Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön utvecklade gymnasieelever ett vardagsspråk som utmanar normer. Samtidigt skapade de nya språknormerna en oro för att råka säga fel. Det konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Henning Årman
Henning Årman

Född 1984
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-10-15
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Political corrections: Language activism and regimentation among high school youth

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska och historia i grunden och blev under grundutbildningen i svenska nyfiken på språkliga stilar, identiteter, makt och språkpolitik. När jag fick möjlighet att forska inom barn- och ungdomsvetenskap ville jag ägna mig åt just åt de här frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Initialt var tanken att studera ungas föreställningar om bra och dåligt språk i relation till förortslang på en innerstadsskola i Stockholm. Men när jag kom till skolan upptäckte jag att de språkliga frågor som engagerade eleverna också handlade om andra saker. Därmed ändrades också fokus i avhandlingen till att också inbegripa gymnasieelevers syn på bra och dåligt vardagsspråk i relation till sexualitet och kön. Mer precist, vad anser eleverna på den här innerstadsskolan vara rätt sätt att prata för att undvika sexism och att köna människor? Avhandlingen bygger på observationer, såväl i klassrummen som i matsal och korridorer och utanför skolan samt spontana samtal och mer styrda intervjuer med elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag slogs av det normkritiska språkarbete som pågick bland eleverna. I syfte att vara inkluderande påpekade elever när andra elever eller lärare könade personer på ett problematiskt sätt. Som exempelvis när administrationen satte upp en klasslista på anslagstavlan där det även framgick hur många pojkar respektive flickor det var i klassen. Då protesterade elever och påpekade att skolan inte kan förutsätta att alla elever definierar sig som antingen man eller kvinna.

– Elevernas språkarbete skapade tydliga språknormer på skolan. Den retoriska och politiska nivån på samtalen om språk och språknormer var hög. Samtidigt beskrev elever hur språkaktivismen också ledde till en oro för att råka säga fel. Andra elever kunde uttrycka en matthet och himla lite med ögonen över den nitiska politiska korrektheten som de menade präglade språkbruket på skolan. I avhandlingen belyser jag den här ambivalensen som fanns bland eleverna när de diskuterade språknormer och den språkaktivism som de mötte i sin vardag.

– Vad gäller förortsslang på skolan kunde elever som själva kom från förorten reagera på och protestera när andra elever använde, skämtade eller gjorde narr av förortsslangen. Vissa elever menade att de elever som inte var uppvuxna med förortsslangen inte borde använda den språkliga stilen. ”De förstår inte nyanserna, de förstår inte att använda det på rätt sätt”. Några jämförde det med kulturell appropiering, ett ämne som ofta diskuterades bland eleverna.

Vad överraskade dig?

– Främst att eleverna var så pålästa, aktiva och slipade. Ibland hade till och med lärarna svårt att hänga med i diskussionerna om normkritik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som har intresse av språk och makt i relation till skolkontext. Jag tänker att flera av texterna i avhandlingen kan användas som diskussionsunderlag för värdegrundsarbete i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-18 15:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser