Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Elever är väl medvetna om språkliga hierarkier, och ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande, visar Jasmine Bylunds avhandling. I flerspråkiga förortsområden dominerar svenska och engelska på fritiden.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av hur vi använder språk i olika syften. Nu är jag lärarutbildare men fram till år 2013 arbetade jag som lärare i Hammarkullen. Det var intressant att se hur mina elever navigerade språkligt, hur de positionerade sig själva och andra och hur de uppfattade språkliga hierarkier i samhället, samt hur det påverkade lärandet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur unga använder språk på fritiden, vilka språk de möter och hur detta samspelar med språkideologier och identitet. Forskningen är genomförd i språkligt heterogena miljöer i Stockholm, Malmö och Göteborg och eleverna gick i årskurs 6–7.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vardagliga språkpraktiker spelar stor roll för investeringar i språket och identitet. Resultatet ger en bild av hur unga möter språk på fritiden i olika situationer och aktiviteter. Svenska eller engelska dominerar på fritiden. Modersmålet dominerar i hemmet i samtal med föräldrar och släkt, men med syskon är svenska eller svenska i kombination med modersmål vanligare.

– Över hälften av eleverna i studien är födda i Sverige och betraktar svenska som det språk de använder mest och känner sig mest bekväma med. Däremot känner de sig inte alltid som legitima talare av svenska. Det finns kanske en uppfattning att de unga inte möter så mycket svenska, men avhandlingen visar att de gör det även på fritiden. Eleverna uppfattar dock att den svenska de använder på fritiden skiljer sig från den svenska som används i skolan. Svenskan som används i skolan beskrevs som ”riktig” i jämförelse med den svenska som eleverna använde utanför skolan, som de beskrev som ”ortenspråk”.

– Eleverna värdesätter samtliga språk i sin repertoar. Svenskan ser de som viktig för att lyckas i skolan, i framtida högre studier och yrkesliv. Engelskan ser de som viktig internationellt, som ett lingua franca* (*ungefär: ett internationellt gemensamt språk). Modersmålet är viktigt för kulturell tillhörighet och identitet och bibehållen kontakt med släktingar.

Vad överraskade dig?

– Jag visste att eleverna skulle vara medvetna om språkliga frågor, men jag blev förvånad över hur medvetna de var och hur tydligt de kopplade samman språk och identiteter och olika hierarkier. En annan sak som förvånade mig var hur väl enkäterna och språkdagböckerna fungerade för elever i den här åldern, årskurs 6–7. Jag anade det efter min tid som lärare, men det blev ännu tydligare än väntat att eleverna tyckte om att svara och att de var engagerade och uppriktiga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det finns inte så mycket tidigare forskning om en heterogen grupp ungas språkanvändning på fritiden och kopplingen till identitet och språkideologer. Personer som arbetar i skolan, beslutsfattare eller forskare kan ha nytta av diskussionen om hur språk värderas olika och hur det finns olika valörer beroende på vem som talar. En viktig del för beslutsfattare är frågan om att språk är centralt för lärande och utveckling och hur skolan bättre kan bejaka elevens hela språkliga repertoar och språkliga kapital.

Susanne Rydell

Foto: Carl-Magnus Höglund

Sidan publicerades 2023-01-19 20:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-01-20 01:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

TEMA: Att undervisa om sexualitet, samtycke och relationer Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar med temat Att undervisa om sexualitet, samtycke och relationer. Titta när det passar dig under en femveckorsperiod. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 28 februari.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk! Delta på plats i Stockholm 12–13 oktober, eller se samma föreläsningar via vår webbkonferens mellan 19 oktober och 16 november.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!