Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Elevers idéer om hur digitala verktyg kan användas i undervisningen kan bidra till lärares kompetensutveckling. Det visar Tiina Leino Lindell i sin avhandling om skolans digitalisering och dess utmaningar.  

Tiina Leino Lindell
Tiina Leino Lindell

Född 1973
Bor i Mariestad

Disputerade 2022-09-29
vid Kungliga tekniska högskolan, KTH


AVHANDLING
Teachers’ challenges and school digitalization: Exploring how teachers learn about technology integration to meet local teaching needs

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i grunden och har tidigare undervisat i ämnet design- och produktutveckling vid teknikprogrammet och har alltid varit intresserad av skolans digitalisering.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hur lärare kan arbeta med professionsutveckling kring digitalisering utifrån lokala behov. Min avhandling tar avstamp i min licentiatuppsats där jag undersökte grundskoleeelevers visioner om hur digitala verktyg kan användas i skolan. I avhandlingen tar jag det här ett steg vidare och undersöker om elevernas visioner kan användas för att stimulera lärarnas kompetensutveckling. Vidare har jag undersökt skillnader i hur tekniklärare på grundskolan och elever ser på digitala verktyg i undervisningen. Mer exakt, hur digitala verktyg kan användas och vilka verktyg.

– Mot bakgrund av Skolinspektionens rapport ”Digitala verktyg i undervisningen – matematik och teknik i årskurs 7-9” från år 2019, som visar att endast en tredjedel av landets skolor arbetar enligt läroplanens krav kring digitalisering, har jag även undersökt hur lärare kan arbeta tillsammans för att nå läroplanens mål. Det görs i en kollegial process tillsammans med fem tekniklärare. För att förstå orsaken till vilka digitala verktyg som lärarna ville inkludera och reglera för att nå målen utvecklades en metodologi baserad på verksamhetsteori med hjälp av en ”Technology Acceptance Model” (TAM).

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De visar att eleverna har en betydligt bredare och mer nyanserad bild av hur digitala verktyg kan användas i undervisningen. Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärarna i studien. Exempelvis lyfter eleverna risken med att söka information från nätet eftersom det kräver en helt annan källgranskning jämfört med information som hämtas från läromedel. Eleverna pekar också på risker med mobilkamera i undervisningen, då kameran kan användas felaktigt och att bilder sprids på personer.

– Lärarna uttrycker också en oro kring digitala verktyg. Men oron grundar sig i högre grad på att de upplever digitala verktyg eller program som svåra, ett exempel på det är ritprogrammet Cad. Lärarna väljer också bort programvaror om inte skolan har tillräckligt många så att de räcker till alla elever. Lösningen blir att de väljer ett gratisprogram.

– Lärarna i studien har visserligen goda erfarenheter av mobiltelefonen i undervisningen. Ändå finns det ett motstånd mot att använda den. Min tolkning är att det finns en stark negativ norm kring mobiltelefon i undervisningen, den ska helst undvikas. De fem tekniklärarnas samarbete kring läroplansmålen visar hur lärare utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund kan utveckla ett kollegialt lärande. Lärarna i studien berörde samtliga mål i läroplanen, och hade format både specifik och mer generell kunskap om hur de kunde arbeta för att nå målen.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av att min forskning visar precis samma resultat som forskning visade redan för tjugo år sedan. Det vill säga, att lärare vill ha mer kunskap om digitalisering, mer stöd från rektorer och att vissa digitala verktyg inte är relevanta för skolan. Det är intressant är att problemen är desamma idag. Ibland är det viktigt att även lyfta det som inte är nytt. Samtidigt såg jag i min studie att lärarna utvecklande mycket kunskap under processens gång. Det finns mycket kunskap bland lärare men många upplever ändå inte att den räcker till.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan inspirera lärare om hur man kan arbeta med professionsutveckling kring digitalisering utifrån de egna, lokala behoven. Jag tror också att resultaten kan bidra med kunskap kring fortbildningsinsatser på nationell nivå.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-10-26 15:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-10-27 19:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Kemi

Välkommen på konferens om kemiundervisning på högstadiet och gymnasiet! Ta del av den senaste forskningen och få inspirerande verktyg för din undervisning. Möt och nätverka med kollegor från hela landet på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Visuell kemi ofta utan eftertanke

Vilken roll spelar animationer, bilder, experiment och fysiska modeller i kemiundervisningen på gymnasieskolan? Det har Emelie Patron forskat om.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har utforskat två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik.  Båda är lika i upplägg. Men dess effekter på elevresultaten skiljer stort.

Kemi som kopplas till vardagen kan öka intresset hos elever

Hur kan man öka intresset för kemi bland gymnasieelever? Forskaren Karolina Broman konstaterar att ett sätt kan vara att koppla kemi till vardagssituationer.

Tidiga insatser i förskolan och skolan viktigt för att förhindra kriminalitet

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar en avhandling av Märta Wallinius. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt för att förhindra kriminalitet – helst redan i förskoleåldern, menar Märta Wallinius.

Många unga skadar sig själva

Fyra av tio ungdomar i åldern 13-15 år uppger att de någon gång skadat sig själv, visar Jonas Bjäreheds forskning. – Det är bra om man i skolan på ett avdramatiserat sätt kan närma sig och prata med elever som skadar sig, och man ska inte vara rädd för att fråga om de här sakerna, säger han.

Lär dig spela uttrycksfullt – av en dator

Kommunikation av känslor är centralt i ett musikutförande, men trots det visar forskning att känslor ofta försummas i musikundervisningen. Jessika Karlssons avhandling visar att det går att lära sig spela uttrycksfullt med hjälp av feedback från ett datorprogram - det är till och med bättre än feedback från en lärare.

Störande elever – eller störd media?

Marcus Samuelsson konstaterar i sin avhandling att svenska elever inte är så stökiga som media gärna framställer dem som: - Jag skulle tro att den bild av den svenska skolan som jag målar upp i min avhandling är mer vanligt förekommande än den retoriskt förenklade bild man ibland hittar i media.

Alla borde gå en kurs i interkulturell pedagogik

Vi måste komma bort från ”vi och dem”-tänkandet, säger forskaren Hans Lorentz som i sin studie har undersökt talet om det mångkulturella utifrån ett pedagogiskt interkulturellt perspektiv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!