Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

I klassrummet pågår ett ständigt positionerande mellan elever. I sin avhandling konstaterar Mikael Persson att det får effekter även för musikundervisningen.

Mikael Persson
Mikael Persson

Född 1975
Kärrtorp i Stockholm

Disputerade 2019-03-01
vid Kungliga Musikhögskolan


AVHANDLING
Inte bara musik. Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag undervisat i musik har jag saknat både tid och begrepp för att förstå och analysera elevernas positionerande och maktspel. Jag ville titta närmare på hur det spelet går till i den praktiska undervisningen i klassrummet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om maktspelet mellan elever, hur de hela tiden interagerar och förhåller sig till varandra och hur det påverkar musikundervisningen. Jag har följt två klasser i årskurs åtta på två olika skolor, en vanlig skola och en skola med musikprofil. Vem sätter sig bakom vissa instrument? Vem tar upp gitarren och vem blir bandledaren?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Elevernas positionerande påverkar deras delaktighet i undervisningen och förutsättningarna i klassrummet. I musikprofilskolan kretsade det i större utsträckning kring musiken. Det var ett tydligare maktspel där man till exempel skämtade på varandras bekostnad medan eleverna i den vanliga skolan skämtade om yttre faktorer, vilket har en förenande effekt. Ett annat resultat är att det inte bara är elevernas musikaliska kunskaper eller relation till musikämnet som påverkar deras aktiviteter i musikklassrummet, utan lika hög grad deras förhållande till humor, seriositet, rationalitet och ett antal andra icke-musikaliska fenomen.

– Det här positionerandet är viktigt att ha koll på som lärare. Då går det att använda de resurser eleverna ger uttryck för och skruva dem för att få en önskad effekt, till exempel genom att skapa förutsättningar för fler att engagera sig i humorn, och på så sätt främja elevernas musikaliska kreativitet.

Vad överraskade dig?

– Att klimatet på musikprofilskolan var så pass hårt. Jag tänkte att om alla gillar musik så möts man, men det var bara mysigt på ytan. Där fanns en individuell syn på musik och en underton av att leta fel hos andra och försvara sig själv. Eleverna ville hävda sig för att göra sig själva till musiker.

Vem har nytta av dina resultat?

– Musiklärare och musiklärarutbildningen. Jag har försökt skriva den någorlunda tillgänglig så det ska gå att läsa vissa kapitel och diskutera. Jag vill stimulera musiklärare att granska vad som påverkar elevernas positionerande i det egna musikklassrummet.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2019-04-09 09:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-23 13:42 av Moa Duvarci Engman


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.