Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Brister i det svenska språket och kulturen är inte den främsta anledningen till elever med utländsk bakgrunds låga måluppfyllelse i matematik. Förklaringen ligger snarare i deras upplevelser av skolsegregation och utanförskap. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Petra Svensson Källberg
Petra Svensson Källberg

Född 1977
Bor i Bjärred

Disputerade 2018-03-09
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Immigrant students' opportunities to learn mathematics: In(ex)clusion in mathematics education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade som Ma och NO-lärare på högstadiet i en skola som nästan enbart hade elever med utländsk bakgrund och ett annat modersmål än svenska. Jag vände och vred för att få matematikundervisningen att fungera för mina elever och ge dem möjligheter att lära.

– Eftersom jag samtidigt arbetade som matematikutvecklare mötte jag lärare från många olika skolor. I det arbetet fick jag ofta höra en rad olika förklaringar till varför deras elever inte klarade den matematik de förväntade sig att de skulle klara, det vill säga ett godkänt betyg. Ofta handlade förklaringarna om brister hos eleverna själva eller deras föräldrar och väldigt sällan om undervisningen. Att många hade åsikter och förklaringar om de här elevernas kunskaper i matematik fick mig intresserad av elevernas egna perspektiv på sina möjligheter att lära matematik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elever med utländsk bakgrunds möjligheter att lära matematik. Jag undersöker elevernas egna perspektiv på sina möjligheter att lära matematik, men även hur deras uppfattningar om sina möjligheter att lära matematik kommer till.

– Jag har intervjuat niondeklassare med utländsk bakgrund i ett mångkulturellt och socioekonomiskt utsatt område. Jag har analyserat deras uppfattningar av sina möjligheter att lära matematik och hur dessa påverkas av till exempel olika diskussioner i media. Jag har också undersökt elevernas möjligheter att forma identiteter som lärande i matematik i två olika skolor i samband med ett påtvingat skolbyte. Utöver det har jag också studerat policydokument om nyanländas lärande. Hur den nyanlände framställs i dokumenten och vilka konsekvenser det kan ha för inkludering eller exkludering i skolmatematiken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns olika förutsättningar som utgör hinder för elever med utländsk bakgrund att lära matematik. Det handlar bland annat om elevernas upplevelser av skolsegregation, utanförskap, dålig arbetsmiljö och arbetsro på matematiklektioner. Men också deras uppfattningar om sina föräldrar som bristfälliga på grund av deras bakgrund samt svenskhet som det eftersträvansvärda och hur olika diskurser möjliggör för dessa uppfattningar. Kortfattat kan man beskriva en diskurs som ett särskilt sätt att tänka och prata om olika saker. En diskurs innebär särskilda ”regler” som påverkar vad som är möjligt att säga och göra inom diskursen, vilket blir till särskilda ”sanningar”. Till exempel visar resultaten att elevernas uppfattningar om sig själva och sina föräldrar påverkas av olika diskurser i samhället, om exempelvis matematik och läxor som viktigt, om den gode föräldern som hjälper sina barn med läxorna och svenskhet som den eftersträvansvärda normen. Det här gör att eleverna positionerar sig själva och sina föräldrar som bristfälliga när det kommer till att lära matematik på grund av deras bakgrund. De accepterar att deras egna möjligheter att lära matematik är begränsade i relation till svenska elevers möjligheter. Resultaten visar också hur olika diskurser i matematikklassrummen gör det möjligt för eleverna att forma identiteter som engagerade eller oengagerade matematikelever, vilket påverkar deras möjligheter till lärande.

– En slutsats jag gör är att förklaringar som utgår ifrån elevernas brister, i det svenska språket och kulturen, inte är tillräckliga för att kunna förstå de här elevernas möjligheter att lära sig matematik och deras prestationer i matematik. Istället argumenterar jag för att det är viktigt att försöka förstå elevernas egna perspektiv på vad som grundar deras möjligheter till lärande i matematik i den sociopolitiska kontexten, alltså i det sociala och politiska sammanhang de befinner sig. Det möjliggör även för att ifrågasätta de för givet tagna bristförklaringar som ofta används för att förklara elever med utländsk bakgrunds låga måluppfyllelse i matematik.

Vad överraskade dig?

– Allmänt pratas det ofta om att bristfälliga kunskaper i svenska språket utgör ett bekymmer för elever med utländsk bakgrunds lärande. Men detta var inget eleverna fokuserade på eller såg som ett stort hinder. De pratade inte generellt om det svenska språket som hinder för deras lärande i matematik. Istället framkom andra hinder som relaterar till skolmatematiken och matematikundervisningen, vilket kanske inte är så överraskande. Mer överraskande var de faktorer som relaterar till upplevelser av utanförskap och segregation, och hur diskussioner om föräldrar och läxor möjliggjorde för eleverna att positionera sig och sina föräldrar med brister och med sämre möjligheter att lära matematik än svenska elever på grund av deras bakgrund. Diskussionerna blir en del av elevernas liv vilket får konsekvenser för deras upplevelser av inkludering och exkludering.

Vem har nytta av dina resultat?

– Personer som arbetar med utbildning, inom skolan och lärarutbildningen, men även beslutsfattare i kommuner som arbetar med skola och utbildning. Vi behöver bli medvetna om hur elever uppfattar sina möjligheter till lärande men framförallt behöver vi som arbetar med dessa elever bli medvetna om hur olika diskussioner i samhället påverkar elevernas uppfattningar om sina möjligheter. Vi behöver också bli medvetna om hur goda intentioner att skapa inkludering för nyanlända i det svenska skolsystemet kan leda till exkludering.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-04-17 09:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-27 12:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanländas lärande, 13 sept i Malmö

Ta del av intressanta föreläsningar och exempel från praktiken med fokus på hur skolan kan erbjuda nyanlända elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Konferensen vänder sig till dig som möter nyanlända elever på högstadiet och gymnasiet. Välkommen!

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Processdrama får elever att agera annorlunda

Att använda processdrama i undervisningen innebär ett kollektivt byggande av innehåll. Det är roligt samtidigt som eleverna lär sig, visar Eva Hallgren i sin avhandling.

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Lärare saknar kunskap om användning av digitala skrivtavlor

Många lärare saknar kunskap om hur digitala skrivtavlor kan användas i undervisningen. Det är förvånande att skolhuvudmän investerar stora summor i digital teknik utan att veta hur den ska användas, konstaterar forskaren Tor Ahlbäck.

Juridiska processer förväntas lösa skolans problem

Judit Novak har forskat om Skolinspektionen och kontrollen av skolväsendet. Resultaten visar att juridiska processer tar allt större plats i skolan och att fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor.

Fossiler hjälper elever förstå långa tidsperspektiv

Elisabeth Einarsson har utöver sin forskning om Kritaperioden för 80 miljoner år sedan, tagit fram ett skolmaterial för hjälpa elever att förstå långa tidsperspektiv  

Unga som skadar sig själva saknar trygga vuxenrelationer

Unga som skadar sig själva saknar ofta trygga vuxenrelationer. Inger Ekman har utforskat ungdomars egna berättelser om självskadande handlingar. I 40 procent av berättelserna lyfts problem i skolan som främsta orsaken till att de mår dåligt.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Engagerade vuxna ökar små barns inlevelseförmåga

För att människor ska fungera socialt är det viktigt att kunna förstå andras perspektiv. Forskare är oeniga om när barn utvecklar den inlevelseförmågan. Många anser att det sker först i fyraårsåldern, men forskning vid Lunds universitet visar att barn kan visa denna förmåga tidigare – om de upplever situationerna tillsammans med engagerade vuxna.

Vad lär sig eleverna av din undervisning?

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig vad läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Why teens should understand their own brains (and why their teachers should, too!)

Human brains are still developing throughout our teenage and early adult years. Knowing more about the way they work can teach us about how schools can work, too.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Problemlösning är en viktig matematisk aktivitet som barnen utför i legoleken och en förutsättning för matematisk utveckling. För att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla denna matematiska aktivitet behövs det matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande, menar Anders Albinsson, LiU.

6 tips for picking the right projection tech

Choosing interactive projection technology is an important decision that can affect students’ learning environment and their collaborative activities, writes Chad Lewis, director of technology at Tampa Preparatory School. Lewis explains how his school used a six-question criterion to evaluate projection technology, considering both compatibility and student needs.