En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Undervisningsbegreppets intåg i förskolan har accepterats av förskollärarna och tycks ha bidragit till uppkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det visar Benita Bergs avhandling, som undersöker hur förskolans läroplan från år 2018 har påverkat förskolans verksamhet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är grundskollärare i botten och skrev min licentiatuppsats om hur läroplanen LGR11 påverkade undervisningen i grundskolan. Men när jag år 2018 skulle fortsätta med min forskarutbildning undervisade jag på förskollärarutbildningen. Det var just när undervisningsbegreppet höll på att införas i LPFÖ18. Det tyckte jag var intressant att studera, eftersom det fanns ett motstånd mot undervisning i förskolan och en osäkerhet om vad det innebar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Kappan fokuserar på två delstudier. Den första är en systematisk litteraturstudie om förskollärarnas roll i matematikundervisningen – ett ämne som många har känt osäkerhet inför. Jag ville ta reda på hur sådan undervisning beskrevs i tidigare forskning och vilken kunskap den förutsatte hos lärarna. Den andra studien är en analys av reflektionstexter där 50 förskollärare fick beskriva vad undervisning i förskolan innebär.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärarna nu är positiva till de nya skrivningarna i läroplanen. De säger att det är bra med tydligare riktlinjer och att undervisningsbegreppet kan stärka professionen genom att sätta ord på vad de gör. De uttrycker också att det krävs en medvetenhet för att skapa och ta tillvara på vardagliga situationer, miljöer och material så att dessa stödjer barns intresse för ett ämne. Alla mina delstudier visar att undervisningen kräver både didaktisk kompetens och ämneskunskaper.

– Motståndet mot undervisning i förskolan handlade till stor del om att vi håller på att gå från en socialpedagogisk till en skolförberedande läroplanstradition, som kännetecknas av styrd pedagogik, ämneskunskap och bedömning. Men mina resultat visar att vi kanske i stället går en tredje väg, där lekar och barnens intressen fortfarande är viktiga samtidigt som undervisningen är målorienterad med ett tydligt ämnesinnehåll. Det kallar jag för en lekdidaktisk läroplanstradition.

Vad överraskade dig?

– Att jag i litteraturstudien bara hittade fyra artiklar som fokuserade på barn mellan ett och tre år – och att alla dessa kom från Sverige. Där finns det behov av mer forskning! Jag blev också lite överraskad av att de flesta lärare och förskollärare är positiva till nya de läroplansbeskrivningarna. De ser dessa som ett stöd i sitt undervisningsuppdrag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att resultaten är av intresse för beslutsfattare, förskollärare och förskollärarutbildningen. Min avhandling visar att det fortfarande finns en viss osäkerhet om vad undervisning i förskolan är och att förskollärarna behöver få stöd i det, till exempel med hjälp av fortbildning. Samtidigt bidrar avhandlingen med kunskap om förskollärares undervisningsuppdrag, vilken kompetens det kräver och vilka roller som förskollärare kan inta i matematikundervisning. Jag hoppas även att begreppet lekdidaktisk läroplanstradition kan skapa en större nyfikenhet om vad det innebär att kombinera lek med målen i läroplanen.

Staffan Eng

Sidan publicerades 2022-10-19 21:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-12-13 20:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. Boka din plats redan idag!

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer