Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

Mycket av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Både genom planerade och spontana aktiviteter. Det konstaterar Kirsten Stoewer i sin avhandling.

Kirsten Stoewer
Kirsten Stoewer

Född 1967
Bor i Norrköping

Disputerade 2018-11-16
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
English Hemspråk: Language in Interaction in English Mother Tongue Instruction in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är själv flerspråkig och har alltid varit intresserad av språk. Jag har jobbat som modersmålslärare i Sverige och som lärare i engelska i andra länder. Det förvånade mig hur modersmålsundervisningen i mångt och mycket pågår vid sidan om den ordinarie undervisningen. Det förekommer många olika diskurser om flerspråkiga elever och om modersmålsundervisningens syfte och värde. Men det finns ganska lite forskning om modersmålsundervisningen som klassrumspraktik och ännu mindre om hur den går till i samspel mellan lärare och elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om modersmålsundervisning i praktiken, om interaktionen mellan modersmålslärare och eleverna som deltar i lektionerna. Jag undersöker på vilket sätt kunskap utvecklas om och i modersmålet, som i detta fall är engelska. Samt vilka aspekter av språket som ligger i fokus och vilken roll det spelar att lärare och elever har tillgång till två språk, svenska och engelska.

– Jag har gjort videoinspelningar av tre grupper av elever som är mellan sex och femton år, vars lektioner filmades under en termin. Jag närgranskade sedan interaktionen för att transkribera vissa sekvenser. Transkriptionerna belyser deltagarnas egen förståelse för det språkliga arbete som pågår.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det huvudsakliga resultatet är att mycket av det som görs i klassrummet handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det kan ske utifrån planerade aktiviteter som har ordförrådsfokus. Men jag visar också hur arbetet med ordförrådet ofta uppstår spontant utifrån elevernas egna berättelser eller initiativ, där läraren fångar upp tillfällen för att belysa ord eller lexikala element. Lärare och elever använder sig också både av verbala och kroppsliga resurser i sin interaktion.

– Ett annat intressant resultat berör den tvåspråkiga kontexten. Precis som i många andra språkundervisningssammanhang finns det en mer eller mindre outtalad regel att eleverna ska använda sig av målspråket, engelska, under lektionerna. Men trots det händer det väldigt ofta att läraren spontant frågar vad något heter på svenska, och tvärt om, läraren kan bädda in ett ord på svenska i en fråga på engelska för att få fram det engelska ordet av eleverna. Eller tillsammans med elever försöka hitta en översättning av ett ord på svenska som kommer upp i en elevs berättelse om sin vardag eller liknande. Då är det inte något moment som läraren kan ha planerat i förväg, utan något som läraren kommer fram till tillsammans med eleverna. Det här leder ofta till en jämförelse mellan engelska och svenska ords form, innebörd eller användning där både lärare och elever bidrar till ett gemensamt meningsskapande. Därmed skapas möjligheter att utveckla båda språken samt elevernas metaspråkliga förmåga. På det sättet bekräftas också elevernas vardag och erfarenheter som pågår till största del på svenska, och blir därmed en resurs för att utveckla deras engelska.

Vad överraskade dig?

– Jag blev förvånad över att läraren inkluderade svenskan på det sättet hon gjorde. Jag upplevde lärarens arbetssätt som väldigt elevcentrerat och flexibelt. Hon utgick ofta från elevernas erfarenheter och byggde vidare på dem. De sekvenser som handlade om enstaka ord kunde ibland pågå ganska länge innan de avslutades och läraren återvände till det som de höll på med innan ordsekvenserna dök upp. Samtidigt finns det en stor komplexitet i arbetet med att undervisa elever i olika åldrar och på olika kunskapsnivåer. Eleverna kommer dessutom till lektionerna efter sin ordinarie skoltid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Modersmålslärare i Sverige och i andra länder, men även andra typer av språklärare eller blivande lärare. Jag tänker också att alla som fattar beslut om flerspråkiga elever kan dra nytta av resultaten.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-01-22 14:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-02-20 11:21 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.