Elevers delaktighet – en förutsättning för lärande

Bedömning måste göras begriplig för att eleverna ska ha nytta av den. ”Om läraren förstår vad eleverna förstår kan bedömning leda till utveckling”, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen.

Lisbeth Gyllander Torkildsen
Lisbeth Gyllander Torkildsen

Född 1971
i Landskrona

Disputerade 2016-05-20
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Bedömning som gemensam angelägenhet – enkelt i retoriken, svårare i praktiken. Elevers och lärares förståelse och erfarenheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare i svenska och SO på högstadiet arbetade jag mycket med feedback till eleverna, i syfte att bidra till utveckling av förmågor, färdigheter och kunskaper. Men det skedde inte och när jag diskuterade detta med eleverna insåg jag att de inte förstod vad jag skrev i återkopplingen. Jag inledde då ett projekt tillsammans med eleverna för hitta sätt att återkoppla som leder till kunskapsutveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ömsesidiga bedömningspraktiker som bygger på möte mellan lärare och elev. Fokus ligger på elevers förståelse av bedömning, hur de i bedömningspraktikerna påverkas av arrangemang, språk och relation med läraren. Mitt syfte har varit att utforska både möjligheter och begränsningar. Studien är gjord under en fyraårsperiod, totalt ingår nio lärare och 25 elever, de yngsta gick vid studiens början i årskurs fem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– På det konkreta planet: Att bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, eleverna tillför central kunskap för att läraren ska kunna utveckla en undervisnings- och bedömningspraktik som leder till utveckling. Kort sagt, om läraren förstår vad eleven förstår kan undervisningen anpassas. Mina resultat visar att bedömning måste sättas in i en långsiktig process som rymmer syfte, mål, didaktik, diagnos, bedömning och användning av bedömning.

– Bedömning är inte en angelägenhet enbart mellan elev och lärare. Mina resultat visar att elevernas förståelse av bedömning påverkas av en rad faktorer som språk, aktivitet, relationer och timing. Är exempelvis språket i läroplanen för komplicerat och eleven inte förstår, påverkas givetvis elevens möjligheter till utveckling. Men läraren kan inte styra över alla dessa faktorer, beslut på skolledningsnivå kan exempelvis påverka relationen mellan elev och lärare.

– Sammantaget visar mina resultat att utvecklande bedömningspraktiker bygger på långsiktiga processer där elever är delaktiga, vilket de är fullt kapabla till. Dessa ömsesidiga processer kan begränsas av de snabba resultat som skolledare, förvaltningspersonal och skolpolitiker ofta efterfrågar.

Vad överraskade dig?

– Bristen på dialog kring komplexiteten av de här frågorna. Diskussionen kring bedömningspraktiker inriktas ofta på snabba resultat, metodapplicering och ökad måluppfyllelse. Men min forskning visar att lärare knappast behöver serveras enkla lösningar. De behöver stöd att analysera sina bedömningspraktiker och förutsättningar för att skapa långsiktig utveckling av dessa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla inom skolan – lärare, skolledare, förvaltningspersonal, skolpolitiker och policyförfattare. Men i förlängningen även eleverna, hoppas jag.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-05-09 11:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-11-07 10:13 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Jag vill tona ner arbetsminnets roll”

Skolans specialpedagogiska stöd behöver inriktas mer på att hjälpa eleverna att reflektera över sitt lärande, menar Petri Partanen som har forskat om insatser för barn i behov av stöd.

Elever i nian förstår inte kunskapsmålen

För elever i årskurs nio kretsar mycket av skolarbetet kring betyg. Men Jennie Sivenbring visar i sin studie att många elever inte vet hur de kan förbättra sina kunskaper eftersom de har svårt att förstå lärarens målformuleringar.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)