Elevers delaktighet – en förutsättning för lärande

Bedömning måste göras begriplig för att eleverna ska ha nytta av den. ”Om läraren förstår vad eleverna förstår kan bedömning leda till utveckling”, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen.

Lisbeth Gyllander Torkildsen
Lisbeth Gyllander Torkildsen

Född 1971
i Landskrona

Disputerade 2016-05-20
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Bedömning som gemensam angelägenhet – enkelt i retoriken, svårare i praktiken. Elevers och lärares förståelse och erfarenheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare i svenska och SO på högstadiet arbetade jag mycket med feedback till eleverna, i syfte att bidra till utveckling av förmågor, färdigheter och kunskaper. Men det skedde inte och när jag diskuterade detta med eleverna insåg jag att de inte förstod vad jag skrev i återkopplingen. Jag inledde då ett projekt tillsammans med eleverna för hitta sätt att återkoppla som leder till kunskapsutveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ömsesidiga bedömningspraktiker som bygger på möte mellan lärare och elev. Fokus ligger på elevers förståelse av bedömning, hur de i bedömningspraktikerna påverkas av arrangemang, språk och relation med läraren. Mitt syfte har varit att utforska både möjligheter och begränsningar. Studien är gjord under en fyraårsperiod, totalt ingår nio lärare och 25 elever, de yngsta gick vid studiens början i årskurs fem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– På det konkreta planet: Att bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, eleverna tillför central kunskap för att läraren ska kunna utveckla en undervisnings- och bedömningspraktik som leder till utveckling. Kort sagt, om läraren förstår vad eleven förstår kan undervisningen anpassas. Mina resultat visar att bedömning måste sättas in i en långsiktig process som rymmer syfte, mål, didaktik, diagnos, bedömning och användning av bedömning.

– Bedömning är inte en angelägenhet enbart mellan elev och lärare. Mina resultat visar att elevernas förståelse av bedömning påverkas av en rad faktorer som språk, aktivitet, relationer och timing. Är exempelvis språket i läroplanen för komplicerat och eleven inte förstår, påverkas givetvis elevens möjligheter till utveckling. Men läraren kan inte styra över alla dessa faktorer, beslut på skolledningsnivå kan exempelvis påverka relationen mellan elev och lärare.

– Sammantaget visar mina resultat att utvecklande bedömningspraktiker bygger på långsiktiga processer där elever är delaktiga, vilket de är fullt kapabla till. Dessa ömsesidiga processer kan begränsas av de snabba resultat som skolledare, förvaltningspersonal och skolpolitiker ofta efterfrågar.

Vad överraskade dig?

– Bristen på dialog kring komplexiteten av de här frågorna. Diskussionen kring bedömningspraktiker inriktas ofta på snabba resultat, metodapplicering och ökad måluppfyllelse. Men min forskning visar att lärare knappast behöver serveras enkla lösningar. De behöver stöd att analysera sina bedömningspraktiker och förutsättningar för att skapa långsiktig utveckling av dessa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla inom skolan – lärare, skolledare, förvaltningspersonal, skolpolitiker och policyförfattare. Men i förlängningen även eleverna, hoppas jag.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-05-09 11:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-11-07 10:13 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Jag vill tona ner arbetsminnets roll”

Skolans specialpedagogiska stöd behöver inriktas mer på att hjälpa eleverna att reflektera över sitt lärande, menar Petri Partanen som har forskat om insatser för barn i behov av stöd.

Elever i nian förstår inte kunskapsmålen

För elever i årskurs nio kretsar mycket av skolarbetet kring betyg. Men Jennie Sivenbring visar i sin studie att många elever inte vet hur de kan förbättra sina kunskaper eftersom de har svårt att förstå lärarens målformuleringar.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!