingen om?
– Hur begreppen matematisk modell och modellering behandlas och betraktas i svenska gymnasieskolan. I fem olika delstudier har jag tittat hur kursplanen definierar matematiska modeller och modellering, vad eleverna enligt kursplanen ska lära sig samt vad eleverna faktiskt lär sig. En delstudie innehåller en undersökning av två lärares uppfattning om vad begreppen innebär. Jag har även i samarbete med två lärare arbetat fram, implementerat och utvärderat två projektmoduler om hur man i skolan skulle kunna introducera och arbeta med de här begreppen. En av mina huvudfrågor är vad skolan och kursplanen anser att matematiska modeller och modellering är för något och syftet med att lära sig detta. Jag har studerat hur sex kursplaner, från 1965 till 2000, beskriver begreppen. En annan delstudie omfattar ett test på 400 elever för att se vad de lär sig om matematiska modeller.Vad är de viktigaste resultaten?
– Ett slående resultat är att 75 procent av de 400 eleverna uppgav att de aldrig hade hört talas om begreppen matematisk modell och modellering. Merparten av eleverna kan helt enkelt inte uttrycka vad det är för något. Kursplanen saknar tydliga definitioner av begreppen, den ger mer svepande beskrivningar om vad det är för något, exempelvis allmän problemlösning, vilket öppnar för en mångfald av tolkningar. Det gäller både innebörden och funktionen av och hur man kan arbeta med matematiska modeller. Fallstudien med två lärare visar att inte heller de kunde redogöra för sina uppfattningar om begreppen, vilket ledde till att de till stor del hängde upp undervisning på böckerna. Mer glädjande var resultatet av de två projektmodulerna som vi arbetat fram och testade på eleverna. Då var eleverna genomgående positiva.Hittade du något under arbetets gång som överraskade dig?
– Ja, att så många som 75 procent av eleverna uppgav att de aldrig ens hade hört talas om begreppen.Vem har nytta av dina resultat?
– De flesta lärare och lärarutbildare skulle jag tro. Framför allt av de här projektmodulerna som man kan ha konkret nytta av i sin undervisning. Jag hoppas också att mina resultat kan väcka debatt om kursplanernas formuleringar och funktion i skolsystemet.Relaterade länkar
Stockholm
Skolnärvaro
Skolportens fortbildning för dig som på olika sätt arbetar med elevers närvaro i skolan! Delta på plats i Stockholm den 27 mars eller via webbkonferensen 2–30 april. Boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk F–Gy 27 mar 2026
Att möta explosivt beteende i förskolan
Kursen leds av Anna Hellberg Björklund och ger konkreta verktyg för att möta och förebygga explosiva beteenden hos barn i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk