Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Det är viktigt att elever får konstruera, utvärdera och använda sina kunskaper individuellt och tillsammans med andra elever, eftersom det främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det skriver Maria Lindfors som studerat kunskapssynens roll i naturvetenskapliga klassrum i svensk och tysk skola.

Maria Lindfors
Maria Lindfors

Född 1981
Bor i Sävar

Disputerade 2018-06-08
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Kunskap är vad du vet, och vet du inte kan du alltid googla!: elevers epistemic beliefs i naturvetenskaplig undervisningskontext

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som gymnasielärare i samhällskunskap och biologi. Som lärare upplevde jag relativt ofta att de elever som gått i samma klass på högstadiet uppvisade ett liknande förhållningssätt till kunskap när de började på gymnasiet. Orsakerna till detta kan ju såklart vara flera saker, men där och då såddes ett frö till det som senare kom att bli mitt forskningsintresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om elevers kunskapssyn, deras förhållningssätt till kunskap och kunnande. Jag har genom enkäter, observationer och intervjuer undersökt hur elevers kunskapssyn förändras över tid och hur kunskapssyn relaterar till andra delar av elevers kognition som exempelvis motivation, uppfattning om klassrumsmiljö, problemlösningsförmåga, som kan ha betydelse för lärandet. Vidare har jag även studerat relationen mellan elevers kunskapssyn och agerande i en datorsimulerad problemlösningssituation. I avhandlingen används det engelska begreppet epistemic beliefs som på svenska lite förenklat skulle benämnas som kunskapssyn. I jämförelse med den engelska terminologin som gör fler distinktioner, är begreppet kunskapssyn lite för inkluderande. Men för enkelhetens skull använder vi svenska begreppet kunskapssyn här.

– Svenska och tyska elever från årskurs 5 till andra året på gymnasiet har deltagit eftersom delar av studierna har genomförts inom projektet ”Development of Learning In Science” (DoLiS-projektet). DoLiS-projektet är ett svensk-tyskt samarbetsprojekt mellan Umeå universitet och Leibniz Institute for Science and Mathematics Education (IPN) i Kiel. Projektet syftar bland annat till att undersöka likheter och skillnader i undervisning mellan Tyskland och Sverige för att bättre förstå hur olika faktorer i klassrumsmiljön och skolsystemet kan påverka elevers kunskapssyn, intresse, motivationstyp och kunskaper i naturvetenskap. Anledningen till att svenska och tyska elever jämförs är att tyska elever i mycket högre grad i jämförelse med svenska väljer att gå vidare med en mer naturvetenskaplig universitetsutbildning, exempelvis en ingenjörsutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den tydligaste skillnaden mellan de två länderna rörde sambandet mellan kunskapssyn och uppfattning av lärarstöd. De tyska elever som upplevde sig få hög grad av lärarstöd tenderade även att se läraren som källan till kunskap medan en hög grad av lärarstöd hos svenska elever i stället relaterade till en uppfattning om att kunskap är föränderligt och behöver motiveras.

– Avhandlingen visar även att elever med en naiv kunskapssyn generellt sett utvärderar och definierar sin kompetens i förhållande till andra medan elever med en mer sofistikerad kunskapssyn istället motiveras av att göra så bra ifrån sig som möjligt i förhållande till uppgift och den egna förmågan.

– Vidare tyder resultaten på att en elevs lärande kan försvåras om dennes kunskapssyn inte är i samklang med den kunskapssyn som råder och premieras i klassrummet. Klassrummets kunskapssyn kan förenklat ses som ett resultat av samspelet mellan lärares och elevernas kunskapssyn likväl som med de aspekter, med avseende på kunskap och kunnande, som kommer till uttryck i undervisningen och i läroböckerna. Generellt sett är en sofistikerad kunskapssyn, i högre utsträckning än en naiv, mer förknippad med en framgångsrik praktik. Men i vissa situationer kan det vara mer fruktbart med en mer naiv kunskapssyn. Av den anledningen är det därför viktigt att elever lär sig förstå och adaptera till den typ av kunskapssyn som är mest gynnsam för en framgångsrik praktik i en given undervisningssituation, det vill säga utvecklar en mer flexibel kunskapssyn.

Vad överraskade dig?

– Jag insåg under arbetets gång hur missvisande det är att värdera naiv kunskapssyn som något dåligt och sofistikerad som något bra. Så enkelt är det alltså inte eftersom kontexten har betydelse för vad som kan anses som bra eller dåligt. Elever behöver i större utsträckning göras medvetna och ibland även utmanas om sitt eget och andras förhållningssätt till kunskap och förstå vilka konsekvenser för lärandet som olika typer av kunskapssyn medför.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare. Hur kunskap presenteras för elever och hur lärare, direkt eller indirekt, fostrar elever till ett förhållningssätt till kunskap och kunnande kan få stor betydelse för hur eleverna i olika sammanhang reflekterar, tolkar och tar ställning till olika typer av fakta och information, något som även kan vara avgörande för hur och om de lär sig.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-18 15:04 av Susanne Sawander


Relaterat

Tyska, 9-10 okt i Stockholm

Välkommen till en konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på tysk språkdidaktik och forskning! Få ett språkbad och lyssna på föreläsningar både på tyska och svenska kring betyg och bedömning, muntlig kommunikation, litterära texter och många andra intresseväckande områden. Herzlich willkommen!

Franska, 9-10 oktober i Stockholm

Välkommen till en konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på fransk språkdidaktik och forskning! Ta del av föreläsningar kring bland annat bedömning och planering, motivation, digitala verktyg samt hur du kan stimulera till muntlig aktivitet i klassrummet. Bienvenue!

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats