Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

I klassrummet pågår ett ständigt positionerande mellan elever. I sin avhandling konstaterar Mikael Persson att det får effekter även för musikundervisningen.

Mikael Persson
Mikael Persson

Född 1975
Kärrtorp i Stockholm

Disputerade 2019-03-01
vid Kungliga Musikhögskolan


AVHANDLING
Inte bara musik. Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag undervisat i musik har jag saknat både tid och begrepp för att förstå och analysera elevernas positionerande och maktspel. Jag ville titta närmare på hur det spelet går till i den praktiska undervisningen i klassrummet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om maktspelet mellan elever, hur de hela tiden interagerar och förhåller sig till varandra och hur det påverkar musikundervisningen. Jag har följt två klasser i årskurs åtta på två olika skolor, en vanlig skola och en skola med musikprofil. Vem sätter sig bakom vissa instrument? Vem tar upp gitarren och vem blir bandledaren?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Elevernas positionerande påverkar deras delaktighet i undervisningen och förutsättningarna i klassrummet. I musikprofilskolan kretsade det i större utsträckning kring musiken. Det var ett tydligare maktspel där man till exempel skämtade på varandras bekostnad medan eleverna i den vanliga skolan skämtade om yttre faktorer, vilket har en förenande effekt. Ett annat resultat är att det inte bara är elevernas musikaliska kunskaper eller relation till musikämnet som påverkar deras aktiviteter i musikklassrummet, utan lika hög grad deras förhållande till humor, seriositet, rationalitet och ett antal andra icke-musikaliska fenomen.

– Det här positionerandet är viktigt att ha koll på som lärare. Då går det att använda de resurser eleverna ger uttryck för och skruva dem för att få en önskad effekt, till exempel genom att skapa förutsättningar för fler att engagera sig i humorn, och på så sätt främja elevernas musikaliska kreativitet.

Vad överraskade dig?

– Att klimatet på musikprofilskolan var så pass hårt. Jag tänkte att om alla gillar musik så möts man, men det var bara mysigt på ytan. Där fanns en individuell syn på musik och en underton av att leta fel hos andra och försvara sig själv. Eleverna ville hävda sig för att göra sig själva till musiker.

Vem har nytta av dina resultat?

– Musiklärare och musiklärarutbildningen. Jag har försökt skriva den någorlunda tillgänglig så det ska gå att läsa vissa kapitel och diskutera. Jag vill stimulera musiklärare att granska vad som påverkar elevernas positionerande i det egna musikklassrummet.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2019-04-09 09:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-23 13:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Företagsekonomi i gymnasiet, 23 oktober i Stockholm

Nu fokuserar vi under en heldag på ämnet företagsekonomi på gymnasiet! Ta del av föreläsningar om etik och jämställdhetsfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, att undervisa med hjälp av visuella illustrationer för att förklara svåra begrepp och teorier, företagens roll i samhället, betyg och bedömning samt avslutningsvis ställs frågan - kan ekonomiutbildning bidra till de globala hållbarhetsmålen?

Gymnasielärare i historia, 3 okt i Stockholm

En heldag med historieundervisning i fokus. Ta del av föreläsningar kring digital källkritik, hur man kan undervisa i historiebruk, bedömning och betygssättning av historia i gymnasiet och hur du som lärare kan fundera kring frågor som vems historia det är som berättas om i klassrummet. Varmt välkommen till en intensiv dag med historielärarkollegor från hela landet!

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

The hotter the planet grows, the less children are learning

Hotter temperatures affect students’ ability to learn, according to an analysis by R. Jisung Park, an environmental and labor economist at UCLA’s department of Public Policy and the Luskin Center for Innovation. Data shows, however, that snow days did not affect learning.