En-till-en satsningar innebär stora utmaningar för lärare

Införandet av datorer och läsplattor i klassrummen påverkar undervisningen och innebär både tekniska och pedagogiska utmaningar för lärare, visar Martin Tallvids avhandling. Den ständiga tillgången till internet innebär också en stor ämnesmässig utmaning eftersom eleverna hela tiden kan kontrollera lärarnas uppgifter.

Martin Tallvid
Martin Tallvid

Född 1956
i Jönköping

Disputerade 2015-02-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
1:1 i klassrummet. Analyser av en pedagogisk praktik i förändring

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var intresserad av digitaliseringen av skolan i allmänhet. I samband med att jag blev antagen till forskarskolan startade det en-till-en-satsningar på ett antal platser i Sverige. Jag kontaktade Falkenberg, som var den första kommunen i Sverige som gjorde en stor satsning på detta, och blev ombedd att utvärdera deras satsning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utgångspunkten är att försöka förstå vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet. Det är inte många studier som har tittat på det perspektivet under så lång tid som jag har gjort.

– Jag har gjort en etnografisk undersökning där jag har besökt skolor som har infört en-till-en. I Falkenberg har jag besökt högstadieskolor en gång i veckan under 3,5 år och varit med och observerat lektioner, intervjuat elever, lärare och rektorer och varit med när lärare planerar lektioner. Jag har dessutom följt upp med årliga enkäter till både lärare, elever och föräldrar. I Jönköping har jag under en kortare tid studerat fyra gymnasieskolor som har infört en-till-en.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är slående att man har underskattat utmaningen som en-till-en innebär för lärare. Det påverkar deras vardag på många olika sätt och jag tror att skolchefer och skolledare har haft en förhoppning om att tekniken i sig ska vara en förändrande kraft och leda till utveckling av undervisningsmetoder, bättre betyg och annorlunda undervisning och så vidare. Men det är inte så enkelt, det är en komplicerad process.

– Lärarna måste ständigt förhålla sig till tekniken i sin lektionsplanering, och till vad som händer i ett klassrum när alla elever sitter uppkopplade mot internet. Tillgången på information är så oändlig att lärarna måste hålla sig ständigt ajour – eleverna kan med några enkla knapptryckningar kontrollera lärarnas uppgifter, hitta andra källor och utmana lärarens roll. Att undervisa i ett en-till-en-klassrum innebär utmaningar på många plan för lärare.

Vad överraskade dig?

– Att utmaningen var så pass stor för lärare. Jag tror att man har underskattat det i många kommuner där man har delat ut datorer och plattor och lämnat det till lärarna att genomföra förändringar. Det fungerar inte att göra så. Om man ska dela ut datorer till alla elever måste man ha en vision och en fortbildning som är kopplat till detta. Annars får man inte de resultat som man önskar.

– Falkenberg och Jönköping är exempel på kommuner som har haft en strategi och vars införande av en-till-en har fungerat väl. Men det finns mycket kvar att göra – det handlar om mångåriga processer där man inte kan ha förväntningar på snabba resultat. Tidigare var det om-frågan som var aktuell, nu handlar det mer om hur-frågan – hur man ska använda tekniken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare och rektorer har nytta av resultaten. Jag tror att många lärare kan ha nytta av att läsa om utmaningar med en-till-en-klassrum.

Sidan publicerades 2015-03-24 15:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-16 15:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitalt skrivande utmanar svenskundervisningen

Marie Nordmark har i sin avhandling studerat hur datoranvändningen påverkar svenskundervisningen i skolan. Hon konstaterar bland annat att eleverna till stor del lämnas ensamma med skrivandet.

Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Forskare undersöker hur tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

I en ny avhandling från Mittuniversitetet studeras hur tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor. Trots att ungefär 90 % av den vuxna befolkningen i Sverige är tvåspråkig är detta ett av de nyaste forskningsområdena.

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats