Elevers delaktighet – en förutsättning för lärande

Bedömning måste göras begriplig för att eleverna ska ha nytta av den. ”Om läraren förstår vad eleverna förstår kan bedömning leda till utveckling”, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen.

Lisbeth Gyllander Torkildsen
Lisbeth Gyllander Torkildsen

Född 1971
i Landskrona

Disputerade 2016-05-20
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Bedömning som gemensam angelägenhet – enkelt i retoriken, svårare i praktiken. Elevers och lärares förståelse och erfarenheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare i svenska och SO på högstadiet arbetade jag mycket med feedback till eleverna, i syfte att bidra till utveckling av förmågor, färdigheter och kunskaper. Men det skedde inte och när jag diskuterade detta med eleverna insåg jag att de inte förstod vad jag skrev i återkopplingen. Jag inledde då ett projekt tillsammans med eleverna för hitta sätt att återkoppla som leder till kunskapsutveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ömsesidiga bedömningspraktiker som bygger på möte mellan lärare och elev. Fokus ligger på elevers förståelse av bedömning, hur de i bedömningspraktikerna påverkas av arrangemang, språk och relation med läraren. Mitt syfte har varit att utforska både möjligheter och begränsningar. Studien är gjord under en fyraårsperiod, totalt ingår nio lärare och 25 elever, de yngsta gick vid studiens början i årskurs fem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– På det konkreta planet: Att bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, eleverna tillför central kunskap för att läraren ska kunna utveckla en undervisnings- och bedömningspraktik som leder till utveckling. Kort sagt, om läraren förstår vad eleven förstår kan undervisningen anpassas. Mina resultat visar att bedömning måste sättas in i en långsiktig process som rymmer syfte, mål, didaktik, diagnos, bedömning och användning av bedömning.

– Bedömning är inte en angelägenhet enbart mellan elev och lärare. Mina resultat visar att elevernas förståelse av bedömning påverkas av en rad faktorer som språk, aktivitet, relationer och timing. Är exempelvis språket i läroplanen för komplicerat och eleven inte förstår, påverkas givetvis elevens möjligheter till utveckling. Men läraren kan inte styra över alla dessa faktorer, beslut på skolledningsnivå kan exempelvis påverka relationen mellan elev och lärare.

– Sammantaget visar mina resultat att utvecklande bedömningspraktiker bygger på långsiktiga processer där elever är delaktiga, vilket de är fullt kapabla till. Dessa ömsesidiga processer kan begränsas av de snabba resultat som skolledare, förvaltningspersonal och skolpolitiker ofta efterfrågar.

Vad överraskade dig?

– Bristen på dialog kring komplexiteten av de här frågorna. Diskussionen kring bedömningspraktiker inriktas ofta på snabba resultat, metodapplicering och ökad måluppfyllelse. Men min forskning visar att lärare knappast behöver serveras enkla lösningar. De behöver stöd att analysera sina bedömningspraktiker och förutsättningar för att skapa långsiktig utveckling av dessa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla inom skolan – lärare, skolledare, förvaltningspersonal, skolpolitiker och policyförfattare. Men i förlängningen även eleverna, hoppas jag.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-05-09 11:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-11-07 10:13 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Jag vill tona ner arbetsminnets roll”

Skolans specialpedagogiska stöd behöver inriktas mer på att hjälpa eleverna att reflektera över sitt lärande, menar Petri Partanen som har forskat om insatser för barn i behov av stöd.

Elever i nian förstår inte kunskapsmålen

För elever i årskurs nio kretsar mycket av skolarbetet kring betyg. Men Jennie Sivenbring visar i sin studie att många elever inte vet hur de kan förbättra sina kunskaper eftersom de har svårt att förstå lärarens målformuleringar.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinas Aslan beslyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

Otydligt när lärarstudenter bedöms under sin verksamhetsförlagda utbildning

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.