Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Brister i det svenska språket och kulturen är inte den främsta anledningen till elever med utländsk bakgrunds låga måluppfyllelse i matematik. Förklaringen ligger snarare i deras upplevelser av skolsegregation och utanförskap. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Petra Svensson Källberg
Petra Svensson Källberg

Född 1977
Bor i Bjärred

Disputerade 2018-03-09
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Immigrant students' opportunities to learn mathematics: In(ex)clusion in mathematics education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade som Ma och NO-lärare på högstadiet i en skola som nästan enbart hade elever med utländsk bakgrund och ett annat modersmål än svenska. Jag vände och vred för att få matematikundervisningen att fungera för mina elever och ge dem möjligheter att lära.

– Eftersom jag samtidigt arbetade som matematikutvecklare mötte jag lärare från många olika skolor. I det arbetet fick jag ofta höra en rad olika förklaringar till varför deras elever inte klarade den matematik de förväntade sig att de skulle klara, det vill säga ett godkänt betyg. Ofta handlade förklaringarna om brister hos eleverna själva eller deras föräldrar och väldigt sällan om undervisningen. Att många hade åsikter och förklaringar om de här elevernas kunskaper i matematik fick mig intresserad av elevernas egna perspektiv på sina möjligheter att lära matematik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elever med utländsk bakgrunds möjligheter att lära matematik. Jag undersöker elevernas egna perspektiv på sina möjligheter att lära matematik, men även hur deras uppfattningar om sina möjligheter att lära matematik kommer till.

– Jag har intervjuat niondeklassare med utländsk bakgrund i ett mångkulturellt och socioekonomiskt utsatt område. Jag har analyserat deras uppfattningar av sina möjligheter att lära matematik och hur dessa påverkas av till exempel olika diskussioner i media. Jag har också undersökt elevernas möjligheter att forma identiteter som lärande i matematik i två olika skolor i samband med ett påtvingat skolbyte. Utöver det har jag också studerat policydokument om nyanländas lärande. Hur den nyanlände framställs i dokumenten och vilka konsekvenser det kan ha för inkludering eller exkludering i skolmatematiken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns olika förutsättningar som utgör hinder för elever med utländsk bakgrund att lära matematik. Det handlar bland annat om elevernas upplevelser av skolsegregation, utanförskap, dålig arbetsmiljö och arbetsro på matematiklektioner. Men också deras uppfattningar om sina föräldrar som bristfälliga på grund av deras bakgrund samt svenskhet som det eftersträvansvärda och hur olika diskurser möjliggör för dessa uppfattningar. Kortfattat kan man beskriva en diskurs som ett särskilt sätt att tänka och prata om olika saker. En diskurs innebär särskilda ”regler” som påverkar vad som är möjligt att säga och göra inom diskursen, vilket blir till särskilda ”sanningar”. Till exempel visar resultaten att elevernas uppfattningar om sig själva och sina föräldrar påverkas av olika diskurser i samhället, om exempelvis matematik och läxor som viktigt, om den gode föräldern som hjälper sina barn med läxorna och svenskhet som den eftersträvansvärda normen. Det här gör att eleverna positionerar sig själva och sina föräldrar som bristfälliga när det kommer till att lära matematik på grund av deras bakgrund. De accepterar att deras egna möjligheter att lära matematik är begränsade i relation till svenska elevers möjligheter. Resultaten visar också hur olika diskurser i matematikklassrummen gör det möjligt för eleverna att forma identiteter som engagerade eller oengagerade matematikelever, vilket påverkar deras möjligheter till lärande.

– En slutsats jag gör är att förklaringar som utgår ifrån elevernas brister, i det svenska språket och kulturen, inte är tillräckliga för att kunna förstå de här elevernas möjligheter att lära sig matematik och deras prestationer i matematik. Istället argumenterar jag för att det är viktigt att försöka förstå elevernas egna perspektiv på vad som grundar deras möjligheter till lärande i matematik i den sociopolitiska kontexten, alltså i det sociala och politiska sammanhang de befinner sig. Det möjliggör även för att ifrågasätta de för givet tagna bristförklaringar som ofta används för att förklara elever med utländsk bakgrunds låga måluppfyllelse i matematik.

Vad överraskade dig?

– Allmänt pratas det ofta om att bristfälliga kunskaper i svenska språket utgör ett bekymmer för elever med utländsk bakgrunds lärande. Men detta var inget eleverna fokuserade på eller såg som ett stort hinder. De pratade inte generellt om det svenska språket som hinder för deras lärande i matematik. Istället framkom andra hinder som relaterar till skolmatematiken och matematikundervisningen, vilket kanske inte är så överraskande. Mer överraskande var de faktorer som relaterar till upplevelser av utanförskap och segregation, och hur diskussioner om föräldrar och läxor möjliggjorde för eleverna att positionera sig och sina föräldrar med brister och med sämre möjligheter att lära matematik än svenska elever på grund av deras bakgrund. Diskussionerna blir en del av elevernas liv vilket får konsekvenser för deras upplevelser av inkludering och exkludering.

Vem har nytta av dina resultat?

– Personer som arbetar med utbildning, inom skolan och lärarutbildningen, men även beslutsfattare i kommuner som arbetar med skola och utbildning. Vi behöver bli medvetna om hur elever uppfattar sina möjligheter till lärande men framförallt behöver vi som arbetar med dessa elever bli medvetna om hur olika diskussioner i samhället påverkar elevernas uppfattningar om sina möjligheter. Vi behöver också bli medvetna om hur goda intentioner att skapa inkludering för nyanlända i det svenska skolsystemet kan leda till exkludering.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-04-17 09:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-27 12:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanländas lärande, 13 sept i Malmö

Ta del av intressanta föreläsningar och exempel från praktiken med fokus på hur skolan kan erbjuda nyanlända elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Konferensen vänder sig till dig som möter nyanlända elever på högstadiet och gymnasiet. Välkommen!

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Author discusses his new critique of higher education as too liberal

Like many books criticizing higher education, The University We Need (Encounter Books) portrays academe as too liberal, too easy and too expensive.

Can schools make coding lessons affordable?

Coding programs don’t have to break the bank. Here are some resources and tactics for funding computer science affordably and without skimping on quality.

Tool helps parents, teachers cross language barriers

Some school districts are using Microsoft Translator to communicate directly with parents who do not speak English.

Strategies to strengthen students’ executive function

How students can improve their learning and social emotional development with 3 core skills.

Will colleges adopt a universal transcript?

Some colleges are considering how to weigh students’ prior experiences in college, online courses, apprenticeships and other areas.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats