Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön utvecklade gymnasieelever ett vardagsspråk som utmanar normer. Samtidigt skapade de nya språknormerna en oro för att råka säga fel. Det konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Henning Årman
Henning Årman

Född 1984
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-10-15
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Political corrections: Language activism and regimentation among high school youth

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska och historia i grunden och blev under grundutbildningen i svenska nyfiken på språkliga stilar, identiteter, makt och språkpolitik. När jag fick möjlighet att forska inom barn- och ungdomsvetenskap ville jag ägna mig åt just åt de här frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Initialt var tanken att studera ungas föreställningar om bra och dåligt språk i relation till förortslang på en innerstadsskola i Stockholm. Men när jag kom till skolan upptäckte jag att de språkliga frågor som engagerade eleverna också handlade om andra saker. Därmed ändrades också fokus i avhandlingen till att också inbegripa gymnasieelevers syn på bra och dåligt vardagsspråk i relation till sexualitet och kön. Mer precist, vad anser eleverna på den här innerstadsskolan vara rätt sätt att prata för att undvika sexism och att köna människor? Avhandlingen bygger på observationer, såväl i klassrummen som i matsal och korridorer och utanför skolan samt spontana samtal och mer styrda intervjuer med elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag slogs av det normkritiska språkarbete som pågick bland eleverna. I syfte att vara inkluderande påpekade elever när andra elever eller lärare könade personer på ett problematiskt sätt. Som exempelvis när administrationen satte upp en klasslista på anslagstavlan där det även framgick hur många pojkar respektive flickor det var i klassen. Då protesterade elever och påpekade att skolan inte kan förutsätta att alla elever definierar sig som antingen man eller kvinna.

– Elevernas språkarbete skapade tydliga språknormer på skolan. Den retoriska och politiska nivån på samtalen om språk och språknormer var hög. Samtidigt beskrev elever hur språkaktivismen också ledde till en oro för att råka säga fel. Andra elever kunde uttrycka en matthet och himla lite med ögonen över den nitiska politiska korrektheten som de menade präglade språkbruket på skolan. I avhandlingen belyser jag den här ambivalensen som fanns bland eleverna när de diskuterade språknormer och den språkaktivism som de mötte i sin vardag.

– Vad gäller förortsslang på skolan kunde elever som själva kom från förorten reagera på och protestera när andra elever använde, skämtade eller gjorde narr av förortsslangen. Vissa elever menade att de elever som inte var uppvuxna med förortsslangen inte borde använda den språkliga stilen. ”De förstår inte nyanserna, de förstår inte att använda det på rätt sätt”. Några jämförde det med kulturell appropiering, ett ämne som ofta diskuterades bland eleverna.

Vad överraskade dig?

– Främst att eleverna var så pålästa, aktiva och slipade. Ibland hade till och med lärarna svårt att hänga med i diskussionerna om normkritik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som har intresse av språk och makt i relation till skolkontext. Jag tänker att flera av texterna i avhandlingen kan användas som diskussionsunderlag för värdegrundsarbete i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-18 15:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser