Hoppa till sidinnehåll
Funktionsnedsättning

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

Publicerad:2022-01-20
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Emily Grenner

Bor i Staffanstorp
Född år 1979

Disputerade 2021-09-10
vid Lunds universitet

Avhandling

Observational learning for narrative writing in elementary school. Text quality and self-efficacy in students with normal hearing and students with hearing loss

Förmågan att skriva berättelser förbättrades kortsiktigt hos elever som fick ta del av en skrivundervisningsmetod under fem lektioner. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt. Det konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit intresserad av skrivande och skrivprocesser länge och gjorde mitt examensarbete i logopedi om skrivprocesser. Jag har varit skollogoped i några år och då träffat på elever med språkliga svårigheter av olika slag. De elever som har språkliga svårigheter har ofta också skrivsvårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utvecklat och utvärderat en skrivintervention i form av en lektionsserie på fem lektioner. Interventionen är uppbyggd på lärande genom observation och målet är att se om den stärker elevers skriftliga berättarförmåga. Interventionen innebär att eleverna får titta på filmer med andra elever i liknande ålder som håller på med olika skrivaktiviteter. I filmerna är det elever som till exempel läser igenom någon annans text och tycker till om den och kanske försöker förbättra den, eller ändrar ordningen i sin egen text för att göra den mer intressant.

– Eleverna i studien har även kunnat titta på de andra elevernas texters framväxt på skärmen. Sedan har eleverna fått diskutera vad de har sett och fundera över vad de kan ta med sig till nästa gång de själva ska skriva en berättelse. Tanken var att se om det här kunde påverka elevernas skriftliga berättande och även deras självskattade förmåga, alltså vilken tilltro de har till sin egen förmåga att skriva. I avhandlingen ingår både hörande elever i femteklasser och elever med hörselnedsättning i årskurs 5 till 8.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag fann att de hörande eleverna skrev berättelser som bedömdes som lite bättre efter interventionen. Det var roligt att se att många elever med olika förutsättningar förbättrade sin kvalitet på gruppnivå, även om de som hade lite bättre läsförståelse hade mer nytta av interventionen. Men det var inte en effekt som kvarstod vid uppföljning några månader senare. Eftersom varken arbetsminne eller hörförståelse var involverat i interventionen så var det en intervention som passade många, vilket var roligt att se. Men vi kunde tyvärr inte se någon effekt alls på textkvaliteten på gruppnivå för eleverna med hörselnedsättning. Där behöver vi arbeta vidare för att hitta bra metoder.

– De hörande eleverna i femteklass hade en starkare tilltro till sin egen förmåga efter interventionen. De kände sig lite duktigare på att skriva berättelser än innan. Resultaten visar också att flickornas texter bedömdes som bättre än pojkarnas och det gäller både hörande elever och elever med hörselnedsättning. Bedömarna kände inte till skribenternas kön, så det var intressant.

Vad överraskade dig?

– Att pojkarna och flickorna skattade sin förmåga väldigt lika, fast flickornas texter bedömdes som betydligt bättre av utomstående. Tanken med den här intervention är den avlastar arbetsminnet eftersom man inte behöver träna på att skriva samtidigt som man lär sig om skrivande. Men jag tycker ändå att det var överraskande att arbetsminne och meningsförståelse inte var involverat i interventionen. Det är ofta så att många metoder gynnar de starkaste eleverna, men det är viktigt att stötta de som inte är så starka, så det var roligt att metoden fungerade i hela gruppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla möjliga elever kan ha nytta av dem eftersom alla elever behöver stöttas för att utveckla sitt skrivande. Jag tänker att lärare och logopeder i skolan som jobbar med både hörande mellanstadieelever och elever med hörselnedsättning kan ha nytta av resultaten. Att lära genom observation är en metod som inte har använts så mycket i Sverige och det är spännande att ha ytterligare en metod att ta till för att stötta barns skrivande.

– Jag hoppas kunna titta vidare på om man kan se någon utveckling i själva skrivprocessen. Även om det inte är något som syns i helheten i texterna så kanske man kan se om eleverna ändrar sitt sätt att revidera sina texter. Eleverna skrev texterna på dator med tangentloggningsprogram, så därför kan man följa hur texterna har vuxit fram.

Av Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev