Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Elever som arbetar med uppgifter som ger dem möjlighet att se sig själva som framtida användare av det franska språket uttrycker ett större intresse för ämnet franska. Det menar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Céline Rocher Hahlin
Céline Rocher Hahlin

Född 1974
Bor i Falun

Disputerade 2020-03-07
vid Lunds universitet

 

 


AVHANDLING
La motivation et le concept de soi. Regards croisés de l'élève et de l'enseignant de français langue étrangère en Suède

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är språklärare i franska och tyska och har jobbat både på gymnasiet och högskolan i sammanlagt tjugo år. Motivationsprocessen, och framförallt bristen på motivation bland vissa elever, har skapat många funderingar under de åren.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen var att undersöka motivationsprocessen både från elevers och lärares perspektiv. Den består därför av två studier. Den första studien utgår från en hypotes om att det finns en större chans att motivationen höjs om eleverna ser sig själva som användare av ett språk i framtiden. Jag testade olika aktiviteter som eleverna fick arbeta med, som kopplade ihop innehållet i undervisningen i franska till möjligheten att använda franska i framtiden. Tanken var att aktiviteterna skulle stimulera elevernas bild av sig själva som blivande användare av språket och samtidigt öka deras vilja att anstränga sig att lära sig franska. Jag arbetade i fyra månader med två nior med totalt fyrtiofem elever och två lärare samt en kontrollklass med en lärare och femton elever, som inte arbetade med aktiviteterna.

– I den andra studien ville jag undersöka fransklärares egen självbild och hur de ser sig själva som motiverande kraft i klassrummet. Jag introducerade ett nytt koncept, the motivated self, TMS, som skulle hjälpa mig att undersöka och beskriva lärares uppfattning om sin motiverande roll i klassrummet. Jag skickade ut en enkät som besvarades av 294 fransklärare, vilket motsvarar ungefär tio procent av fransklärarkåren samt intervjuade tio av dem för att få en djupare förståelse för de olika faktorer som kan påverka TMS.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den första studien lyckas inte tydligt visa att lusten att anstränga sig höjdes signifikant mellan kontrollgruppen och eleverna som deltog i aktiviteterna. Däremot visade intervjuerna som jag gjorde att flera elever upplevde att aktiviteterna höjde lusten att använda det franska språket i framtiden. De gjorde också en större koppling mellan franskan och deras riktiga intressen utanför skolan. Det som eleverna uppskattade mest med aktiviteterna var att det kändes på riktigt. Att aktiviteterna kopplades direkt till fransktalande kulturer tyckte de också gav en lust att veta mer. Flera elever nämnde också att de blev förvånade över att se att den fransktalande ungdomskulturen liknar den egna så pass mycket, vilket var intressant. Det tycker jag öppnar intressanta pedagogiska vägar för att jobba med självbilder och autentiskt material.

– Den andra studien visar att lärare ser sig själva som en motiverande kraft. De tycker att deras motiverande roll i klassrummet är jätteviktig och lägger mycket tid och energi på det, vilket är ett positivt resultat. Det verkar inte spela någon roll för den motiverande roll man uppfattar sig ha hur länge läraren har jobbat eller om man är lärare på grundskolan eller gymnasiet. Däremot hade det en ganska stark påverkan om man upplevt att man själv haft motiverande lärare under sin egen skoltid. Jag kunde också se att det korrelerar starkt med TMS om man upplever läraryrket som meningsfullt eller inte. Det var också intressant.

Vad överraskade dig?

– I den första studien blev jag lite förvånad över att många elever inte kopplar ihop det som händer i klassrummet med deras egna liv, drömmar och framtid. Det var jag inte riktigt beredd på. Jag blev därför glad när de beskrev att aktiviteterna hade ändrat lite på det.

– Jag reagerade på att många lärare lyfte fram att lärarutbildningen inte lärt dem hur man konkret kan motivera eleverna. Många upplevde att de hade fått testa sig fram väldigt mycket i början av karriären och att deras kollegor varit ett värdefullt stöd. Jag tänker att det är viktigt att lärarutbildningen ger lärarna verktyg som de kan avhända sig av för att anpassa undervisningen till behoven i klassrummet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamma språklärare, lärarstudenter, lärarutbildare och forskare kan ha nytta av resultaten. Många lärare arbetar redan aktivt med att skapa en motiverande undervisning. Att arbeta med elevernas självbild som flerspråkiga personer är en väldigt intressant och ganska oprövad väg att gå. Det är väldigt lite som har testats i klassrumsmiljö hittills, så det behövs fler interventioner. Jag tänker också att lärarutbildningen är en ypperlig tid för att ge våra blivande lärare kunskaper om hur motivationsprocessen ser ut och hur man konkret kan stödja eleverna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-04-14 11:44 av
Sidan uppdaterades 2020-04-24 08:35 av


Relaterat

Tyska, 6-7 oktober i Stockholm

Efterfrågad konferens! Ta del av föreläsningar om bl. a. hur du kan använda aktuell tyskspråkig litteratur i undervisningen, information om reviderade kursplaner, konkreta förslag på hur du kan arbeta i klassrummet med de tyskspråkiga ländernas realia samt exempel på möjligheter med digitala verktyg i språkundervisningen! Många föreläsningar är på tyska! Välj att delta på plats eller via webben.

Franska, 6-7 oktober i Stockholm

Fördjupande konferensdagar! Ta del av föreläsningar om bl. a. förändringar i centralt innehåll och kunskapskrav för moderna språk årskurs 6-9 och steg 1-5, vilket stödmaterial som finns för ditt bedömningsarbete och hur du arbetar med muntlig språkutveckling med fokus på kollokationer. Få ett eget språkbad - många föreläsningar är på franska! Välj att delta på plats eller via webben.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

How colleges are communicating with students about COVID-19

Wearing face masks and practicing social distancing are not what many students had in mind when they pictured their college experience. Yet for students returning to campus this fall, these behaviors must be normalized if institutions stand a chance of slowing the spread of COVID-19.  

Joel Hellermark: ”Framtidens utbildning kommer vara skräddarsydd”

I podcasten ”Under 15” diskuterar programledare Henric Smolak och Joel Hellermark, grundare av Sana Labs, framtidens lärande och hur digitalisering förändrar världen till det bättre.

Att utbilda sig till frisör – en potentiell klassresa?

För att bli en framgångsrik frisör förväntas du vara tävlingsbenägen, självständig, vilja slita hårt och vara en entreprenör. Och bara du anstränger dig tillräckligt mycket kan du bli en av de bästa. Pedagogikforskaren Eva Klope har i sin avhandling undersökt hur tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning förväntas vara i sin yrkesroll som frisörer.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Letar du efter digitala verktyg som är rekommenderade av andra lärare? Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Teacher prioritizes mental health check-ins

Special-education teacher Gloria Makosy of Maryland shares in this Q&A how she has focused on students’ mental health.