Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Elever som arbetar med uppgifter som ger dem möjlighet att se sig själva som framtida användare av det franska språket uttrycker ett större intresse för ämnet franska. Det menar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Céline Rocher Hahlin
Céline Rocher Hahlin

Född 1974
Bor i Falun

Disputerade 2020-03-07
vid Lunds universitet

 

 


AVHANDLING
La motivation et le concept de soi. Regards croisés de l'élève et de l'enseignant de français langue étrangère en Suède

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är språklärare i franska och tyska och har jobbat både på gymnasiet och högskolan i sammanlagt tjugo år. Motivationsprocessen, och framförallt bristen på motivation bland vissa elever, har skapat många funderingar under de åren.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen var att undersöka motivationsprocessen både från elevers och lärares perspektiv. Den består därför av två studier. Den första studien utgår från en hypotes om att det finns en större chans att motivationen höjs om eleverna ser sig själva som användare av ett språk i framtiden. Jag testade olika aktiviteter som eleverna fick arbeta med, som kopplade ihop innehållet i undervisningen i franska till möjligheten att använda franska i framtiden. Tanken var att aktiviteterna skulle stimulera elevernas bild av sig själva som blivande användare av språket och samtidigt öka deras vilja att anstränga sig att lära sig franska. Jag arbetade i fyra månader med två nior med totalt fyrtiofem elever och två lärare samt en kontrollklass med en lärare och femton elever, som inte arbetade med aktiviteterna.

– I den andra studien ville jag undersöka fransklärares egen självbild och hur de ser sig själva som motiverande kraft i klassrummet. Jag introducerade ett nytt koncept, the motivated self, TMS, som skulle hjälpa mig att undersöka och beskriva lärares uppfattning om sin motiverande roll i klassrummet. Jag skickade ut en enkät som besvarades av 294 fransklärare, vilket motsvarar ungefär tio procent av fransklärarkåren samt intervjuade tio av dem för att få en djupare förståelse för de olika faktorer som kan påverka TMS.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den första studien lyckas inte tydligt visa att lusten att anstränga sig höjdes signifikant mellan kontrollgruppen och eleverna som deltog i aktiviteterna. Däremot visade intervjuerna som jag gjorde att flera elever upplevde att aktiviteterna höjde lusten att använda det franska språket i framtiden. De gjorde också en större koppling mellan franskan och deras riktiga intressen utanför skolan. Det som eleverna uppskattade mest med aktiviteterna var att det kändes på riktigt. Att aktiviteterna kopplades direkt till fransktalande kulturer tyckte de också gav en lust att veta mer. Flera elever nämnde också att de blev förvånade över att se att den fransktalande ungdomskulturen liknar den egna så pass mycket, vilket var intressant. Det tycker jag öppnar intressanta pedagogiska vägar för att jobba med självbilder och autentiskt material.

– Den andra studien visar att lärare ser sig själva som en motiverande kraft. De tycker att deras motiverande roll i klassrummet är jätteviktig och lägger mycket tid och energi på det, vilket är ett positivt resultat. Det verkar inte spela någon roll för den motiverande roll man uppfattar sig ha hur länge läraren har jobbat eller om man är lärare på grundskolan eller gymnasiet. Däremot hade det en ganska stark påverkan om man upplevt att man själv haft motiverande lärare under sin egen skoltid. Jag kunde också se att det korrelerar starkt med TMS om man upplever läraryrket som meningsfullt eller inte. Det var också intressant.

Vad överraskade dig?

– I den första studien blev jag lite förvånad över att många elever inte kopplar ihop det som händer i klassrummet med deras egna liv, drömmar och framtid. Det var jag inte riktigt beredd på. Jag blev därför glad när de beskrev att aktiviteterna hade ändrat lite på det.

– Jag reagerade på att många lärare lyfte fram att lärarutbildningen inte lärt dem hur man konkret kan motivera eleverna. Många upplevde att de hade fått testa sig fram väldigt mycket i början av karriären och att deras kollegor varit ett värdefullt stöd. Jag tänker att det är viktigt att lärarutbildningen ger lärarna verktyg som de kan avhända sig av för att anpassa undervisningen till behoven i klassrummet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamma språklärare, lärarstudenter, lärarutbildare och forskare kan ha nytta av resultaten. Många lärare arbetar redan aktivt med att skapa en motiverande undervisning. Att arbeta med elevernas självbild som flerspråkiga personer är en väldigt intressant och ganska oprövad väg att gå. Det är väldigt lite som har testats i klassrumsmiljö hittills, så det behövs fler interventioner. Jag tänker också att lärarutbildningen är en ypperlig tid för att ge våra blivande lärare kunskaper om hur motivationsprocessen ser ut och hur man konkret kan stödja eleverna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-04-14 11:44 av
Sidan uppdaterades 2020-04-24 08:35 av


Relaterat

Tyska, 6-7 oktober i Stockholm

Efterfrågad konferens! Ta del av föreläsningar om bl. a. hur du kan använda aktuell tyskspråkig litteratur i undervisningen, information om reviderade kursplaner, konkreta förslag på hur du kan arbeta i klassrummet med de tyskspråkiga ländernas realia samt exempel på möjligheter med digitala verktyg i språkundervisningen! Många föreläsningar är på tyska! Välj att delta på plats eller via webben.

Franska, 6-7 oktober i Stockholm

Fördjupande konferensdagar! Ta del av föreläsningar om bl. a. förändringar i centralt innehåll och kunskapskrav för moderna språk årskurs 6-9 och steg 1-5, vilket stödmaterial som finns för ditt bedömningsarbete och hur du arbetar med muntlig språkutveckling med fokus på kollokationer. Få ett eget språkbad - många föreläsningar är på franska! Välj att delta på plats eller via webben.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Vänskapande tar stort plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi av högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.