Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Elever är väl medvetna om språkliga hierarkier, och ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande, visar Jasmine Bylunds avhandling. I flerspråkiga förortsområden dominerar svenska och engelska på fritiden.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av hur vi använder språk i olika syften. Nu är jag lärarutbildare men fram till år 2013 arbetade jag som lärare i Hammarkullen. Det var intressant att se hur mina elever navigerade språkligt, hur de positionerade sig själva och andra och hur de uppfattade språkliga hierarkier i samhället, samt hur det påverkade lärandet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur unga använder språk på fritiden, vilka språk de möter och hur detta samspelar med språkideologier och identitet. Forskningen är genomförd i språkligt heterogena miljöer i Stockholm, Malmö och Göteborg och eleverna gick i årskurs 6–7.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vardagliga språkpraktiker spelar stor roll för investeringar i språket och identitet. Resultatet ger en bild av hur unga möter språk på fritiden i olika situationer och aktiviteter. Svenska eller engelska dominerar på fritiden. Modersmålet dominerar i hemmet i samtal med föräldrar och släkt, men med syskon är svenska eller svenska i kombination med modersmål vanligare.

– Över hälften av eleverna i studien är födda i Sverige och betraktar svenska som det språk de använder mest och känner sig mest bekväma med. Däremot känner de sig inte alltid som legitima talare av svenska. Det finns kanske en uppfattning att de unga inte möter så mycket svenska, men avhandlingen visar att de gör det även på fritiden. Eleverna uppfattar dock att den svenska de använder på fritiden skiljer sig från den svenska som används i skolan. Svenskan som används i skolan beskrevs som ”riktig” i jämförelse med den svenska som eleverna använde utanför skolan, som de beskrev som ”ortenspråk”.

– Eleverna värdesätter samtliga språk i sin repertoar. Svenskan ser de som viktig för att lyckas i skolan, i framtida högre studier och yrkesliv. Engelskan ser de som viktig internationellt, som ett lingua franca* (*ungefär: ett internationellt gemensamt språk). Modersmålet är viktigt för kulturell tillhörighet och identitet och bibehållen kontakt med släktingar.

Vad överraskade dig?

– Jag visste att eleverna skulle vara medvetna om språkliga frågor, men jag blev förvånad över hur medvetna de var och hur tydligt de kopplade samman språk och identiteter och olika hierarkier. En annan sak som förvånade mig var hur väl enkäterna och språkdagböckerna fungerade för elever i den här åldern, årskurs 6–7. Jag anade det efter min tid som lärare, men det blev ännu tydligare än väntat att eleverna tyckte om att svara och att de var engagerade och uppriktiga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det finns inte så mycket tidigare forskning om en heterogen grupp ungas språkanvändning på fritiden och kopplingen till identitet och språkideologer. Personer som arbetar i skolan, beslutsfattare eller forskare kan ha nytta av diskussionen om hur språk värderas olika och hur det finns olika valörer beroende på vem som talar. En viktig del för beslutsfattare är frågan om att språk är centralt för lärande och utveckling och hur skolan bättre kan bejaka elevens hela språkliga repertoar och språkliga kapital.

Susanne Rydell

Foto: Carl-Magnus Höglund

Sidan publicerades 2023-01-19 20:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-01-20 01:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

TEMA: Att undervisa om sexualitet, samtycke och relationer Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar med temat Att undervisa om sexualitet, samtycke och relationer. Titta när det passar dig under en femveckorsperiod.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk! Delta på plats i Stockholm 12–13 oktober, eller se inspelade föreläsningar via vår webbkonferens 19 okt–16 nov. Boka din plats till lägsta pris idag!

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek. Ta del av den senaste forskningen, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 25–26 april eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Visuellt läsande och skrivande skapar utmaningar för elever och lärare

Såväl elever som lärare behöver stöd att utveckla strategier för visuell litteracitet. Det visar Ulrika Bodéns forskning om vad som händer när elever läser på en skärm bestående av interaktiva visualiseringar.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Därför får inte alla barn rätt stöd i förskolan

En bra förskola är som huvudregel bra för barns utveckling och välmående. Samtidigt ”missar” förskolan en del barn som behöver extra stöd. Varför? Så här säger forskningen.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

AI i skolan – fusk eller verklighetsanpassning?

Den senaste tiden har debatten inom skolan varit intensiv vad gäller användandet av AI i klassrummet. Är det fusk eller inte? Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, menar att frågan är felställd och att fokus i stället bör ligga på hur tekniken kan bidra till elevernas lärande.

Mobilforbud på skolen førte til bedre karakterer

Skoler med mobilforbud har mindre mobbing og bedre karakterer enn de uten. Størst effekt er det blant jentene, viser en ny studie.

SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser