Elevframgångar med Storyline i engelskaundervisningen

Sharon Ingleson Ahlquist
Sharon Ingleson Ahlquist

Född 1959

Disputerade 2012-01-09
vid Högskolan i Kristianstad


AVHANDLING
The impact of the Storyline approach on the young language learner classroom: a case study in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I slutet av 1999 fick jag en reklamlapp för den första internationella Storyline-konferensen i Danmark. Metoden innebär att man skapar en fiktiv värld i klassrummet där eleverna blir gestalter i en berättelse. Berättelsen utvecklas när läraren ställer nyckelfrågor som kopplas till läroplanens mål och innehåll. Praktiska och teoretiska ämnen integreras och eleverna arbetar i små grupper. Det verkade fantastiskt att lära ut engelska på det sättet. Jag var på konferensen och ville utveckla detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka vad som är så kul med Storyline, kopplingen mellan att ha kul och inlärning. Jag studerade en 5-6:a som deltog i en fem veckors Storyline. Eleverna blev familjer i en fiktiv engelsk stad som deltog i projekt för en hållbar livsstil och fick problem med diverse grannar. Berättelsen anknyter till kursplanen i både engelska, naturkunskap, samhällskunskap och bild.

– Avhandlingen är en case study. Jag använde frågeformulär som handlade om vilka aspekter i Storyline eleverna tyckte om och på vilket sätt de trodde de hade blivit bättre på engelska och varför. Jag intervjuade lärarna och en del av eleverna. Dessutom tog jag del av elevernas skriftliga tankar om arbetet, som de skrev en gång i veckan, för att se hur inlärningen utvecklats. Jag ville få ett holistiskt perspektiv på det som pågick i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna blev väldigt engagerade och blyga elever vågade mer. Eleverna skrev längre texter där de försökte använda nya ord. Även grammatiskt syntes det att de var på god väg. De blev också bättre på att lyssna och förstå. Eleverna tyckte mycket om att arbeta med bild i språkundervisningen och att arbeta i grupper.

– Eleverna tillfrågades om skillnaden mellan vanliga engelskalektioner och Storyline. De upplevde vanliga lektioner som mindre intressanta. Vid Storyline gör de mycket mer, olika saker som känns meningsfulla och är kul. Då lär de sig mer, blir motiverade och anstränger sig mer.

Vad överraskade dig?

– Vad gäller grupparbetena visade det sig att vissa grupper fungerade bättre än andra, vissa funkade knappt alls ibland. Alla ville till exempel rita och det var inte lätt för alla att lösa problem. Trots detta visade det sig vid utvärderingen att grupparbetena var en positiv upplevelse. Eleverna fick mer ut än vad de förlorade i grupparbetena. Det förvånade mig eftersom jag var med i klassrummet och såg problemen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Språkforskare, lärare och alla inom lärarutbildningen. Nya läroplanen passar väl ihop med Storyline när det gäller syfte och innehåll, även allsidig bedömning. Eleverna får fler möjligheter att visa vad de kan och läraren har en större möjlighet att bedöma allsidigt.

Sidan publicerades 2012-01-30 00:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-04-11 10:53 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.