Hoppa till sidinnehåll
Digitalisering

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Publicerad:2022-10-26
Uppdaterad:2022-10-27
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Tiina Leino Lindell

Född 1973
Bor i Mariestad

Disputerade 2022-09-29
vid Kungliga tekniska högskolan, KTH

Avhandling

Teachers’ challenges and school digitalization: Exploring how teachers learn about technology integration to meet local teaching needs

Elevers idéer om hur digitala verktyg kan användas i undervisningen kan bidra till lärares kompetensutveckling. Det visar Tiina Leino Lindell i sin avhandling om skolans digitalisering och dess utmaningar.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i grunden och har tidigare undervisat i ämnet design- och produktutveckling vid teknikprogrammet och har alltid varit intresserad av skolans digitalisering.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hur lärare kan arbeta med professionsutveckling kring digitalisering utifrån lokala behov. Min avhandling tar avstamp i min licentiatuppsats där jag undersökte grundskoleeelevers visioner om hur digitala verktyg kan användas i skolan. I avhandlingen tar jag det här ett steg vidare och undersöker om elevernas visioner kan användas för att stimulera lärarnas kompetensutveckling. Vidare har jag undersökt skillnader i hur tekniklärare på grundskolan och elever ser på digitala verktyg i undervisningen. Mer exakt, hur digitala verktyg kan användas och vilka verktyg.

– Mot bakgrund av Skolinspektionens rapport ”Digitala verktyg i undervisningen – matematik och teknik i årskurs 7-9” från år 2019, som visar att endast en tredjedel av landets skolor arbetar enligt läroplanens krav kring digitalisering, har jag även undersökt hur lärare kan arbeta tillsammans för att nå läroplanens mål. Det görs i en kollegial process tillsammans med fem tekniklärare. För att förstå orsaken till vilka digitala verktyg som lärarna ville inkludera och reglera för att nå målen utvecklades en metodologi baserad på verksamhetsteori med hjälp av en ”Technology Acceptance Model” (TAM).

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De visar att eleverna har en betydligt bredare och mer nyanserad bild av hur digitala verktyg kan användas i undervisningen. Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärarna i studien. Exempelvis lyfter eleverna risken med att söka information från nätet eftersom det kräver en helt annan källgranskning jämfört med information som hämtas från läromedel. Eleverna pekar också på risker med mobilkamera i undervisningen, då kameran kan användas felaktigt och att bilder sprids på personer.

– Lärarna uttrycker också en oro kring digitala verktyg. Men oron grundar sig i högre grad på att de upplever digitala verktyg eller program som svåra, ett exempel på det är ritprogrammet Cad. Lärarna väljer också bort programvaror om inte skolan har tillräckligt många så att de räcker till alla elever. Lösningen blir att de väljer ett gratisprogram.

– Lärarna i studien har visserligen goda erfarenheter av mobiltelefonen i undervisningen. Ändå finns det ett motstånd mot att använda den. Min tolkning är att det finns en stark negativ norm kring mobiltelefon i undervisningen, den ska helst undvikas. De fem tekniklärarnas samarbete kring läroplansmålen visar hur lärare utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund kan utveckla ett kollegialt lärande. Lärarna i studien berörde samtliga mål i läroplanen, och hade format både specifik och mer generell kunskap om hur de kunde arbeta för att nå målen.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av att min forskning visar precis samma resultat som forskning visade redan för tjugo år sedan. Det vill säga, att lärare vill ha mer kunskap om digitalisering, mer stöd från rektorer och att vissa digitala verktyg inte är relevanta för skolan. Det är intressant är att problemen är desamma idag. Ibland är det viktigt att även lyfta det som inte är nytt. Samtidigt såg jag i min studie att lärarna utvecklande mycket kunskap under processens gång. Det finns mycket kunskap bland lärare men många upplever ändå inte att den räcker till.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan inspirera lärare om hur man kan arbeta med professionsutveckling kring digitalisering utifrån de egna, lokala behoven. Jag tror också att resultaten kan bidra med kunskap kring fortbildningsinsatser på nationell nivå.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev