Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Fina prestationer, stark motivation och höga utbildningsmål går inte alltid hand i hand med elevernas välmående. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om finlandssvenska elevers skolrelaterade välbefinnande.

Anna Widlund
Anna Widlund

Född 1992
Bor i Vasa, Finland

Disputerade 2021-09-17
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Development of Academic Well-Being during Secondary Education: Relations to Performance, Motivational Beliefs, and Aspirations

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är speciallärare i grunden och vikarierade i skolan under tiden jag studerade. Tanken från början var att forska om elevers välmående mer generellt och i samband med att jag började doktorera släpptes Pisa-rapporten som ju visar att elever i Finland ligger i toppskiktet vad gäller elevernas skolprestationer. Men när det gäller elevernas välmående rapporterar såväl Finland som övriga länder i Norden låga värden. Trots att det är svårt att dra klara slutsatser från dylika internationella jämförelser ställde jag mig frågan: hur klarar eleverna att prestera om de mår allt sämre?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de individuella skillnaderna i hur elevers skolrelaterade välbefinnande utvecklas under åren när de är 13-17 år, och hur förändringarna samspelar med deras skolframgång och utbildningsmål. Jag har under tre år följt cirka 1 000 finlandssvenska elever från årskurs 7 till andra året på andra stadiets utbildning och genom enkäter och tester undersökt deras välmående, prestationer i skolan, motivation och utbildnings- och yrkesmålsättningar. Både gymnasieelever och yrkesskoleelever deltog i studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ur materialet har jag definierat fyra elevprofiler. En stor grupp, cirka 30 procent av eleverna, mådde vid projektets inledning bra: de var motiverade, presterade bra och hade höga mål med sin utbildning. Dessa elever fortsatte att visa dessa positiva mönster under hela högstadietiden, och även under andra stadiet. Den andra gruppen, också cirka 30 procent, var en negativ spegelbild av den första gruppen. Här hittade jag elever med skolbaserad trötthet, utmattning, svagt engagemang, låga prestationer och utbildningsmål. Dessa negativa mönster syntes redan i årskurs 7 och fortsatte ända upp till andra stadiet.

– Den tredje gruppen, cirka 15 procent av eleverna, visade vid de första mätningarna i årskurs 7 samma positiva mönster som eleverna i den första gruppen. Men över tid började de här eleverna må betydligt sämre och många visade tecken på skolrelaterad utmattning. Ändå presterade de fortfarande bra, var motiverade hade kvar sina höga utbildningsmål. Men de trodde inte riktigt på sin egen förmåga. De här eleverna är sannolikt svåra att identifiera, just för att de fortsätter att prestera på hög nivå. Den fjärde elevprofilen presterade svagt, visade lågt engagemang och hade relativt lågt ställda utbildningsmål. Men trots det, visade sig den här elevgruppen, också ungefär 15 procent, ändå må ganska bra och visade inga tecken på negativa känslor mot skolan.

– Sammanfattningsvis visar mina resultat att välmående inte alltid går hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Verkligheten är betydligt mer mångfacetterad. Jag menar att det är viktigt att mer systematiskt följa upp elevers välmående, inte minst för att hitta de som mår dåligt men ändå lyckas prestera bra. Tidigare forskning visar att skolrelaterad utmattning medför en ökad risk för att drabbas av mer allvarliga problem i välbefinnandet längre fram och kan leda till depressiva symptom senare i livet.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur den elevgrupp som vid början av mätningen visade på högt välmående plötsligt började må allt sämre men ändå lyckades prestera på samma höga nivå som tidigare. Vad är det som sker där? Varför klarar en del elever av de utmaningar som ingången till ungdomsåren och stadieövergångar medför väldigt bra, medan andra inte gör det? Det här resultatet vittnar om vikten av att följa upp elevernas välmående i ett tidigt skede.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom skolan men även beslutsfattare. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att öka förståelse för sambanden mellan ungas välbefinnande, motivation, skolprestationer och utbildningsmålsättningar. Vi klarar oss inte enbart med goda prestationer, vi behöver också må bra, och känna att studierna är meningsfulla. Därför är det viktigt att systematiskt och på ett tidigt stadium följa upp elevers välmående, och hitta individanpassade stödåtgärder för att stödja både lärande och välbefinnande i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-10-28 14:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-01-21 16:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Normen om perfektion skapar mest stress hos unga

En ständigt pågående jakt efter att både nå och upprätthålla social status, förhålla sig till kompisar samt stress kring skolprestationer. Strävan efter perfektion präglar ungas vardag, konstaterar Linda Hiltunen som forskat om hur gymnasieungdomar själva skattar sin psykiska hälsa.

Elevers föreställningar om kunskap påverkar lärandet

Elevers personliga teorier om kunskap har stor betydelse för hur de kan hantera komplexa uppgifter i skolan. Det konstaterar Marie Grice i sin avhandling, där hon bland annat lyfter undervisning om hållbar utveckling.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Ungdomar vet inte när och var de ska söka hjälp

Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

Anpassning stark drivkraft hos extroverta och introverta barn

Små barns vilja att dela med sig kan kopplas till deras grad av anpassning. Den slutsatsen drar Kahl Hellmer som forskat om sambandet mellan personlighetsdrag och konformitet, viljan att anpassa sig, hos förskolebarn.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.