Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen hänger samman med elevers betyg och mående. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Maria Granvik Saminathen
Maria Granvik Saminathen

Född 1983
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-05-07
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Effective schools in a segregated landscape: Studies of academic achievement and psychological well-being among adolescents in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag skrev min masteruppsats i Sydafrika och slogs där av hur segregerat skolsystemet är. Skillnader mellan skolorna var enorma, vilket fick stora konsekvenser för eleverna

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hur skolans kvalitet och elevsammansättningen på skolan hänger ihop med elevernas betyg och psykiska mående. Det är en kvantitativ studie främst baserad på grundskolor i Stockholm, både kommunala och friskolor, där jag undersökt skillnader i kvalitet mellan skolor med olika elevsammansättning och hur skolans kvalitet och elevsammansättning hänger samman med betyg och självskattad psykisk hälsa bland elever i årskurs 9. Skattningen av skolornas kvalitet baseras på en lärarenkät. Ett särskilt fokus är riktat mot elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till mer privilegierade skolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Gemensamt för socialt privilegierade skolor var att de i genomsnitt hade ett starkare skolledarskap, mer samarbete mellan lärarna samt en mer gynnsam skoletos, det vill säga att skolan har en god värdegrund som efterlevs. Elever i kvalitativt mer framgångsrika skolor hade, oavsett familjebakgrund och skolans elevsammansättning, bättre betyg. Skolans etos spelade också en indirekt roll för elevernas psykiska välbefinnande eftersom en god skoletos främjade bättre betyg som i sig minskade psykisk ohälsa bland eleverna.

– Elevsammansättningen var extra viktig för elever som bor i socialt mer utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Resultaten visade att de här eleverna trivdes sämre i skolan och hade fler psykiska besvär jämfört med elever som gick i mer socialt utsatta skolor i sin egen stadsdel.  En förklaring kan vara att de här eleverna inte känner sig lika inkluderade i mer privilegierade skolor. En annan undersökning visade att elever med utländsk bakgrund i genomsnitt rapporterade färre psykiska besvär än de utan utländsk bakgrund. Men i klasser med låg andel elever med utländsk bakgrund drabbades de här eleverna av mer psykiska besvär än när de gick i klasser med en hög andel utländska elever, delvis eftersom de kände sig mindre accepterade av sina klasskamrater.

Vad överraskade dig?

– Att elevsammansättningen i klassen var så tydligt kopplat till den psykiska hälsan bland elever med utländsk bakgrund. Det är med andra ord inte enbart skolornas kvalitet som påverkar eleverna. Lika viktigt för ungdomars psykiska hälsa är att känna sig accepterad och inkluderad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt skolpolitiker. Mina resultat belyser vikten av en välfungerande skola för elevers betyg och att elever känner sig inkluderade, och hur starkt detta hänger samman med elevsammansättningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-03 11:33 av Susanne Sawander


Relaterat

Det fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.

Gymnasievalet bekräftar den du redan är

Elever styrs och styr sig själva till skolor utifrån den kontext de kommer ifrån. Det visar Martin Harling som forskat om skolans avreglering med fokus på elevernas upplevelse av gymnasievalet.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer