Elevers föreställningar om kunskap påverkar lärandet

Elevers personliga teorier om kunskap har stor betydelse för hur de kan hantera komplexa uppgifter i skolan, konstaterar Marie Grice i sin avhandling.

Marie Grice
Marie Grice

Bor i Ljungskile
Född år 1962

Disputerade 2022-01-28
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Epistemic beliefs and conceptions of competence in education for sustainable development

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en lång lärarkarriär bakom mig. Ämnesintegrering är något som lyfts fram i läroplaner lite övergripande, men på teknikprogrammet på min gymnasieskola har vi jobbat ganska mycket med det, framför allt sedan läroplanen 2011. Jag fick möjlighet att söka till forskarskolan CUL vid Göteborgs universitet år 2012, där själva poängen är att man ska ta med aktuella frågor från praktiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om kunskapsdimensioner och etiska frågor för den kunskap som skolan förväntas utveckla tillsammans med sina elever kring undervisning för hållbar utveckling. Min första studie handlar om ett projekt där teknikelever från min gymnasieskola tillsammans med elever från 15 andra skolor i Västsverige, deltog i ett stort projekt om hållbar utveckling och aspekter kring temat mat, där även andra aktörer utanför skolan deltog. I den studien undersökte jag ett empiriskt begrepp, epistemic beliefs, eller personliga kunskapsteorier, som inte är så beforskat i Sverige. Med hjälp av ett enkätinstrument undersökte jag elevers personliga kunskapsteorier, och förekomsten av olika dimensioner av vad kunskap och kunnande är.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I analysen framkommer fem olika dimensioner av personliga kunskapsteorier hos eleverna. Den första är transdisciplinär kunskap, och handlar om att eleverna själva är med och konstruerar kunskap. Eleverna har tillgång till experthjälp och personer utanför skolans värld och kan välja i vilken grad de litar på, och tar sig an den här kunskapen. En annan dimension är kollaborativ kunskap, som tar fasta på hur eleverna går till väga och hur de gemensamt skapar kunskap. De tre övriga dimensionerna bekräftar det som annan forskning har visat. Det är säker kunskap, som innebär att det finns kunskap som är säker och tillförlitlig.

– De två sista dimensionerna har jag valt att kalla snabb kunskap och enkel kunskap, och de handlar om föreställningar om hur det är att utveckla kunskap eller att lära sig. I dimensionen snabb kunskap föreställer sig elever att man kan utveckla kunskap snabbt eller i stort sett inte alls. Om elever har mycket av den föreställningen så finns det en risk att de ger upp, eftersom de saknar strategier för de lite mer komplexa uppgifter som finns i skolans värld. I dimensionen enkel kunskap tittar man mer på kunskapens struktur. Där föreställer man sig att kunskap består av flera små begränsade kunskapsenheter som man kan bygga ihop. I den här dimensionen har man inte verktygen att förhålla sig till en mer komplex undervisningskontext.

– Tre av dimensionerna förekommer i annan forskning, men det som min forskning tillför är den transdisciplinära och den kollaborativa dimensionen. I den transdisciplinära dimensionen går man samman för att hitta lösningar på en fråga, man nöjer sig inte med att bara gå till de experter som man har i sin närhet på skolan, utan skolan sträcker sig utanför och vänder sig då till andra experter från annat håll. Det här transdisciplinära angreppssättet är ett jättespännande fält för skolan.

– Jag har också gjort en empirisk studie på lärare som implementerar undervisning för hållbar utveckling. Där fick jag fram fyra olika dimensioner för det som kallas lärares professionella kompetens. Det var intressant att se att den dimension som rör lärares tilltro till sin egen förmåga att undervisa för hållbar utveckling var så starkt förknippad med kunskap i sig.

Vad överraskade dig?

– Det som glatt överraskade mig i studien kring elevernas personliga kunskapsteorier är att jag kunde se att hur eleverna tänker kring kunskap har stor betydelse för hur de kan orientera sig i ett komplext undervisningssammanhang.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som är intresserade av de här frågorna och vill få lite fler kritiska perspektiv på vad undervisning för hållbar utveckling är, och de etiska dimensionerna inom undervisning för hållbar utveckling. Men också lärarutbildare, läroplansförfattare, forskare, skolhuvudmän och skolledare kan ha nytta av de här fynden.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-03-31 13:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Inspirerande föreläsningar med ny didaktisk forskning för dig som undervisar i biologi/naturkunskap. Delta i Stockholm 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 aug!

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Elevers föreställningar om kunskap påverkar lärandet

Elevers personliga teorier om kunskap har stor betydelse för hur de kan hantera komplexa uppgifter i skolan. Det konstaterar Marie Grice i sin avhandling, där hon bland annat lyfter undervisning om hållbar utveckling.

Visuell kemi ofta utan eftertanke

Vilken roll spelar animationer, bilder, experiment och fysiska modeller i kemiundervisningen på gymnasieskolan? Det har Emelie Patron forskat om.

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!