Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen hänger samman med elevers betyg och mående. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Maria Granvik Saminathen
Maria Granvik Saminathen

Född 1983
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-05-07
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Effective schools in a segregated landscape: Studies of academic achievement and psychological well-being among adolescents in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag skrev min masteruppsats i Sydafrika och slogs där av hur segregerat skolsystemet är. Skillnaderna mellan skolorna var enorma, vilket fick stora konsekvenser för eleverna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hur skolans kvalitet och elevsammansättningen på skolan hänger ihop med elevernas betyg och psykiska mående. Det är en kvantitativ studie främst baserad på grundskolor i Stockholm, både kommunala och friskolor, där jag undersökt skillnader i kvalitet mellan skolor med olika elevsammansättning och hur skolans kvalitet och elevsammansättning hänger samman med betyg och självskattad psykisk hälsa bland elever i årskurs 9. Skattningen av skolornas kvalitet baseras på en lärarenkät. Ett särskilt fokus är riktat mot elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till mer privilegierade skolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Gemensamt för socialt privilegierade skolor var att de i genomsnitt hade ett starkare skolledarskap, mer samarbete mellan lärarna samt en mer gynnsam skoletos, det vill säga att skolan har en god värdegrund som efterlevs. Elever i kvalitativt mer framgångsrika skolor hade, oavsett familjebakgrund och skolans elevsammansättning, bättre betyg. Skolans etos spelade också en indirekt roll för elevernas psykiska välbefinnande eftersom en god skoletos främjade bättre betyg som i sig minskade psykisk ohälsa bland eleverna.

– Elevsammansättningen var extra viktig för elever som bor i socialt mer utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Resultaten visade att de här eleverna trivdes sämre i skolan och hade fler psykiska besvär jämfört med elever som gick i mer socialt utsatta skolor i sin egen stadsdel. En förklaring kan vara att de här eleverna inte känner sig lika inkluderade i mer privilegierade skolor. En annan undersökning visade att elever med utländsk bakgrund i genomsnitt rapporterade färre psykiska besvär än de utan utländsk bakgrund. Men i klasser med låg andel elever med utländsk bakgrund drabbades de här eleverna av mer psykiska besvär än när de gick i klasser med en hög andel utländska elever, delvis eftersom de kände sig mindre accepterade av sina klasskamrater.

Vad överraskade dig?

– Att elevsammansättningen i klassen var så tydligt kopplat till den psykiska hälsan bland elever med utländsk bakgrund. Det är med andra ord inte enbart skolornas kvalitet som påverkar eleverna. Lika viktigt för ungdomars psykiska hälsa är att känna sig accepterad och inkluderad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt skolpolitiker. Mina resultat belyser vikten av en välfungerande skola för elevers betyg och att elever känner sig inkluderade, och hur starkt detta hänger samman med elevsammansättningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-03 11:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-08-19 14:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Det fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.

Gymnasievalet bekräftar den du redan är

Elever styrs och styr sig själva till skolor utifrån den kontext de kommer ifrån. Det visar Martin Harling som forskat om skolans avreglering med fokus på elevernas upplevelse av gymnasievalet.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.