Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen hänger samman med elevers betyg och mående. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Maria Granvik Saminathen
Maria Granvik Saminathen

Född 1983
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-05-07
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Effective schools in a segregated landscape: Studies of academic achievement and psychological well-being among adolescents in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag skrev min masteruppsats i Sydafrika och slogs där av hur segregerat skolsystemet är. Skillnaderna mellan skolorna var enorma, vilket fick stora konsekvenser för eleverna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hur skolans kvalitet och elevsammansättningen på skolan hänger ihop med elevernas betyg och psykiska mående. Det är en kvantitativ studie främst baserad på grundskolor i Stockholm, både kommunala och friskolor, där jag undersökt skillnader i kvalitet mellan skolor med olika elevsammansättning och hur skolans kvalitet och elevsammansättning hänger samman med betyg och självskattad psykisk hälsa bland elever i årskurs 9. Skattningen av skolornas kvalitet baseras på en lärarenkät. Ett särskilt fokus är riktat mot elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till mer privilegierade skolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Gemensamt för socialt privilegierade skolor var att de i genomsnitt hade ett starkare skolledarskap, mer samarbete mellan lärarna samt en mer gynnsam skoletos, det vill säga att skolan har en god värdegrund som efterlevs. Elever i kvalitativt mer framgångsrika skolor hade, oavsett familjebakgrund och skolans elevsammansättning, bättre betyg. Skolans etos spelade också en indirekt roll för elevernas psykiska välbefinnande eftersom en god skoletos främjade bättre betyg som i sig minskade psykisk ohälsa bland eleverna.

– Elevsammansättningen var extra viktig för elever som bor i socialt mer utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Resultaten visade att de här eleverna trivdes sämre i skolan och hade fler psykiska besvär jämfört med elever som gick i mer socialt utsatta skolor i sin egen stadsdel. En förklaring kan vara att de här eleverna inte känner sig lika inkluderade i mer privilegierade skolor. En annan undersökning visade att elever med utländsk bakgrund i genomsnitt rapporterade färre psykiska besvär än de utan utländsk bakgrund. Men i klasser med låg andel elever med utländsk bakgrund drabbades de här eleverna av mer psykiska besvär än när de gick i klasser med en hög andel utländska elever, delvis eftersom de kände sig mindre accepterade av sina klasskamrater.

Vad överraskade dig?

– Att elevsammansättningen i klassen var så tydligt kopplat till den psykiska hälsan bland elever med utländsk bakgrund. Det är med andra ord inte enbart skolornas kvalitet som påverkar eleverna. Lika viktigt för ungdomars psykiska hälsa är att känna sig accepterad och inkluderad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt skolpolitiker. Mina resultat belyser vikten av en välfungerande skola för elevers betyg och att elever känner sig inkluderade, och hur starkt detta hänger samman med elevsammansättningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-03 11:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-08-19 14:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Det fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.

Gymnasievalet bekräftar den du redan är

Elever styrs och styr sig själva till skolor utifrån den kontext de kommer ifrån. Det visar Martin Harling som forskat om skolans avreglering med fokus på elevernas upplevelse av gymnasievalet.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser