Dela:

En-till-en kan öka digitala skillnader mellan skolor

Trots förhoppningar om att en dator per elev bidrar till en minskad digital ojämlikhet så blev ojämlikheten tvärt om ännu större för deltagarna i Eva Jacquets forskning. Det ger skolan ett viktigt kompensatoriskt uppdrag, konstaterar hon.

Eva Jacquet
Eva Jacquet

Född i Stockholm

Disputerade 2016-06-08
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Litteracitet i fem högstadieungdomars en-till-en-datorpraktiker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Dels var det aktuellt i den kommunen som jag arbetar med, där man har implementerat en-till-en. Dessutom har datorn en viss potential för multimodalt textskapande. Den kan bygga broar mellan olika texter, och ger förutsättningar för en annan slags undervisning och för att anknyta till elevers egna textvärldar. Jag blev intresserad av att undersöka vad det innebär i verkligheten att införa en-till-en, om det blir någon förändring i literacy-praktiker och i så fall för vem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad fem ungdomar på högstadiet gör på sina datorer i vardagen hemma, i skolan och på andra platser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots förhoppningar om att en-till-en bidrar till en minskad digital ojämlikhet så visar mina resultat att det ser väldigt olika ut för de fem ungdomarna i min studie. Skillnaderna mellan deras datorpraktiker ökade efter att man implementerat en-till-en i deras respektive skolor.

– I den ena skolan, som ligger i ett flerspråkigt område med sämre socioekonomiskt och sociokulturella förutsättningar, förändras inte literacy-praktiken nämnvärt i och med införandet av en-till-en i skolan. Datoranvändningen ökade inte rent tidsmässigt i någon större omfattning på den här skolan och undervisningen har i stort sett förblivit som den var innan datorerna gjorde entré. Den kunskapssyn som man förmedlar i skolan påverkar även vad eleverna gör hemma på sina datorer. De två ungdomarna från den här skolan producerade inte några egna texter på datorn privat.

– I den andra skolan, som ligger i ett villaområde där föräldrarna har ett högre utbildningskapital, användes datorn mer frekvent och varierat i skolan. Generellt sett framträder ett mer avancerat och varierat IKT-användande för deltagarna på den skolan. Datorn används för textproduktion i fler ämnen och flera olika texttyper används i en och samma text. Deltagarna från det området använde även datorn mer frekvent och varierat i sammanhang utanför skolan. De ungdomarna har i mycket högre grad en egen textproduktion. Det finns en tydlig koppling mellan användandet av datorn i skolan och hemmet.

– Mina resultat visar att en-till-en har inneburit att ojämlikheten har blivit ännu större mellan de fem deltagarna i avhandlingen. Det ger skolan ett viktigt kompensatoriskt uppdrag. Parallellt med tekniksatsningar behöver skolan utveckla en didaktik som kompenserar elevers olika förutsättningar.

Vad överraskade dig?

– På skolan i det flerspråkiga området använde ungdomarna inte datorn i modersmålsundervisningen. Det var överraskande eftersom datorn har en stor potential i det ämnet. Det överraskade mig också att den skolan som hade hunnit längre i den digitala didaktiken inte använde sig av sociala medier i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Man kan ha nytta av dem för att tänka strategiskt om digital didaktik. I avhandlingen visar jag hur man kan arbeta med självdokumentation med datorn.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-06-23 10:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-08-24 13:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

En-till-en satsningar innebär stora utmaningar för lärare

När läsplattor och datorer delas ut till alla elever måste det finnas en tydlig vision, och lärarna måste få fortbildning kopplat till detta. Det menar Martin Tallvid, som forskat om vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet.

Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser