Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

Förmågan att skriva berättelser förbättrades kortsiktigt hos elever som fick ta del av en skrivundervisningsmetod under fem lektioner. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt. Det konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Emily Grenner
Emily Grenner

Bor i Staffanstorp
Född år 1979

Disputerade 2021-09-10
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Observational learning for narrative writing in elementary school. Text quality and self-efficacy in students with normal hearing and students with hearing loss

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit intresserad av skrivande och skrivprocesser länge och gjorde mitt examensarbete i logopedi om skrivprocesser. Jag har varit skollogoped i några år och då träffat på elever med språkliga svårigheter av olika slag. De elever som har språkliga svårigheter har ofta också skrivsvårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utvecklat och utvärderat en skrivintervention i form av en lektionsserie på fem lektioner. Interventionen är uppbyggd på lärande genom observation och målet är att se om den stärker elevers skriftliga berättarförmåga. Interventionen innebär att eleverna får titta på filmer med andra elever i liknande ålder som håller på med olika skrivaktiviteter. I filmerna är det elever som till exempel läser igenom någon annans text och tycker till om den och kanske försöker förbättra den, eller ändrar ordningen i sin egen text för att göra den mer intressant.

– Eleverna i studien har även kunnat titta på de andra elevernas texters framväxt på skärmen. Sedan har eleverna fått diskutera vad de har sett och fundera över vad de kan ta med sig till nästa gång de själva ska skriva en berättelse. Tanken var att se om det här kunde påverka elevernas skriftliga berättande och även deras självskattade förmåga, alltså vilken tilltro de har till sin egen förmåga att skriva. I avhandlingen ingår både hörande elever i femteklasser och elever med hörselnedsättning i årskurs 5 till 8.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag fann att de hörande eleverna skrev berättelser som bedömdes som lite bättre efter interventionen. Det var roligt att se att många elever med olika förutsättningar förbättrade sin kvalitet på gruppnivå, även om de som hade lite bättre läsförståelse hade mer nytta av interventionen. Men det var inte en effekt som kvarstod vid uppföljning några månader senare. Eftersom varken arbetsminne eller hörförståelse var involverat i interventionen så var det en intervention som passade många, vilket var roligt att se. Men vi kunde tyvärr inte se någon effekt alls på textkvaliteten på gruppnivå för eleverna med hörselnedsättning. Där behöver vi arbeta vidare för att hitta bra metoder.

– De hörande eleverna i femteklass hade en starkare tilltro till sin egen förmåga efter interventionen. De kände sig lite duktigare på att skriva berättelser än innan. Resultaten visar också att flickornas texter bedömdes som bättre än pojkarnas och det gäller både hörande elever och elever med hörselnedsättning. Bedömarna kände inte till skribenternas kön, så det var intressant.

Vad överraskade dig?

– Att pojkarna och flickorna skattade sin förmåga väldigt lika, fast flickornas texter bedömdes som betydligt bättre av utomstående. Tanken med den här intervention är den avlastar arbetsminnet eftersom man inte behöver träna på att skriva samtidigt som man lär sig om skrivande. Men jag tycker ändå att det var överraskande att arbetsminne och meningsförståelse inte var involverat i interventionen. Det är ofta så att många metoder gynnar de starkaste eleverna, men det är viktigt att stötta de som inte är så starka, så det var roligt att metoden fungerade i hela gruppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla möjliga elever kan ha nytta av dem eftersom alla elever behöver stöttas för att utveckla sitt skrivande. Jag tänker att lärare och logopeder i skolan som jobbar med både hörande mellanstadieelever och elever med hörselnedsättning kan ha nytta av resultaten. Att lära genom observation är en metod som inte har använts så mycket i Sverige och det är spännande att ha ytterligare en metod att ta till för att stötta barns skrivande.

– Jag hoppas kunna titta vidare på om man kan se någon utveckling i själva skrivprocessen. Även om det inte är något som syns i helheten i texterna så kanske man kan se om eleverna ändrar sitt sätt att revidera sina texter. Eleverna skrev texterna på dator med tangentloggningsprogram, så därför kan man följa hur texterna har vuxit fram.

Av Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-01-20 17:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Läsutveckling för döva och hörselskadade behöver stärkas

Döva och hörselskadade elever som har starka teckenspråkskunskaper är också bättre läsare. Det visar Emil Holmer i sin avhandling, som handlar om kopplingen mellan teckenspråkskunskaper och läsning.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan eller gymnasiet. Ta del av sju digitala föreläsningar om bland annat litteraturdidaktik och grammatikundervisning. Välkommen!

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Kvinnliga fysiker inte som andra kvinnor

Sinnebilden av fysikern är man. Yrket har dessutom en tydlig manlig symbolladdning. Trots det anses ämnet vara neutralt. Hur förhåller sig dagens fysikstudenter till detta och hur formar de sin yrkesidentitet? Det är frågor som Anna T Danielsson ställt i sin avhandling om könsneutralitet och mansdominans i fysiken.

Datoriserad språkkontroll ställer krav

Andraspråksstudenter som använder datorprogram för språkinlärning behöver bättre vägledning för att kunna använda programmen optimalt, menar Petter Karlström. Men också programmen måste utvecklas och förses med funktioner som ger studenterna mer än bara stavnings- och grammatikkontroller.

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer