Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön utvecklade gymnasieelever ett vardagsspråk som utmanar normer. Samtidigt skapade de nya språknormerna en oro för att råka säga fel. Det konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Henning Årman
Henning Årman

Född 1984
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-10-15
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Political corrections: Language activism and regimentation among high school youth

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska och historia i grunden och blev under grundutbildningen i svenska nyfiken på språkliga stilar, identiteter, makt och språkpolitik. När jag fick möjlighet att forska inom barn- och ungdomsvetenskap ville jag ägna mig åt just åt de här frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Initialt var tanken att studera ungas föreställningar om bra och dåligt språk i relation till förortslang på en innerstadsskola i Stockholm. Men när jag kom till skolan upptäckte jag att de språkliga frågor som engagerade eleverna också handlade om andra saker. Därmed ändrades också fokus i avhandlingen till att också inbegripa gymnasieelevers syn på bra och dåligt vardagsspråk i relation till sexualitet och kön. Mer precist, vad anser eleverna på den här innerstadsskolan vara rätt sätt att prata för att undvika sexism och att köna människor? Avhandlingen bygger på observationer, såväl i klassrummen som i matsal och korridorer och utanför skolan samt spontana samtal och mer styrda intervjuer med elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag slogs av det normkritiska språkarbete som pågick bland eleverna. I syfte att vara inkluderande påpekade elever när andra elever eller lärare könade personer på ett problematiskt sätt. Som exempelvis när administrationen satte upp en klasslista på anslagstavlan där det även framgick hur många pojkar respektive flickor det var i klassen. Då protesterade elever och påpekade att skolan inte kan förutsätta att alla elever definierar sig som antingen man eller kvinna.

– Elevernas språkarbete skapade tydliga språknormer på skolan. Den retoriska och politiska nivån på samtalen om språk och språknormer var hög. Samtidigt beskrev elever hur språkaktivismen också ledde till en oro för att råka säga fel. Andra elever kunde uttrycka en matthet och himla lite med ögonen över den nitiska politiska korrektheten som de menade präglade språkbruket på skolan. I avhandlingen belyser jag den här ambivalensen som fanns bland eleverna när de diskuterade språknormer och den språkaktivism som de mötte i sin vardag.

– Vad gäller förortsslang på skolan kunde elever som själva kom från förorten reagera på och protestera när andra elever använde, skämtade eller gjorde narr av förortsslangen. Vissa elever menade att de elever som inte var uppvuxna med förortsslangen inte borde använda den språkliga stilen. ”De förstår inte nyanserna, de förstår inte att använda det på rätt sätt”. Några jämförde det med kulturell appropiering, ett ämne som ofta diskuterades bland eleverna.

Vad överraskade dig?

– Främst att eleverna var så pålästa, aktiva och slipade. Ibland hade till och med lärarna svårt att hänga med i diskussionerna om normkritik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som har intresse av språk och makt i relation till skolkontext. Jag tänker att flera av texterna i avhandlingen kan användas som diskussionsunderlag för värdegrundsarbete i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-18 15:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Specialpedagogik för gymnasiet, Webbkonferens

Välkommen på en konferens som vänder sig till dig som möter elever i behov av särskilt stöd eller anpassningar på gymnasiet! Ta del av sju föreläsningar om bland annat perfektionism och prestationsångest, aktuell forskning om teknikanpassning för ökad närvaro och delaktighet samt tydliggörande pedagogik för elever med autism och adhd.

Rektor i fokus Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat kommunikativt ledarskap, skolans juridifiering och lärardriven skolutveckling! Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 31 januari-1 februari 2022 eller digitalt!

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam. Ta del av föreläsningar om bland annat friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat eleverna. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.