Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

I klassrummet pågår ett ständigt positionerande mellan elever. I sin avhandling konstaterar Mikael Persson att det får effekter även för musikundervisningen.

Mikael Persson
Mikael Persson

Född 1975
Kärrtorp i Stockholm

Disputerade 2019-03-01
vid Kungliga Musikhögskolan


AVHANDLING
Inte bara musik. Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag undervisat i musik har jag saknat både tid och begrepp för att förstå och analysera elevernas positionerande och maktspel. Jag ville titta närmare på hur det spelet går till i den praktiska undervisningen i klassrummet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om maktspelet mellan elever, hur de hela tiden interagerar och förhåller sig till varandra och hur det påverkar musikundervisningen. Jag har följt två klasser i årskurs åtta på två olika skolor, en vanlig skola och en skola med musikprofil. Vem sätter sig bakom vissa instrument? Vem tar upp gitarren och vem blir bandledaren?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Elevernas positionerande påverkar deras delaktighet i undervisningen och förutsättningarna i klassrummet. I musikprofilskolan kretsade det i större utsträckning kring musiken. Det var ett tydligare maktspel där man till exempel skämtade på varandras bekostnad medan eleverna i den vanliga skolan skämtade om yttre faktorer, vilket har en förenande effekt. Ett annat resultat är att det inte bara är elevernas musikaliska kunskaper eller relation till musikämnet som påverkar deras aktiviteter i musikklassrummet, utan lika hög grad deras förhållande till humor, seriositet, rationalitet och ett antal andra icke-musikaliska fenomen.

– Det här positionerandet är viktigt att ha koll på som lärare. Då går det att använda de resurser eleverna ger uttryck för och skruva dem för att få en önskad effekt, till exempel genom att skapa förutsättningar för fler att engagera sig i humorn, och på så sätt främja elevernas musikaliska kreativitet.

Vad överraskade dig?

– Att klimatet på musikprofilskolan var så pass hårt. Jag tänkte att om alla gillar musik så möts man, men det var bara mysigt på ytan. Där fanns en individuell syn på musik och en underton av att leta fel hos andra och försvara sig själv. Eleverna ville hävda sig för att göra sig själva till musiker.

Vem har nytta av dina resultat?

– Musiklärare och musiklärarutbildningen. Jag har försökt skriva den någorlunda tillgänglig så det ska gå att läsa vissa kapitel och diskutera. Jag vill stimulera musiklärare att granska vad som påverkar elevernas positionerande i det egna musikklassrummet.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2019-04-09 09:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-23 13:42 av Moa Duvarci Engman


Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.