Elevers syn på mobiler mer nyanserad än debatten

I mediedebatten framställs smarta telefoner i skolan för det mesta som ett otyg. Eleverna har en mer nyanserad syn på mobiltelefoner – ett självklart verktyg men som stundom är störande, visar Torbjörn Ott i sin avhandling.

Torbjörn Ott
Torbjörn Ott

Född 1981
Bor i Partille

Disputerade 2017-09-29
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Mobile phones in school: From disturbing objects to infrastructure for learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade som lärare på mellan- och högstadiet runt år 2007 då ett lagbeslut gjorde det möjligt för lärare att beslagta elevers mobiltelefoner. Debatten då handlade främst om de problem som mobiltelefoner medför i skolan. Mer sällan om vad mobiltelefonen tillförde som verktyg, exempelvis kamera och bandspelare, vilket jag själv minns var väldigt spännande att arbeta med, men som före mobilens tid var mer svårtillgängligt. Jag ville undersöka mobiltelefonens plats i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur mobiltelefonen ses och förstås och om dess möjliga användning i skolan. Vad fungerar och vad är problemen med mobiltelefon i skolan? Avhandlingen bygger på flera delstudier varav en är en sammanfattning av mediedebatten om mobiltelefoner i skolan. Därutöver enkäter med cirka 200 gymnasielärare som bland annat fått svara på om de samlar in mobiltelefonerna. Vidare har gymnasieelever genom enkäter och fokusgrupper berättat om hur de ser på mobiltelefoner i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min översikt visar att mediedebatten är väldigt ensidig och mest skildrar de negativa aspekterna med mobiltelefoner i skolan. Inläggen präglas överlag av svepande formuleringar om mobilen som ett störande föremål.

– Lärarenkäten visar att 72 procent uppfattar att de tillåter mobilanvändning generellt i klassrummet låg utsträckning men ofta i högre utsträckning när det gäller specificerade funktioner i undervisningen. Mer specifikt tycker lärarna att telefonerna är ett bra verktyg för att exempelvis räkna eller söka på internet. Ändå svarar merparten av lärarna nej på fråga om de har ambition att använda mobilen på ett mer planerat sätt i undervisningen. Det här vittnar om att mobilen som symbolvärde är laddat och kulturellt utmanade snarare än ett praktiskt problem. För även om mobilen blivit en resurs i elevernas infrastruktur för lärande i klassrummet, är det alltjämt en omstridd resurs.

– Eleverna är nyanserade i sina åsikter om mobilens plats i skolan. Å ena sidan ser de mobilen som ett bra och självklart verktyg i arbetet. Å andra sidan beskriver eleverna att telefonen kan bli ett störande inslag just för att den innebär att gränsen mellan fritid och skolan flyter ihop.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna var så nyanserade och reflekterande, vilket förstås gladde mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan berika debatten kring mobiltelefonens plats i skolan. Men givetvis också att de kommer skolan i stort till gagn.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-06 16:29 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-02-24 13:47 av Susanne Sawander


Relaterat

Konkurrenskraft i fokus i gymnasiala utbildningar

Det finns en förväntan att gymnasieeleven ska utveckla en konkurrenskraft under utbildningen. Det konstaterar Maria Terning som utforskat synen på gymnasieeleven i utbildningspolitiska texter.

Digital läsning kräver andra förmågor än traditionell läsning

Skolan behöver arbeta med både den digitala läsningen och traditionell läsförståelse. Det menar Maria Rasmusson som forskat om digital läsning.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser