Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Fina prestationer, stark motivation och höga utbildningsmål går inte alltid hand i hand med elevernas välmående. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om finlandssvenska elevers skolrelaterade välbefinnande.

Anna Widlund
Anna Widlund

Född 1992
Bor i Vasa, Finland

Disputerade 2021-09-17
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Development of Academic Well-Being during Secondary Education: Relations to Performance, Motivational Beliefs, and Aspirations

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är speciallärare i grunden och vikarierade i skolan under tiden jag studerade. Tanken från början var att forska om elevers välmående mer generellt och i samband med att jag började doktorera släpptes Pisa-rapporten som ju visar att elever i Finland ligger i toppskiktet vad gäller elevernas skolprestationer. Men när det gäller elevernas välmående rapporterar såväl Finland som övriga länder i Norden låga värden. Trots att det är svårt att dra klara slutsatser från dylika internationella jämförelser ställde jag mig frågan: hur klarar eleverna att prestera om de mår allt sämre?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de individuella skillnaderna i hur elevers skolrelaterade välbefinnande utvecklas under åren när de är 13-17 år, och hur förändringarna samspelar med deras skolframgång och utbildningsmål. Jag har under tre år följt cirka 1 000 finlandssvenska elever från årskurs 7 till andra året på andra stadiets utbildning och genom enkäter och tester undersökt deras välmående, prestationer i skolan, motivation och utbildnings- och yrkesmålsättningar. Både gymnasieelever och yrkesskoleelever deltog i studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ur materialet har jag definierat fyra elevprofiler. En stor grupp, cirka 30 procent av eleverna, mådde vid projektets inledning bra: de var motiverade, presterade bra och hade höga mål med sin utbildning. Dessa elever fortsatte att visa dessa positiva mönster under hela högstadietiden, och även under andra stadiet. Den andra gruppen, också cirka 30 procent, var en negativ spegelbild av den första gruppen. Här hittade jag elever med skolbaserad trötthet, utmattning, svagt engagemang, låga prestationer och utbildningsmål. Dessa negativa mönster syntes redan i årskurs 7 och fortsatte ända upp till andra stadiet.

– Den tredje gruppen, cirka 15 procent av eleverna, visade vid de första mätningarna i årskurs 7 samma positiva mönster som eleverna i den första gruppen. Men över tid började de här eleverna må betydligt sämre och många visade tecken på skolrelaterad utmattning. Ändå presterade de fortfarande bra, var motiverade hade kvar sina höga utbildningsmål. Men de trodde inte riktigt på sin egen förmåga. De här eleverna är sannolikt svåra att identifiera, just för att de fortsätter att prestera på hög nivå. Den fjärde elevprofilen presterade svagt, visade lågt engagemang och hade relativt lågt ställda utbildningsmål. Men trots det, visade sig den här elevgruppen, också ungefär 15 procent, ändå må ganska bra och visade inga tecken på negativa känslor mot skolan.

– Sammanfattningsvis visar mina resultat att välmående inte alltid går hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Verkligheten är betydligt mer mångfacetterad. Jag menar att det är viktigt att mer systematiskt följa upp elevers välmående, inte minst för att hitta de som mår dåligt men ändå lyckas prestera bra. Tidigare forskning visar att skolrelaterad utmattning medför en ökad risk för att drabbas av mer allvarliga problem i välbefinnandet längre fram och kan leda till depressiva symptom senare i livet.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur den elevgrupp som vid början av mätningen visade på högt välmående plötsligt började må allt sämre men ändå lyckades prestera på samma höga nivå som tidigare. Vad är det som sker där? Varför klarar en del elever av de utmaningar som ingången till ungdomsåren och stadieövergångar medför väldigt bra, medan andra inte gör det? Det här resultatet vittnar om vikten av att följa upp elevernas välmående i ett tidigt skede.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom skolan men även beslutsfattare. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att öka förståelse för sambanden mellan ungas välbefinnande, motivation, skolprestationer och utbildningsmålsättningar. Vi klarar oss inte enbart med goda prestationer, vi behöver också må bra, och känna att studierna är meningsfulla. Därför är det viktigt att systematiskt och på ett tidigt stadium följa upp elevers välmående, och hitta individanpassade stödåtgärder för att stödja både lärande och välbefinnande i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-10-28 14:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-01-21 16:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Normen om perfektion skapar mest stress hos unga

En ständigt pågående jakt efter att både nå och upprätthålla social status, förhålla sig till kompisar samt stress kring skolprestationer. Strävan efter perfektion präglar ungas vardag, konstaterar Linda Hiltunen som forskat om hur gymnasieungdomar själva skattar sin psykiska hälsa.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer