2016-06-23 10:55  522 Dela:

En-till-en kan öka digitala skillnader mellan skolor

Trots förhoppningar om att en dator per elev bidrar till en minskad digital ojämlikhet så blev ojämlikheten tvärt om ännu större för deltagarna i Eva Jacquets forskning. Det ger skolan ett viktigt kompensatoriskt uppdrag, konstaterar hon.

Eva Jacquet
Eva Jacquet

Född i Stockholm

Disputerade 2016-06-08
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Litteracitet i fem högstadieungdomars en-till-en-datorpraktiker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Dels var det aktuellt i den kommunen som jag arbetar med, där man har implementerat en-till-en. Dessutom har datorn en viss potential för multimodalt textskapande. Den kan bygga broar mellan olika texter, och ger förutsättningar för en annan slags undervisning och för att anknyta till elevers egna textvärldar. Jag blev intresserad av att undersöka vad det innebär i verkligheten att införa en-till-en, om det blir någon förändring i literacy-praktiker och i så fall för vem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad fem ungdomar på högstadiet gör på sina datorer i vardagen hemma, i skolan och på andra platser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots förhoppningar om att en-till-en bidrar till en minskad digital ojämlikhet så visar mina resultat att det ser väldigt olika ut för de fem ungdomarna i min studie. Skillnaderna mellan deras datorpraktiker ökade efter att man implementerat en-till-en i deras respektive skolor.

– I den ena skolan, som ligger i ett flerspråkigt område med sämre socioekonomiskt och sociokulturella förutsättningar, förändras inte literacy-praktiken nämnvärt i och med införandet av en-till-en i skolan. Datoranvändningen ökade inte rent tidsmässigt i någon större omfattning på den här skolan och undervisningen har i stort sett förblivit som den var innan datorerna gjorde entré. Den kunskapssyn som man förmedlar i skolan påverkar även vad eleverna gör hemma på sina datorer. De två ungdomarna från den här skolan producerade inte några egna texter på datorn privat.

– I den andra skolan, som ligger i ett villaområde där föräldrarna har ett högre utbildningskapital, användes datorn mer frekvent och varierat i skolan. Generellt sett framträder ett mer avancerat och varierat IKT-användande för deltagarna på den skolan. Datorn används för textproduktion i fler ämnen och flera olika texttyper används i en och samma text. Deltagarna från det området använde även datorn mer frekvent och varierat i sammanhang utanför skolan. De ungdomarna har i mycket högre grad en egen textproduktion. Det finns en tydlig koppling mellan användandet av datorn i skolan och hemmet.

– Mina resultat visar att en-till-en har inneburit att ojämlikheten har blivit ännu större mellan de fem deltagarna i avhandlingen. Det ger skolan ett viktigt kompensatoriskt uppdrag. Parallellt med tekniksatsningar behöver skolan utveckla en didaktik som kompenserar elevers olika förutsättningar.

Vad överraskade dig?

– På skolan i det flerspråkiga området använde ungdomarna inte datorn i modersmålsundervisningen. Det var överraskande eftersom datorn har en stor potential i det ämnet. Det överraskade mig också att den skolan som hade hunnit längre i den digitala didaktiken inte använde sig av sociala medier i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Man kan ha nytta av dem för att tänka strategiskt om digital didaktik. I avhandlingen visar jag hur man kan arbeta med självdokumentation med datorn.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-06-23 10:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-08-24 13:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

En-till-en satsningar innebär stora utmaningar för lärare

När läsplattor och datorer delas ut till alla elever måste det finnas en tydlig vision, och lärarna måste få fortbildning kopplat till detta. Det menar Martin Tallvid, som forskat om vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet.

Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar  Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som Högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)