Elevers delaktighet – en förutsättning för lärande

Bedömning måste göras begriplig för att eleverna ska ha nytta av den. ”Om läraren förstår vad eleverna förstår kan bedömning leda till utveckling”, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen.

Lisbeth Gyllander Torkildsen
Lisbeth Gyllander Torkildsen

Född 1971
i Landskrona

Disputerade 2016-05-20
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Bedömning som gemensam angelägenhet – enkelt i retoriken, svårare i praktiken. Elevers och lärares förståelse och erfarenheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare i svenska och SO på högstadiet arbetade jag mycket med feedback till eleverna, i syfte att bidra till utveckling av förmågor, färdigheter och kunskaper. Men det skedde inte och när jag diskuterade detta med eleverna insåg jag att de inte förstod vad jag skrev i återkopplingen. Jag inledde då ett projekt tillsammans med eleverna för hitta sätt att återkoppla som leder till kunskapsutveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ömsesidiga bedömningspraktiker som bygger på möte mellan lärare och elev. Fokus ligger på elevers förståelse av bedömning, hur de i bedömningspraktikerna påverkas av arrangemang, språk och relation med läraren. Mitt syfte har varit att utforska både möjligheter och begränsningar. Studien är gjord under en fyraårsperiod, totalt ingår nio lärare och 25 elever, de yngsta gick vid studiens början i årskurs fem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– På det konkreta planet: Att bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, eleverna tillför central kunskap för att läraren ska kunna utveckla en undervisnings- och bedömningspraktik som leder till utveckling. Kort sagt, om läraren förstår vad eleven förstår kan undervisningen anpassas. Mina resultat visar att bedömning måste sättas in i en långsiktig process som rymmer syfte, mål, didaktik, diagnos, bedömning och användning av bedömning.

– Bedömning är inte en angelägenhet enbart mellan elev och lärare. Mina resultat visar att elevernas förståelse av bedömning påverkas av en rad faktorer som språk, aktivitet, relationer och timing. Är exempelvis språket i läroplanen för komplicerat och eleven inte förstår, påverkas givetvis elevens möjligheter till utveckling. Men läraren kan inte styra över alla dessa faktorer, beslut på skolledningsnivå kan exempelvis påverka relationen mellan elev och lärare.

– Sammantaget visar mina resultat att utvecklande bedömningspraktiker bygger på långsiktiga processer där elever är delaktiga, vilket de är fullt kapabla till. Dessa ömsesidiga processer kan begränsas av de snabba resultat som skolledare, förvaltningspersonal och skolpolitiker ofta efterfrågar.

Vad överraskade dig?

– Bristen på dialog kring komplexiteten av de här frågorna. Diskussionen kring bedömningspraktiker inriktas ofta på snabba resultat, metodapplicering och ökad måluppfyllelse. Men min forskning visar att lärare knappast behöver serveras enkla lösningar. De behöver stöd att analysera sina bedömningspraktiker och förutsättningar för att skapa långsiktig utveckling av dessa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla inom skolan – lärare, skolledare, förvaltningspersonal, skolpolitiker och policyförfattare. Men i förlängningen även eleverna, hoppas jag.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-05-09 11:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-11-07 10:13 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Jag vill tona ner arbetsminnets roll”

Skolans specialpedagogiska stöd behöver inriktas mer på att hjälpa eleverna att reflektera över sitt lärande, menar Petri Partanen som har forskat om insatser för barn i behov av stöd.

Elever i nian förstår inte kunskapsmålen

För elever i årskurs nio kretsar mycket av skolarbetet kring betyg. Men Jennie Sivenbring visar i sin studie att många elever inte vet hur de kan förbättra sina kunskaper eftersom de har svårt att förstå lärarens målformuleringar.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Lagom engagerade föräldrar är bäst – om lärarna får välja

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.