En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Undervisningsbegreppets intåg i förskolan har accepterats av förskollärarna och tycks ha bidragit till uppkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det visar Benita Bergs doktorsavhandling, som undersöker hur läroplanen LPFÖ18 har påverkat förskolans verksamhet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är grundskollärare i botten och skrev min licentiatuppsats om hur läroplanen LGR11 påverkade undervisningen i grundskolan. Men när jag år 2018 skulle fortsätta med min forskarutbildning undervisade jag på förskollärarutbildningen. Det var just när undervisningsbegreppet höll på att införas i LPFÖ18. Det tyckte jag var intressant att studera, eftersom det fanns ett motstånd mot undervisning i förskolan och en osäkerhet om vad det innebar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Kappan fokuserar på två delstudier. Den första är en systematisk litteraturstudie om förskollärarnas roll i matematikundervisningen – ett ämne som många har känt osäkerhet inför. Jag ville ta reda på hur sådan undervisning beskrevs i tidigare forskning och vilken kunskap den förutsatte hos lärarna. Den andra studien är en analys av reflektionstexter där 50 förskollärare fick beskriva vad undervisning i förskolan innebär.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärarna nu är positiva till de nya skrivningarna i läroplanen. De säger att det är bra med tydligare riktlinjer och att undervisningsbegreppet kan stärka professionen genom att sätta ord på vad de gör. De uttrycker också att det krävs en medvetenhet för att skapa och ta tillvara på vardagliga situationer, miljöer och material så att dessa stödjer barns intresse för ett ämne. Alla mina delstudier visar att undervisningen kräver både didaktisk kompetens och ämneskunskaper.

– Motståndet mot undervisning i förskolan handlade till stor del om att vi håller på att gå från en socialpedagogisk till en skolförberedande läroplanstradition, som kännetecknas av styrd pedagogik, ämneskunskap och bedömning. Men mina resultat visar att vi kanske i stället går en tredje väg, där lekar och barnens intressen fortfarande är viktiga samtidigt som undervisningen är målorienterad med ett tydligt ämnesinnehåll. Det kallar jag för en lekdidaktisk läroplanstradition.

Vad överraskade dig?

– Att jag i litteraturstudien bara hittade fyra artiklar som fokuserade på barn mellan ett och tre år – och att alla dessa kom från Sverige. Där finns det behov av mer forskning! Jag blev också lite överraskad av att de flesta lärare och förskollärare är positiva till nya de läroplansbeskrivningarna. De ser dessa som ett stöd i sitt undervisningsuppdrag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att resultaten är av intresse för beslutsfattare, förskollärare och förskollärarutbildningen. Min avhandling visar att det fortfarande finns en viss osäkerhet om vad undervisning i förskolan är och att förskollärarna behöver få stöd i det, till exempel med hjälp av fortbildning. Samtidigt bidrar avhandlingen med kunskap om förskollärares undervisningsuppdrag, vilken kompetens det kräver och vilka roller som förskollärare kan inta i matematikundervisning. Jag hoppas även att begreppet lekdidaktisk läroplanstradition kan skapa en större nyfikenhet om vad det innebär att kombinera lek med målen i läroplanen.

Staffan Eng

Sidan publicerades 2022-10-19 21:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-10-20 22:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. Boka din plats redan idag! JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 2 januari.

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

Unikt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.