Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Det är viktigt att elever får konstruera, utvärdera och använda sina kunskaper individuellt och tillsammans med andra elever, eftersom det främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det skriver Maria Lindfors som studerat kunskapssynens roll i naturvetenskapliga klassrum i svensk och tysk skola.

Maria Lindfors
Maria Lindfors

Född 1981
Bor i Sävar

Disputerade 2018-06-08
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Kunskap är vad du vet, och vet du inte kan du alltid googla!: elevers epistemic beliefs i naturvetenskaplig undervisningskontext

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som gymnasielärare i samhällskunskap och biologi. Som lärare upplevde jag relativt ofta att de elever som gått i samma klass på högstadiet uppvisade ett liknande förhållningssätt till kunskap när de började på gymnasiet. Orsakerna till detta kan ju såklart vara flera saker, men där och då såddes ett frö till det som senare kom att bli mitt forskningsintresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om elevers kunskapssyn, deras förhållningssätt till kunskap och kunnande. Jag har genom enkäter, observationer och intervjuer undersökt hur elevers kunskapssyn förändras över tid och hur kunskapssyn relaterar till andra delar av elevers kognition som exempelvis motivation, uppfattning om klassrumsmiljö, problemlösningsförmåga, som kan ha betydelse för lärandet. Vidare har jag även studerat relationen mellan elevers kunskapssyn och agerande i en datorsimulerad problemlösningssituation. I avhandlingen används det engelska begreppet epistemic beliefs som på svenska lite förenklat skulle benämnas som kunskapssyn. I jämförelse med den engelska terminologin som gör fler distinktioner, är begreppet kunskapssyn lite för inkluderande. Men för enkelhetens skull använder vi svenska begreppet kunskapssyn här.

– Svenska och tyska elever från årskurs 5 till andra året på gymnasiet har deltagit eftersom delar av studierna har genomförts inom projektet ”Development of Learning In Science” (DoLiS-projektet). DoLiS-projektet är ett svensk-tyskt samarbetsprojekt mellan Umeå universitet och Leibniz Institute for Science and Mathematics Education (IPN) i Kiel. Projektet syftar bland annat till att undersöka likheter och skillnader i undervisning mellan Tyskland och Sverige för att bättre förstå hur olika faktorer i klassrumsmiljön och skolsystemet kan påverka elevers kunskapssyn, intresse, motivationstyp och kunskaper i naturvetenskap. Anledningen till att svenska och tyska elever jämförs är att tyska elever i mycket högre grad i jämförelse med svenska väljer att gå vidare med en mer naturvetenskaplig universitetsutbildning, exempelvis en ingenjörsutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den tydligaste skillnaden mellan de två länderna rörde sambandet mellan kunskapssyn och uppfattning av lärarstöd. De tyska elever som upplevde sig få hög grad av lärarstöd tenderade även att se läraren som källan till kunskap medan en hög grad av lärarstöd hos svenska elever i stället relaterade till en uppfattning om att kunskap är föränderligt och behöver motiveras.

– Avhandlingen visar även att elever med en naiv kunskapssyn generellt sett utvärderar och definierar sin kompetens i förhållande till andra medan elever med en mer sofistikerad kunskapssyn istället motiveras av att göra så bra ifrån sig som möjligt i förhållande till uppgift och den egna förmågan.

– Vidare tyder resultaten på att en elevs lärande kan försvåras om dennes kunskapssyn inte är i samklang med den kunskapssyn som råder och premieras i klassrummet. Klassrummets kunskapssyn kan förenklat ses som ett resultat av samspelet mellan lärares och elevernas kunskapssyn likväl som med de aspekter, med avseende på kunskap och kunnande, som kommer till uttryck i undervisningen och i läroböckerna. Generellt sett är en sofistikerad kunskapssyn, i högre utsträckning än en naiv, mer förknippad med en framgångsrik praktik. Men i vissa situationer kan det vara mer fruktbart med en mer naiv kunskapssyn. Av den anledningen är det därför viktigt att elever lär sig förstå och adaptera till den typ av kunskapssyn som är mest gynnsam för en framgångsrik praktik i en given undervisningssituation, det vill säga utvecklar en mer flexibel kunskapssyn.

Vad överraskade dig?

– Jag insåg under arbetets gång hur missvisande det är att värdera naiv kunskapssyn som något dåligt och sofistikerad som något bra. Så enkelt är det alltså inte eftersom kontexten har betydelse för vad som kan anses som bra eller dåligt. Elever behöver i större utsträckning göras medvetna och ibland även utmanas om sitt eget och andras förhållningssätt till kunskap och förstå vilka konsekvenser för lärandet som olika typer av kunskapssyn medför.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare. Det handlar om hur kunskap presenteras för elever och hur lärare, direkt eller indirekt, fostrar elever till ett förhållningssätt till kunskap och kunnande. Detta kan få stor betydelse för hur eleverna i olika sammanhang reflekterar, tolkar och tar ställning till olika typer av fakta och information, något som även kan vara avgörande för hur och om de lär sig.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-18 15:04 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-09-03 16:27 av Susanne Sawander


Relaterat

Tyska, 9-10 okt i Stockholm

Välkommen till en konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på tysk språkdidaktik och forskning! Få ett språkbad och lyssna på föreläsningar både på tyska och svenska kring betyg och bedömning, muntlig kommunikation, litterära texter och många andra intresseväckande områden. Herzlich willkommen!

Franska, 9-10 oktober i Stockholm

Välkommen till en konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på fransk språkdidaktik och forskning! Ta del av föreläsningar kring bland annat bedömning och planering, motivation, digitala verktyg samt hur du kan stimulera till muntlig aktivitet i klassrummet. Bienvenue!

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Helen Dwyer har utforskat hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå. Resultaten visar att planering och implementering påverkas av upplevda hotbilder och samhälleliga sårbarhetsområden.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats