Hoppa till sidinnehåll
Psykologi

En bas för utveckling av psykologiämnet

Publicerad:15 februari
Staffan Eng
Skribent:Staffan Eng

Med sin historiska genomgång av psykologi som skolämne vill Ebba Christina Blåvarg skapa debatt om psykologiundervisningens framtida roll.

Ebba Christina Blåvarg.
Ebba Christina Blåvarg

Bor i Stockholm
Född 1967

Disputerade 2024-01-12
vid Stockholms universitet

Avhandling

Psykologi på schemat. Formeringen av ett skolämne, 1960–2015

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som både forskare och ämneslärare har jag märkt att man pratar om psykologi på väldigt olika sätt i olika sammanhang. Det gjorde mig nyfiken på att ta reda på varför. Samtidigt ville jag väcka debatt om psykologins roll i skolan, men när jag började leta efter texter som kunde tjäna som utgångspunkt för den diskussionen så hittade jag ingenting. Då kände jag att jag kanske borde skriva en sådan text själv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur psykologiämnet framstår över tid i tre olika sammanhang: det byråkratiska rummet, det vill säga styrdokument och politiska dokument, det praktiknära rummet, det vill säga läromedel, samt det professionella rummet, det vill säga den interna lärardebatten – främst i den ämnesförening som fanns fram till år 2007. Jag har medvetet valt en öppen ingång till materialet: om jag hade valt att leta efter något särskilt så hade jag inte kunnat fånga de stora dragen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste är att jag har gjort en historisk genomgång som inte har funnits tidigare. Men jag har också visat att psykologiämnet verkligen har haft olika skepnader under olika perioder. På 60-talet var psykologin ett empiriskt och experimentellt orienterat ämne. På 70-talet skedde ett stort skifte där det i stället kom att handla om inre processer och personlig utveckling. Under 90-talet blev det plötsligt väldigt tyst om psykologi i både styrdokument och debatter, och på senare år har fokus legat på att kritiskt granska olika psykologiska teorier. Det är en stor skillnad från 60-talet, när psykologin skulle lära eleverna att förhålla sig kritiskt till sin omvärld, genomskåda propaganda och bli demokratiska medborgare.

Jag tycker att alla elever i skolan borde få grundläggande kunskaper om psykologiska fenomen som emotioner, grupprocesser och minne. Men det är först när vi har rett ut vad psykologiämnet är som vi kan ta den debatten.

Vad överraskade dig?

– Jag visste inte att det skedde en så stor förändring av psykologiämnet på 70-talet. Det har hjälpt mig att förstå varför man talar om psykologi på så olika sätt: när skolämnet öppnades upp för många nya inriktningar så blev det en väldigt stor spridning i läroböckernas innehåll. Men lika överraskad blev jag av den efterföljande tystnaden, som verkar vara ett uttryck för något slags bakslag. Först tänkte jag att jag måste ha gjort fel, eftersom jag inte hittade någonting. Men så var det inte.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är eller ska bli psykologilärare. Med mer historisk kunskap i ryggen hoppas jag att de bättre kan förstå varför läroplanen ser ut som den gör och diskutera hur ämnet ska se ut i framtiden. I byråkratiska sammanhang ger beskrivningen också en bas att utgå från vid formuleringen av nya styrdokument. Jag tycker att alla elever i skolan borde få grundläggande kunskaper om psykologiska fenomen som emotioner, grupprocesser och minne. Men det är först när vi har rett ut vad psykologiämnet är som vi kan ta den debatten.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev