Hoppa till sidinnehåll
Undervisning

Elevers erfarenheter gör undervisningen om samhällsutmaningar relevant

Publicerad:2023-09-07
Uppdaterad:2023-09-14
Åsa Lasson
Skribent:Åsa Lasson

Undervisningen om samhällsutmaningar bör utgå både från elevers erfarenheter och från den vetenskapliga kunskap som finns, för att den ska upplevas relevant. Det visar Sara Blancks avhandling.

Sara Blanck

Bor i Fritsla
Född år 1980

Disputerade 2023-06-16
vid Karlstads universitet

 

Avhandling

Elever möter samhällsfrågor: Didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv på samhällsorienterande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i samhällskunskap, svenska och religion i grunden och har jobbat på en högstadieskola där vi arbetade mycket med ämnesintegrerad undervisning. Jag är intresserad av hur vi lärare och ämnesdidaktiska forskare kan utveckla undervisning om aktuella samhällsfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vi står inför stora samhällsutmaningar som handlar om krig, brist på jämställdhet och hur vi skapar ett hållbart samhälle, inklusive rättvisefrågor, ekonomi och fördelningspolitik. Min avhandling är en sammanläggningsavhandling som i sin helhet handlar om hur vi kan utveckla undervisningen om de här stora utmaningarna. Undervisningen bör utgå både från elevers erfarenheter och från den vetenskapliga och kraftfulla kunskap som vi i samhället hittills har utvecklat gällande samhällsfrågorna.

– I min licentiatuppsats studerade jag tre projekt om ämnesintegrerad undervisning på tre grundskolor med fokus på högstadiet. Inför det arbetet var jag nyfiken på hur ämnen samspelar i ämnesintegrerad undervisning. Både i diskussioner och i tidigare forskning verkar det finnas en motsättning mellan det ämnesspecifika och det ämnesintegrerade. Jag har gjort klassrumsobservationer och intervjuer med lärare samt en lärarenkät. I avhandlingens andra del var jag med i ett forskningsprojekt om att utveckla undervisning om samhällsfrågor för elever på mellanstadiet. I det projektet har vi genom forsknings- och utvecklingscirklar tillsammans med lärare och elever lärt oss om migration. Vi har även tagit fram en undervisningsmodell som vi har testat i klassrum.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I licentiatuppsatsen är huvudresultatet att det inte finns någon direkt motsättning mellan det ämnesspecifika och det ämnesintegrerade. Projekten innehöll både ämnesspecifik undervisning och ämnesintegrerad undervisning, och det blev som en rörelse mellan olika grader av ämnessamspel.

– Jag har analyserat de olika projekten i avhandlingen utifrån didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv, och kan se resultat på två nivåer. Den ena nivån handlar om att jag hoppas att min forskning kan bidra med ökad kunskap om ämnesintegrerad undervisning om de här epoktypiska samhällsfrågorna, där också relevansen för elever och deras erfarenheter i förhållande till innehållet får utrymme. Ett annat resultat handlar om elevers ingång i de här frågorna. Där kunde jag se att lärarna ibland knöt an till elevernas förförståelse i mötet med det nya innehållet. Min analys visar på vikten av att lärare skapar ett möte mellan eleverna och innehållet och att elevernas erfarenheter och förförståelse ges utrymme i undervisningen, för att innehållet ska bli relevant för dem. Ytterligare ett resultat handlar om vilka didaktiska val lärare gör när de ska rekonstruera innehåll till undervisning, och betydelsen av de här valen i relation till elevernas förförståelse och vad som är relevant för elever.

– På en mer övergripande nivå ger jag förslag på fyra så kallade curriculumprinciper, som kan fungera som utgångspunkt för de didaktiska val som lärare gör i sin undervisning om samhällsfrågor. Curriculumprinciperna handlar om hur ett flerdimensionellt bildningsbegrepp kan utgöra en målsättning för undervisningen, hur undervisningsinnehållet kan struktureras i ämnessamspel, hur hänsyn kan tas till elevers begreppsliga utveckling samt hur val av exempel i undervisningen kan bli betydelsefullt för hur innehållet förstås av eleverna.

Vi står inför stora samhällsutmaningar som handlar om krig, brist på jämställdhet och hur vi skapar ett hållbart samhälle.

Vad överraskade dig?

– Något som jag verkligen tar med mig är att eleverna hade så mycket förförståelse om migration. Det överraskade mig och jag funderar på hur vi som lärare kan fånga upp deras tidigare kunskaper och bygga vidare på dem i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, skolledare och skolpolitiker kan ha nytta av resultaten. Jag hoppas att avhandlingen i förlängningen leder till att elevernas förståelse för samhällsfrågor kan utvecklas.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev