Elevers syn på mobiler mer nyanserad än debatten

I mediedebatten framställs smarta telefoner i skolan för det mesta som ett otyg. Eleverna har en mer nyanserad syn på mobiltelefoner – ett självklart verktyg men som stundom är störande, visar Torbjörn Ott i sin avhandling.

Torbjörn Ott
Torbjörn Ott

Född 1981
Bor i Partille

Disputerade 2017-09-29
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Mobile phones in school: From disturbing objects to infrastructure for learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade som lärare på mellan- och högstadiet runt år 2007 då ett lagbeslut gjorde det möjligt för lärare att beslagta elevers mobiltelefoner. Debatten då handlade främst om de problem som mobiltelefoner medför i skolan. Mer sällan om vad mobiltelefonen tillförde som verktyg, exempelvis kamera och bandspelare, vilket jag själv minns var väldigt spännande att arbeta med, men som före mobilens tid var mer svårtillgängligt. Jag ville undersöka mobiltelefonens plats i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur mobiltelefonen ses och förstås och om dess möjliga användning i skolan. Vad fungerar och vad är problemen med mobiltelefon i skolan? Avhandlingen bygger på flera delstudier varav en är en sammanfattning av mediedebatten om mobiltelefoner i skolan. Därutöver enkäter med cirka 200 gymnasielärare som bland annat fått svara på om de samlar in mobiltelefonerna. Vidare har gymnasieelever genom enkäter och fokusgrupper berättat om hur de ser på mobiltelefoner i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min översikt visar att mediedebatten är väldigt ensidig och mest skildrar de negativa aspekterna med mobiltelefoner i skolan. Inläggen präglas överlag av svepande formuleringar om mobilen som ett störande föremål.

– Lärarenkäten visar att 72 procent uppfattar att de tillåter mobilanvändning generellt i klassrummet låg utsträckning men ofta i högre utsträckning när det gäller specificerade funktioner i undervisningen. Mer specifikt tycker lärarna att telefonerna är ett bra verktyg för att exempelvis räkna eller söka på internet. Ändå svarar merparten av lärarna nej på fråga om de har ambition att använda mobilen på ett mer planerat sätt i undervisningen. Det här vittnar om att mobilen som symbolvärde är laddat och kulturellt utmanade snarare än ett praktiskt problem. För även om mobilen blivit en resurs i elevernas infrastruktur för lärande i klassrummet, är det alltjämt en omstridd resurs.

– Eleverna är nyanserade i sina åsikter om mobilens plats i skolan. Å ena sidan ser de mobilen som ett bra och självklart verktyg i arbetet. Å andra sidan beskriver eleverna att telefonen kan bli ett störande inslag just för att den innebär att gränsen mellan fritid och skolan flyter ihop.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna var så nyanserade och reflekterande, vilket förstås gladde mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan berika debatten kring mobiltelefonens plats i skolan. Men givetvis också att de kommer skolan i stort till gagn.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-06 16:29 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-02-24 13:47 av Susanne Sawander


Relaterat

Konkurrenskraft i fokus i gymnasiala utbildningar

Det finns en förväntan att gymnasieeleven ska utveckla en konkurrenskraft under utbildningen. Det konstaterar Maria Terning som utforskat synen på gymnasieeleven i utbildningspolitiska texter.

Digital läsning kräver andra förmågor än traditionell läsning

Skolan behöver arbeta med både den digitala läsningen och traditionell läsförståelse. Det menar Maria Rasmusson som forskat om digital läsning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer