Elevers föreställningar om kunskap påverkar lärandet

Elevers personliga teorier om kunskap har stor betydelse för hur de kan hantera komplexa uppgifter i skolan, konstaterar Marie Grice i sin avhandling.

Marie Grice
Marie Grice

Bor i Ljungskile
Född år 1962

Disputerade 2022-01-28
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Epistemic beliefs and conceptions of competence in education for sustainable development

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en lång lärarkarriär bakom mig. Ämnesintegrering är något som lyfts fram i läroplaner lite övergripande, men på teknikprogrammet på min gymnasieskola har vi jobbat ganska mycket med det, framför allt sedan läroplanen 2011. Jag fick möjlighet att söka till forskarskolan CUL vid Göteborgs universitet år 2012, där själva poängen är att man ska ta med aktuella frågor från praktiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om kunskapsdimensioner och etiska frågor för den kunskap som skolan förväntas utveckla tillsammans med sina elever kring undervisning för hållbar utveckling. Min första studie handlar om ett projekt där teknikelever från min gymnasieskola tillsammans med elever från 15 andra skolor i Västsverige, deltog i ett stort projekt om hållbar utveckling och aspekter kring temat mat, där även andra aktörer utanför skolan deltog. I den studien undersökte jag ett empiriskt begrepp, epistemic beliefs, eller personliga kunskapsteorier, som inte är så beforskat i Sverige. Med hjälp av ett enkätinstrument undersökte jag elevers personliga kunskapsteorier, och förekomsten av olika dimensioner av vad kunskap och kunnande är.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I analysen framkommer fem olika dimensioner av personliga kunskapsteorier hos eleverna. Den första är transdisciplinär kunskap, och handlar om att eleverna själva är med och konstruerar kunskap. Eleverna har tillgång till experthjälp och personer utanför skolans värld och kan välja i vilken grad de litar på, och tar sig an den här kunskapen. En annan dimension är kollaborativ kunskap, som tar fasta på hur eleverna går till väga och hur de gemensamt skapar kunskap. De tre övriga dimensionerna bekräftar det som annan forskning har visat. Det är säker kunskap, som innebär att det finns kunskap som är säker och tillförlitlig.

– De två sista dimensionerna har jag valt att kalla snabb kunskap och enkel kunskap, och de handlar om föreställningar om hur det är att utveckla kunskap eller att lära sig. I dimensionen snabb kunskap föreställer sig elever att man kan utveckla kunskap snabbt eller i stort sett inte alls. Om elever har mycket av den föreställningen så finns det en risk att de ger upp, eftersom de saknar strategier för de lite mer komplexa uppgifter som finns i skolans värld. I dimensionen enkel kunskap tittar man mer på kunskapens struktur. Där föreställer man sig att kunskap består av flera små begränsade kunskapsenheter som man kan bygga ihop. I den här dimensionen har man inte verktygen att förhålla sig till en mer komplex undervisningskontext.

– Tre av dimensionerna förekommer i annan forskning, men det som min forskning tillför är den transdisciplinära och den kollaborativa dimensionen. I den transdisciplinära dimensionen går man samman för att hitta lösningar på en fråga, man nöjer sig inte med att bara gå till de experter som man har i sin närhet på skolan, utan skolan sträcker sig utanför och vänder sig då till andra experter från annat håll. Det här transdisciplinära angreppssättet är ett jättespännande fält för skolan.

– Jag har också gjort en empirisk studie på lärare som implementerar undervisning för hållbar utveckling. Där fick jag fram fyra olika dimensioner för det som kallas lärares professionella kompetens. Det var intressant att se att den dimension som rör lärares tilltro till sin egen förmåga att undervisa för hållbar utveckling var så starkt förknippad med kunskap i sig.

Vad överraskade dig?

– Det som glatt överraskade mig i studien kring elevernas personliga kunskapsteorier är att jag kunde se att hur eleverna tänker kring kunskap har stor betydelse för hur de kan orientera sig i ett komplext undervisningssammanhang.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som är intresserade av de här frågorna och vill få lite fler kritiska perspektiv på vad undervisning för hållbar utveckling är, och de etiska dimensionerna inom undervisning för hållbar utveckling. Men också lärarutbildare, läroplansförfattare, forskare, skolhuvudmän och skolledare kan ha nytta av de här fynden.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-03-31 13:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Biologi

Välkommen på konferens i Biologi för högstadiet och gymnasiet! Kunniga föreläsare ger dig som undervisar i biologi eller naturkunskap ämnesfördjupning, ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 26–27 september eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 3–21 oktober. Innehållet kan också passa för vuxenutbildningen. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms gäller t.o.m 30 juni!

Fysik

Premiär för konferens i Fysik för högstadiet och gymnasiet! Kunniga föreläsare ger dig som undervisar i fysik information om ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 27–28 april eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 4–23 maj, 2022. Innehållet kan också passa för vuxenutbildningen.

Elevers föreställningar om kunskap påverkar lärandet

Elevers personliga teorier om kunskap har stor betydelse för hur de kan hantera komplexa uppgifter i skolan. Det konstaterar Marie Grice i sin avhandling, där hon bland annat lyfter undervisning om hållbar utveckling.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Here are principals’ 9 most effective strategies for boosting teacher morale

Reducing administrative tasks from teachers’ workloads, offering praise privately and publicly, bringing in lunches or treats and implementing teachers’ suggestions for improvements are the top four tactics school administrators say they are using to help weary teachers, a survey by Unruly Studios shows. Administrators say their top worries are shortages, morale, learning loss and test scores, the survey finds.