2019-01-22 14:00  1141 Dela:

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

Mycket av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Både genom planerade och spontana aktiviteter. Det konstaterar Kirsten Stoewer i sin avhandling.

Kirsten Stoewer
Kirsten Stoewer

Född 1967
Bor i Norrköping

Disputerade 2018-11-16
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
English Hemspråk: Language in Interaction in English Mother Tongue Instruction in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är själv flerspråkig och har alltid varit intresserad av språk. Jag har jobbat som modersmålslärare i Sverige och som lärare i engelska i andra länder. Det förvånade mig hur modersmålsundervisningen i mångt och mycket pågår vid sidan om den ordinarie undervisningen. Det förekommer många olika diskurser om flerspråkiga elever och om modersmålsundervisningens syfte och värde. Men det finns ganska lite forskning om modersmålsundervisningen som klassrumspraktik och ännu mindre om hur den går till i samspel mellan lärare och elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om modersmålsundervisning i praktiken, om interaktionen mellan modersmålslärare och eleverna som deltar i lektionerna. Jag undersöker på vilket sätt kunskap utvecklas om och i modersmålet, som i detta fall är engelska. Samt vilka aspekter av språket som ligger i fokus och vilken roll det spelar att lärare och elever har tillgång till två språk, svenska och engelska.

– Jag har gjort videoinspelningar av tre grupper av elever som är mellan sex och femton år, vars lektioner filmades under en termin. Jag närgranskade sedan interaktionen för att transkribera vissa sekvenser. Transkriptionerna belyser deltagarnas egen förståelse för det språkliga arbete som pågår.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det huvudsakliga resultatet är att mycket av det som görs i klassrummet handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det kan ske utifrån planerade aktiviteter som har ordförrådsfokus. Men jag visar också hur arbetet med ordförrådet ofta uppstår spontant utifrån elevernas egna berättelser eller initiativ, där läraren fångar upp tillfällen för att belysa ord eller lexikala element. Lärare och elever använder sig också både av verbala och kroppsliga resurser i sin interaktion.

– Ett annat intressant resultat berör den tvåspråkiga kontexten. Precis som i många andra språkundervisningssammanhang finns det en mer eller mindre outtalad regel att eleverna ska använda sig av målspråket, engelska, under lektionerna. Men trots det händer det väldigt ofta att läraren spontant frågar vad något heter på svenska, och tvärt om, läraren kan bädda in ett ord på svenska i en fråga på engelska för att få fram det engelska ordet av eleverna. Eller tillsammans med elever försöka hitta en översättning av ett ord på svenska som kommer upp i en elevs berättelse om sin vardag eller liknande. Då är det inte något moment som läraren kan ha planerat i förväg, utan något som läraren kommer fram till tillsammans med eleverna. Det här leder ofta till en jämförelse mellan engelska och svenska ords form, innebörd eller användning där både lärare och elever bidrar till ett gemensamt meningsskapande. Därmed skapas möjligheter att utveckla båda språken samt elevernas metaspråkliga förmåga. På det sättet bekräftas också elevernas vardag och erfarenheter som pågår till största del på svenska, och blir därmed en resurs för att utveckla deras engelska.

Vad överraskade dig?

– Jag blev förvånad över att läraren inkluderade svenskan på det sättet hon gjorde. Jag upplevde lärarens arbetssätt som väldigt elevcentrerat och flexibelt. Hon utgick ofta från elevernas erfarenheter och byggde vidare på dem. De sekvenser som handlade om enstaka ord kunde ibland pågå ganska länge innan de avslutades och läraren återvände till det som de höll på med innan ordsekvenserna dök upp. Samtidigt finns det en stor komplexitet i arbetet med att undervisa elever i olika åldrar och på olika kunskapsnivåer. Eleverna kommer dessutom till lektionerna efter sin ordinarie skoltid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Modersmålslärare i Sverige och i andra länder, men även andra typer av språklärare eller blivande lärare. Jag tänker också att alla som fattar beslut om flerspråkiga elever kan dra nytta av resultaten.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-01-22 14:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-02-20 11:21 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.