Elevers delaktighet – en förutsättning för lärande

Bedömning måste göras begriplig för att eleverna ska ha nytta av den. ”Om läraren förstår vad eleverna förstår kan bedömning leda till utveckling”, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen.

Lisbeth Gyllander Torkildsen
Lisbeth Gyllander Torkildsen

Född 1971
i Landskrona

Disputerade 2016-05-20
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Bedömning som gemensam angelägenhet – enkelt i retoriken, svårare i praktiken. Elevers och lärares förståelse och erfarenheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare i svenska och SO på högstadiet arbetade jag mycket med feedback till eleverna, i syfte att bidra till utveckling av förmågor, färdigheter och kunskaper. Men det skedde inte och när jag diskuterade detta med eleverna insåg jag att de inte förstod vad jag skrev i återkopplingen. Jag inledde då ett projekt tillsammans med eleverna för hitta sätt att återkoppla som leder till kunskapsutveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ömsesidiga bedömningspraktiker som bygger på möte mellan lärare och elev. Fokus ligger på elevers förståelse av bedömning, hur de i bedömningspraktikerna påverkas av arrangemang, språk och relation med läraren. Mitt syfte har varit att utforska både möjligheter och begränsningar. Studien är gjord under en fyraårsperiod, totalt ingår nio lärare och 25 elever, de yngsta gick vid studiens början i årskurs fem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– På det konkreta planet: Att bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, eleverna tillför central kunskap för att läraren ska kunna utveckla en undervisnings- och bedömningspraktik som leder till utveckling. Kort sagt, om läraren förstår vad eleven förstår kan undervisningen anpassas. Mina resultat visar att bedömning måste sättas in i en långsiktig process som rymmer syfte, mål, didaktik, diagnos, bedömning och användning av bedömning.

– Bedömning är inte en angelägenhet enbart mellan elev och lärare. Mina resultat visar att elevernas förståelse av bedömning påverkas av en rad faktorer som språk, aktivitet, relationer och timing. Är exempelvis språket i läroplanen för komplicerat och eleven inte förstår, påverkas givetvis elevens möjligheter till utveckling. Men läraren kan inte styra över alla dessa faktorer, beslut på skolledningsnivå kan exempelvis påverka relationen mellan elev och lärare.

– Sammantaget visar mina resultat att utvecklande bedömningspraktiker bygger på långsiktiga processer där elever är delaktiga, vilket de är fullt kapabla till. Dessa ömsesidiga processer kan begränsas av de snabba resultat som skolledare, förvaltningspersonal och skolpolitiker ofta efterfrågar.

Vad överraskade dig?

– Bristen på dialog kring komplexiteten av de här frågorna. Diskussionen kring bedömningspraktiker inriktas ofta på snabba resultat, metodapplicering och ökad måluppfyllelse. Men min forskning visar att lärare knappast behöver serveras enkla lösningar. De behöver stöd att analysera sina bedömningspraktiker och förutsättningar för att skapa långsiktig utveckling av dessa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla inom skolan – lärare, skolledare, förvaltningspersonal, skolpolitiker och policyförfattare. Men i förlängningen även eleverna, hoppas jag.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-05-09 11:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-11-07 10:13 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Jag vill tona ner arbetsminnets roll”

Skolans specialpedagogiska stöd behöver inriktas mer på att hjälpa eleverna att reflektera över sitt lärande, menar Petri Partanen som har forskat om insatser för barn i behov av stöd.

Elever i nian förstår inte kunskapsmålen

För elever i årskurs nio kretsar mycket av skolarbetet kring betyg. Men Jennie Sivenbring visar i sin studie att många elever inte vet hur de kan förbättra sina kunskaper eftersom de har svårt att förstå lärarens målformuleringar.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Tidiga insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter

Ett nytt studiepaket lanseras nu för lärare till elever i F–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Rätt stöd i rätt tid ska ge fler elever möjligheter att klara skolan.

How can we really fix the way math is taught?

Before reinventing the way K-12 educators teach math, the core reasons math is taught need to be examined, Jonathan Bartlett writes in this commentary. Bartlett notes that math should be taught to help students think more clearly and that adjustments should be made to the curriculum to focus on practicing core reasoning skills before applying them to ”fuzzier problems where answers are not as certain.”

Läs och skrivsvårigheter F–3

Det här studiepaketet riktar sig till dig som arbetar med elever i förskoleklassen och i årskurs 1–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Materialet är framtaget för att öka skolans möjligheter att ge varje elev rätt stöd i rätt tid.

Treårigt projekt skal gøre det let at skabe bevægelse for funktionsnedsatte elever

En database med 150 forslag til, hvordan lærere kan tilpasse bevægelsesaktiviteter, så elever med en funktionsnedsættelse kan deltage, er nærmest hemmelig. Desuden trænger den til at blive opdateret. Et treårigt projekt skal rette op på begge dele.

”Eleverna känner sig väldigt ensamma”

"Eleverna saknar sina kompisar och att ha rutiner", säger Anna Åkerfeldt, forskare och projekt- och processledare på Ifous, som har undersökt hur gymnasieelever upplevde att det var att studera på distans under pandemivåren 2020.