Elevers syn på mobiler mer nyanserad än debatten

I mediedebatten framställs smarta telefoner i skolan för det mesta som ett otyg. Eleverna har en mer nyanserad syn på mobiltelefoner – ett självklart verktyg men som stundom är störande, visar Torbjörn Ott i sin avhandling.

Torbjörn Ott
Torbjörn Ott

Född 1981
Bor i Partille

Disputerade 2017-09-29
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Mobile phones in school: From disturbing objects to infrastructure for learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade som lärare på mellan- och högstadiet runt år 2007 då ett lagbeslut gjorde det möjligt för lärare att beslagta elevers mobiltelefoner. Debatten då handlade främst om de problem som mobiltelefoner medför i skolan. Mer sällan om vad mobiltelefonen tillförde som verktyg, exempelvis kamera och bandspelare, vilket jag själv minns var väldigt spännande att arbeta med, men som före mobilens tid var mer svårtillgängligt. Jag ville undersöka mobiltelefonens plats i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur mobiltelefonen ses och förstås och om dess möjliga användning i skolan. Vad fungerar och vad är problemen med mobiltelefon i skolan? Avhandlingen bygger på flera delstudier varav en är en sammanfattning av mediedebatten om mobiltelefoner i skolan. Därutöver enkäter med cirka 200 gymnasielärare som bland annat fått svara på om de samlar in mobiltelefonerna. Vidare har gymnasieelever genom enkäter och fokusgrupper berättat om hur de ser på mobiltelefoner i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min översikt visar att mediedebatten är väldigt ensidig och mest skildrar de negativa aspekterna med mobiltelefoner i skolan. Inläggen präglas överlag av svepande formuleringar om mobilen som ett störande föremål.

– Lärarenkäten visar att 72 procent uppfattar att de tillåter mobilanvändning generellt i klassrummet låg utsträckning men ofta i högre utsträckning när det gäller specificerade funktioner i undervisningen. Mer specifikt tycker lärarna att telefonerna är ett bra verktyg för att exempelvis räkna eller söka på internet. Ändå svarar merparten av lärarna nej på fråga om de har ambition att använda mobilen på ett mer planerat sätt i undervisningen. Det här vittnar om att mobilen som symbolvärde är laddat och kulturellt utmanade snarare än ett praktiskt problem. För även om mobilen blivit en resurs i elevernas infrastruktur för lärande i klassrummet, är det alltjämt en omstridd resurs.

– Eleverna är nyanserade i sina åsikter om mobilens plats i skolan. Å ena sidan ser de mobilen som ett bra och självklart verktyg i arbetet. Å andra sidan beskriver eleverna att telefonen kan bli ett störande inslag just för att den innebär att gränsen mellan fritid och skolan flyter ihop.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna var så nyanserade och reflekterande, vilket förstås gladde mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan berika debatten kring mobiltelefonens plats i skolan. Men givetvis också att de kommer skolan i stort till gagn.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-06 16:29 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-02-24 13:47 av Susanne Sawander


Relaterat

Konkurrenskraft i fokus i gymnasiala utbildningar

Det finns en förväntan att gymnasieeleven ska utveckla en konkurrenskraft under utbildningen. Det konstaterar Maria Terning som utforskat synen på gymnasieeleven i utbildningspolitiska texter.

Digital läsning kräver andra förmågor än traditionell läsning

Skolan behöver arbeta med både den digitala läsningen och traditionell läsförståelse. Det menar Maria Rasmusson som forskat om digital läsning.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.