Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

Förmågan att skriva berättelser förbättrades kortsiktigt hos elever som fick ta del av en skrivundervisningsmetod under fem lektioner. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt. Det konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Emily Grenner
Emily Grenner

Bor i Staffanstorp
Född år 1979

Disputerade 2021-09-10
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Observational learning for narrative writing in elementary school. Text quality and self-efficacy in students with normal hearing and students with hearing loss

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit intresserad av skrivande och skrivprocesser länge och gjorde mitt examensarbete i logopedi om skrivprocesser. Jag har varit skollogoped i några år och då träffat på elever med språkliga svårigheter av olika slag. De elever som har språkliga svårigheter har ofta också skrivsvårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utvecklat och utvärderat en skrivintervention i form av en lektionsserie på fem lektioner. Interventionen är uppbyggd på lärande genom observation och målet är att se om den stärker elevers skriftliga berättarförmåga. Interventionen innebär att eleverna får titta på filmer med andra elever i liknande ålder som håller på med olika skrivaktiviteter. I filmerna är det elever som till exempel läser igenom någon annans text och tycker till om den och kanske försöker förbättra den, eller ändrar ordningen i sin egen text för att göra den mer intressant.

– Eleverna i studien har även kunnat titta på de andra elevernas texters framväxt på skärmen. Sedan har eleverna fått diskutera vad de har sett och fundera över vad de kan ta med sig till nästa gång de själva ska skriva en berättelse. Tanken var att se om det här kunde påverka elevernas skriftliga berättande och även deras självskattade förmåga, alltså vilken tilltro de har till sin egen förmåga att skriva. I avhandlingen ingår både hörande elever i femteklasser och elever med hörselnedsättning i årskurs 5 till 8.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag fann att de hörande eleverna skrev berättelser som bedömdes som lite bättre efter interventionen. Det var roligt att se att många elever med olika förutsättningar förbättrade sin kvalitet på gruppnivå, även om de som hade lite bättre läsförståelse hade mer nytta av interventionen. Men det var inte en effekt som kvarstod vid uppföljning några månader senare. Eftersom varken arbetsminne eller hörförståelse var involverat i interventionen så var det en intervention som passade många, vilket var roligt att se. Men vi kunde tyvärr inte se någon effekt alls på textkvaliteten på gruppnivå för eleverna med hörselnedsättning. Där behöver vi arbeta vidare för att hitta bra metoder.

– De hörande eleverna i femteklass hade en starkare tilltro till sin egen förmåga efter interventionen. De kände sig lite duktigare på att skriva berättelser än innan. Resultaten visar också att flickornas texter bedömdes som bättre än pojkarnas och det gäller både hörande elever och elever med hörselnedsättning. Bedömarna kände inte till skribenternas kön, så det var intressant.

Vad överraskade dig?

– Att pojkarna och flickorna skattade sin förmåga väldigt lika, fast flickornas texter bedömdes som betydligt bättre av utomstående. Tanken med den här intervention är den avlastar arbetsminnet eftersom man inte behöver träna på att skriva samtidigt som man lär sig om skrivande. Men jag tycker ändå att det var överraskande att arbetsminne och meningsförståelse inte var involverat i interventionen. Det är ofta så att många metoder gynnar de starkaste eleverna, men det är viktigt att stötta de som inte är så starka, så det var roligt att metoden fungerade i hela gruppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla möjliga elever kan ha nytta av dem eftersom alla elever behöver stöttas för att utveckla sitt skrivande. Jag tänker att lärare och logopeder i skolan som jobbar med både hörande mellanstadieelever och elever med hörselnedsättning kan ha nytta av resultaten. Att lära genom observation är en metod som inte har använts så mycket i Sverige och det är spännande att ha ytterligare en metod att ta till för att stötta barns skrivande.

– Jag hoppas kunna titta vidare på om man kan se någon utveckling i själva skrivprocessen. Även om det inte är något som syns i helheten i texterna så kanske man kan se om eleverna ändrar sitt sätt att revidera sina texter. Eleverna skrev texterna på dator med tangentloggningsprogram, så därför kan man följa hur texterna har vuxit fram.

Av Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-01-20 17:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Läsutveckling för döva och hörselskadade behöver stärkas

Döva och hörselskadade elever som har starka teckenspråkskunskaper är också bättre läsare. Det visar Emil Holmer i sin avhandling, som handlar om kopplingen mellan teckenspråkskunskaper och läsning.

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan eller gymnasiet. Ta del av sju digitala föreläsningar om bland annat litteraturdidaktik och grammatikundervisning. Välkommen!

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för dig som möter elever i behov av stöd på grundskolan. Ta bl.a. del av fördjupande föreläsningar om fungerande samverkan, matematikundervisning för elever med språkstörning och om stöd till de som är särskilt begåvade men även har har autism eller adhd.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!