Hoppa till sidinnehåll
Betyg

Elevers strategier för att hjälpa varandra

Publicerad:22 februari
Uppdaterad:27 februari
Åsa Lasson
Skribent:Åsa Lasson

Elever utvecklar olika informella strategier för att hjälpa varandra med skoluppgifter utan lärarnas vetskap. Utöver att betygen inte blir rättvisa innebär det också att elever inte får det stöd de behöver, visar Charlotta Rönn i sin avhandling.

Charlotta Rönn. Foto Gun Wallius
Charlotta Rönn

Bor i Sundsvall
Född år 1963

Disputerade 2023-12-08
vid Linnéuniversitetet

Avhandling

The pupils’ backstage pedagogy. Compulsory school pupils’ informal social strategies when dealing with formal individual writing assignments for assessment

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbade som lärare på ett amerikanskt språkcenter i Casablanca i ungefär tio år. Där arbetade vi med elevcentrerat lärande som gick ut på att eleverna skulle ha mycket talutrymme och vara aktiva. Det var obligatoriskt med grupparbeten och olika mingelaktiviteter på lektionerna och fokus låg på muntlig framställning. Eleverna hjälpte varandra och det fungerade föredömligt bra, så jag blev intresserad av elever som resurser i lärande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om den krock som uppstår när en formell utbildning med väldigt stort fokus på bedömning, betyg, och mätbara resultat av den enskilda eleven, möter en ung generation elever som är uppväxta med skärmar och som är vana vid sociala medier och att dela bilder. Jag har haft fokus på skriftlig framställning och har gjort en studie på en kommunal högstadieskola, där jag har följt en klass från årskurs 8 till och med årskurs 9. 

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag filmade i klassrummet och påminde eleverna varje gång som kamerorna var på. Men inspelningsutrustningen var riggad väldigt diskret, så de kunde lätt glömma att de spelades in eftersom inspelningsutrustningen inte var så synlig. Jag hade naturligtvis gjort en etikprövning så allt var etiskt korrekt. Men den här datainsamlingsmetoden innebar att jag kunde komma åt det som det inte är meningen att lärare eller forskare ska se. Och jag kunde se att eleverna använder sig av olika informella sociala strategier utan att lärarna vet om det. Strategierna går bland annat ut på att vissa elever kopierar kompisars svar på frågor, och att elever byter datorer med varandra bakom lärarens rygg och att elever som är bättre i ett ämne skriver en uppgift åt en kamrat. Eleverna använder sig av Google Classroom, både i och utanför klassrummet, och loggar in på varandras datorer och skriver originaltexter åt varandra och gör omfattande revideringar i varandras texter. Vid intervjuerna som jag genomförde i slutet av årskurs 9 berättade eleverna att vissa elever vidarebefordrar bilder på färdiga inlämningsuppgifter till andra som sedan formulerar om dessa med egna ord. Det visade sig också att de delade bilder på läckta nationella prov i en Snapchatgrupp där alla i klassen kunde vara med.

– Mina resultat visar att det blir väldigt svårt för lärare att göra korrekta bedömningar av den individuella elevens prestationer och sätta korrekta betyg eftersom eleverna samarbetar och delar uppgifter med varandra som de lämnar in som individuella uppgifter. Det innebär i förlängningen att lärarna tror att det går ganska bra för många elever. Det innebär också att vissa elever inte får det stöd som de behöver och att lärarna tror att deras undervisning fungerar bra.

– Jag visar också att de här strategierna speglar vad som står i läroplanen. Där står det bland annat att elever ska samskriva texter med varandra, vilket de gör men utan att lärarna vet om det. Det står att eleverna ska ge och få feedback av kamrater på skrivna texter, vilket de gör, men det står ingenstans i läroplanen hur lärarna ska bedöma de här texterna. När eleverna i stor utsträckning gör detta utanför skolan på helger och kvällar så är det nästan omöjligt för lärarna att få inblick i det. I läroplanen står det också att eleverna ska ta ansvar för sitt lärande, och eleverna tog ansvar för att ha en inlämningsuppgift att lämna in. Men utifrån elevernas perspektiv så är det betyget som de tar ansvar för, inte att alla faktiskt har lärt sig det som betyget motsvarar.

Mina resultat visar att det blir väldigt svårt för lärare att göra korrekta bedömningar av den individuella elevens prestationer och sätta korrekta betyg eftersom eleverna samarbetar och delar uppgifter med varandra som de lämnar in som individuella uppgifter.

Charlotta Rönn

Vad överraskade dig?

– Strategiernas komplexitet och omfattning förvånade mig, och att alla de här strategierna matchar olika delar i läroplanen. Elever har i alla tider kopierat och hjälpt varandra men i och med den digitala tekniken, och en generation som är van att dela bilder på allt och att kommunicera på sociala medier, så blir det i en omfattning som är svår att föreställa sig. Något annat som förvånade mig var den otroliga lojaliteten man känner med sina kamrater vilket gör det här till ett väldigt slutet system. Det förvånade mig också att eleverna såg det här som ganska oproblematiskt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, föräldrar och rektorer men också läromedelsförfattare, politiker och forskare. Jag har rapporterat mina resultat till skolan där jag gjorde min studie och där har lärarna lagt om sitt sätt att undervisa. Det är deras val och det har inte med min forskning att göra, men de har exempelvis beslutat att de inte gör några bedömningar av texter som inte är skrivna i klassrummet. Vissa lärare på skolan satsar mer på handskrivna inlämningsuppgifter och andra har lite större fokus på muntlig framställning. På så sätt minskar de handlingsutrymmet för de här informella strategierna, och ökar också möjligheterna för att kunna fånga upp elever som behöver hjälp och stöd. Det här är väldigt komplext men om man lyfter in arbetet mer i klassrummet och försöker följa elevernas processer mer så kan det kanske vara ett sätt att försöka komma tillrätta med det.

Fotnot: Det finns en sammanfattning på svenska i avhandlingen. 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Modersmål

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i modersmål! Konferensen ger både praktiska verktyg för din undervisning och fördjupning inom viktiga ämnen. Delta på plats i Stockholm den 5 februari eller på webbkonferensen, öppen 12 februari–5 mars.
Läs mer och boka
Åk F–9
5 feb 2025

Främja närvaro i förskolan

NY KURS HOS SKOLPORTEN! Den här kursen med kursledare Malin Gren Landell handlar om hur förskolor systematiskt kan arbeta för att främja barns närvaro, vilket gynnar alla barns utveckling och lika möjligheter. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr ex. moms!
Läs mer och boka
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev