Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Brister i det svenska språket och kulturen är inte den främsta anledningen till elever med utländsk bakgrunds låga måluppfyllelse i matematik. Förklaringen ligger snarare i deras upplevelser av skolsegregation och utanförskap. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Petra Svensson Källberg
Petra Svensson Källberg

Född 1977
Bor i Bjärred

Disputerade 2018-03-09
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Immigrant students' opportunities to learn mathematics: In(ex)clusion in mathematics education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade som Ma och NO-lärare på högstadiet i en skola som nästan enbart hade elever med utländsk bakgrund och ett annat modersmål än svenska. Jag vände och vred för att få matematikundervisningen att fungera för mina elever och ge dem möjligheter att lära.

– Eftersom jag samtidigt arbetade som matematikutvecklare mötte jag lärare från många olika skolor. I det arbetet fick jag ofta höra en rad olika förklaringar till varför deras elever inte klarade den matematik de förväntade sig att de skulle klara, det vill säga ett godkänt betyg. Ofta handlade förklaringarna om brister hos eleverna själva eller deras föräldrar och väldigt sällan om undervisningen. Att många hade åsikter och förklaringar om de här elevernas kunskaper i matematik fick mig intresserad av elevernas egna perspektiv på sina möjligheter att lära matematik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elever med utländsk bakgrunds möjligheter att lära matematik. Jag undersöker elevernas egna perspektiv på sina möjligheter att lära matematik, men även hur deras uppfattningar om sina möjligheter att lära matematik kommer till.

– Jag har intervjuat niondeklassare med utländsk bakgrund i ett mångkulturellt och socioekonomiskt utsatt område. Jag har analyserat deras uppfattningar av sina möjligheter att lära matematik och hur dessa påverkas av till exempel olika diskussioner i media. Jag har också undersökt elevernas möjligheter att forma identiteter som lärande i matematik i två olika skolor i samband med ett påtvingat skolbyte. Utöver det har jag också studerat policydokument om nyanländas lärande. Hur den nyanlände framställs i dokumenten och vilka konsekvenser det kan ha för inkludering eller exkludering i skolmatematiken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns olika förutsättningar som utgör hinder för elever med utländsk bakgrund att lära matematik. Det handlar bland annat om elevernas upplevelser av skolsegregation, utanförskap, dålig arbetsmiljö och arbetsro på matematiklektioner. Men också deras uppfattningar om sina föräldrar som bristfälliga på grund av deras bakgrund samt svenskhet som det eftersträvansvärda och hur olika diskurser möjliggör för dessa uppfattningar. Kortfattat kan man beskriva en diskurs som ett särskilt sätt att tänka och prata om olika saker. En diskurs innebär särskilda ”regler” som påverkar vad som är möjligt att säga och göra inom diskursen, vilket blir till särskilda ”sanningar”. Till exempel visar resultaten att elevernas uppfattningar om sig själva och sina föräldrar påverkas av olika diskurser i samhället, om exempelvis matematik och läxor som viktigt, om den gode föräldern som hjälper sina barn med läxorna och svenskhet som den eftersträvansvärda normen. Det här gör att eleverna positionerar sig själva och sina föräldrar som bristfälliga när det kommer till att lära matematik på grund av deras bakgrund. De accepterar att deras egna möjligheter att lära matematik är begränsade i relation till svenska elevers möjligheter. Resultaten visar också hur olika diskurser i matematikklassrummen gör det möjligt för eleverna att forma identiteter som engagerade eller oengagerade matematikelever, vilket påverkar deras möjligheter till lärande.

– En slutsats jag gör är att förklaringar som utgår ifrån elevernas brister, i det svenska språket och kulturen, inte är tillräckliga för att kunna förstå de här elevernas möjligheter att lära sig matematik och deras prestationer i matematik. Istället argumenterar jag för att det är viktigt att försöka förstå elevernas egna perspektiv på vad som grundar deras möjligheter till lärande i matematik i den sociopolitiska kontexten, alltså i det sociala och politiska sammanhang de befinner sig. Det möjliggör även för att ifrågasätta de för givet tagna bristförklaringar som ofta används för att förklara elever med utländsk bakgrunds låga måluppfyllelse i matematik.

Vad överraskade dig?

– Allmänt pratas det ofta om att bristfälliga kunskaper i svenska språket utgör ett bekymmer för elever med utländsk bakgrunds lärande. Men detta var inget eleverna fokuserade på eller såg som ett stort hinder. De pratade inte generellt om det svenska språket som hinder för deras lärande i matematik. Istället framkom andra hinder som relaterar till skolmatematiken och matematikundervisningen, vilket kanske inte är så överraskande. Mer överraskande var de faktorer som relaterar till upplevelser av utanförskap och segregation, och hur diskussioner om föräldrar och läxor möjliggjorde för eleverna att positionera sig och sina föräldrar med brister och med sämre möjligheter att lära matematik än svenska elever på grund av deras bakgrund. Diskussionerna blir en del av elevernas liv vilket får konsekvenser för deras upplevelser av inkludering och exkludering.

Vem har nytta av dina resultat?

– Personer som arbetar med utbildning, inom skolan och lärarutbildningen, men även beslutsfattare i kommuner som arbetar med skola och utbildning. Vi behöver bli medvetna om hur elever uppfattar sina möjligheter till lärande men framförallt behöver vi som arbetar med dessa elever bli medvetna om hur olika diskussioner i samhället påverkar elevernas uppfattningar om sina möjligheter. Vi behöver också bli medvetna om hur goda intentioner att skapa inkludering för nyanlända i det svenska skolsystemet kan leda till exkludering.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-04-17 09:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-27 12:37 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.