Elevers motivation och uppförande påverkar lärares bedömning
Hur motiverad en lärare uppfattar att en elev är, samt elevens uppförande, inverkar på betyget – oberoende av elevens prestationer. Det konstaterar Camilla Svens-Liavåg som forskat om faktorer som påverkar lärares bedömning i Finland.
Bor i Vasa, Finland
Född år 1968
Disputerade 2024-06-07
vid Åbo Akademi
Bedömning i fokus för skolans pedagogiska uppdrag
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag har jobbat som lärare i 20 år och har arbetat med bedömning under en väldigt stor del av mitt yrkesliv. När jag var nyutbildad lärare tyckte jag inte att det var så svårt, men jag upplevde att det blev mer och mer komplicerat att få till en rättvis bedömning. Eftersom jag är speciallärare så har jag jobbat med elever där undervisningen behöver differentieras, vilket innebär fler utmaningar när det kommer till bedömning. Så de här frågorna har funnits med mig länge.
Vad handlar avhandlingen om?
− Om vilka faktorer som påverkar lärares bedömning av elever. Vi har tittat på ett ämne som i Finland heter modersmål och litteratur (svenska) samt matematik. I studien deltog drygt 1 100 finlandssvenska elever i den grundläggande utbildningens sista årskurs. I Finland bedömer vi elevers uppförande så vi har även samlat in information om deras uppförandebetyg. Vi har gjort läs- och skriv- och matematiktest och försökt ta reda på hur lärares bedömning och uppfattning om elevers motivation inverkar på elevers betyg i både modersmål och matematik. Vi har också undersökt om vissa temperamentsegenskaper, som impulsivitet och uthållighet, inverkar på hur en elev blir bedömd. Utöver det har vi undersökt betygens betydelse för hur elever söker sig vidare efter årskurs 9.
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Det finns forskning som visar att lärares förutfattade meningar, eller fördomar, om elever inverkar på bedömningen. Därför var det väldigt intressant att vi kunde se att det speglar av sig i betyget hur motiverad jag som lärare uppfattar att en elev är, oberoende av elevens prestationer. Det gäller både i svenska och matematik. Vi kunde också se att elevernas betyg i uppförande inverkar på betyget i svenska. Så om en elev uppfattas som besvärlig eller otrevlig så straffas eleven både i ämnesbetyget och i uppförandebetyget, även om det står tydligt utskrivet i våra styrdokument att det inte ska inverka på betyget.
Det speglar av sig i betyget hur motiverad jag som lärare uppfattar att en elev är, oberoende av elevens prestationer.
Camilla Svens-Liavåg
Vad överraskade dig?
− I Finland har vi inga nationella prov, bedömningen görs av respektive lärare, och det innebär att vi inte har några kontrollmekanismer. Så ett litet utropstecken är att jag plötsligt fick syn på att elevbedömningsuppdraget, så som det är beskrivet i våra styrdokument, inte är genomförbart. Man kan inte vara involverad i processen att planera och genomföra undervisningen och sedan kliva ur den rollen och bli en objektiv bedömare.
Vem har nytta av dina resultat?
− Jag arbetar med lärarutbildning så jag hoppas att vi i diskussionerna med våra studenter kan lyfta fram olika frågor kring bedömning. Att det inte bara handlar om bedömningsskalor eller hur man gör prov, utan att man också diskuterar lärarens roll som bedömare och hur komplext det är. Det är något som även den aktiva lärarkåren måste göra. Sedan hoppas jag att vi får en nationell diskussion om själva uppdraget också.