Elevers sociala svårigheter den största specialpedagogiska prövningen

Gunilla Nordin

 Ingemar Gerrbo
Ingemar Gerrbo

Disputerade 2012-12-07
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken

 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Med en bakgrund som specialpedagog, klasslärare och rektor i skolan har de specialpedagogiska frågorna alltid stått i fokus. Vad vi måste, och bör, göra för elever som riskerar att hamna i skolsvårigheter är en av de viktigaste frågorna vi har att arbeta med.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är: Hur organiseras specialpedagogik i skolan? Mer specifikt, vilka är skolsvårigheterna, det vill säga de situationer som kräver specialpedagogiska insatser? Och, framför allt, vad görs i dessa sammanhang? En insats kan bara förstås om man vet vad insatsen är tänkt att lösa eller vara ett svar på.

– Jag har samlat in berättelser om specialpedagogiska händelser som fjorton lärare, sju specialpedagoger, fyra speciallärare och fem rektorer väljer att berätta om. Berättelserna handlar om vad som görs i vardagen för att hantera specialpedagogiska situationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det man väljer att berätta om handlar i första hand om social skolproblematik. Det är svårigheter som uppstår i elevers sociala samspel elever emellan och mellan lärare och elev. Det är alltså inte i första hand svårigheter med kompetenserna läsa, skriva och räkna, som tas upp. Det handlar snarare om elevers samspelssvårigheter, såsom till exempel aggressionsyttringar eller andra utagerande reaktioner när de inte förstår eller klarar av olika situationer i skolan.

– Jag använder bland annat begreppet ”nära lärarskap”. För att lösa dessa elevers situation måste lärarna ha en närhet till den specifika problematiken. Bara genom att närma sig elevens perspektiv kan man försöka förstå vad svårigheterna handlar om. Eleven kan på så vis ibland sägas bli lärarens lärare.

En kritisk aspekt av skoldagen är situationer när närheten mellan ordinarie lärare och elev av praktiska eller arbetsmässiga skäl minskar, som till exempel vid raster och andra förflyttningar, när strukturerna blir mindre tydliga. Huvudrekommendationen är att förbereda situationer så att eleverna har en aktivitet som väntar, framför allt vad de faktiskt ska göra på rasten, samt att lärares pedagogiska arbete ute på skolgården måste uppgraderas, säger Ingemar Gerrbo.

– En del elever har svårt för sociala spel och plötsliga interaktioner med andra på skolgården. När man som lärare är ute på rasten är den viktigaste pedagogiska uppgiften att se vad som är på väg att hända innan något händer. För att förstå skolsvårigheterna anlägger jag ett organisationsteoretiskt perspektiv. När saker inte går som vi tänkt oss, är det inte säkert att rutiner och planer omfattar en lösning. Situationella skolsvårigheter som uppstår snabbt måste lösas ad hoc.

Vad överraskade dig?

– En sak som förvånade mig var att så mycket faktiskt görs i dessa sammanhang – insatser som tenderar att glömmas bort i den allmänna skoldebatten. Dagligen och stundligen görs insatser för att försöka lösa situationer för elever i behov av särskilt stöd, inte minst av klasslärare. Det kanske inte är konstigt, egentligen. Motiverade lärare kan inte finna sig i att elever mår dåligt eller far illa i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– En förhoppning är naturligtvis att avhandlingen ska kunna användas i det vardagliga arbetet i skolan. Jag tror att lärare, specialpedagoger och rektorer kan ha god nytta av begreppsbildningen för att komma längre än att bara tala om ”elever i behov av särskilt stöd”. Jag har försökt reda ut hur man kan förstå problematiken och inte minst vad lärare gör i dessa sammanhang.

Sidan publicerades 2013-01-23 21:52 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-02-01 14:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Lärarna låter sig inte vara fria självständiga pedagoger”

Istället för att peka ut problem hos elever med diagnosen adhd skulle lärarna på ett yrkesmässigt och självständigt sätt kunna börja formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser. Det säger forskaren Adriana Velasquez, som studerat interaktionen i en särskild undervisningsgrupp under ett år.

Pedagogiska frågor underordnas medicinen

I Bo-Lennart Ekströms avhandling beskrivs, analyseras och diskuteras kontroversen om DAMP. – Det är en vetenskapsbaserad kontrovers som ifrågasätter den vetenskapliga grunden för diagnosen DAMP, säger han.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser