En-till-en satsningar innebär stora utmaningar för lärare

Införandet av datorer och läsplattor i klassrummen påverkar undervisningen och innebär både tekniska och pedagogiska utmaningar för lärare, visar Martin Tallvids avhandling. Den ständiga tillgången till internet innebär också en stor ämnesmässig utmaning eftersom eleverna hela tiden kan kontrollera lärarnas uppgifter.

Martin Tallvid
Martin Tallvid

Född 1956
i Jönköping

Disputerade 2015-02-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
1:1 i klassrummet. Analyser av en pedagogisk praktik i förändring

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var intresserad av digitaliseringen av skolan i allmänhet. I samband med att jag blev antagen till forskarskolan startade det en-till-en-satsningar på ett antal platser i Sverige. Jag kontaktade Falkenberg, som var den första kommunen i Sverige som gjorde en stor satsning på detta, och blev ombedd att utvärdera deras satsning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utgångspunkten är att försöka förstå vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet. Det är inte många studier som har tittat på det perspektivet under så lång tid som jag har gjort.

– Jag har gjort en etnografisk undersökning där jag har besökt skolor som har infört en-till-en. I Falkenberg har jag besökt högstadieskolor en gång i veckan under 3,5 år och varit med och observerat lektioner, intervjuat elever, lärare och rektorer och varit med när lärare planerar lektioner. Jag har dessutom följt upp med årliga enkäter till både lärare, elever och föräldrar. I Jönköping har jag under en kortare tid studerat fyra gymnasieskolor som har infört en-till-en.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är slående att man har underskattat utmaningen som en-till-en innebär för lärare. Det påverkar deras vardag på många olika sätt och jag tror att skolchefer och skolledare har haft en förhoppning om att tekniken i sig ska vara en förändrande kraft och leda till utveckling av undervisningsmetoder, bättre betyg och annorlunda undervisning och så vidare. Men det är inte så enkelt, det är en komplicerad process.

– Lärarna måste ständigt förhålla sig till tekniken i sin lektionsplanering, och till vad som händer i ett klassrum när alla elever sitter uppkopplade mot internet. Tillgången på information är så oändlig att lärarna måste hålla sig ständigt ajour – eleverna kan med några enkla knapptryckningar kontrollera lärarnas uppgifter, hitta andra källor och utmana lärarens roll. Att undervisa i ett en-till-en-klassrum innebär utmaningar på många plan för lärare.

Vad överraskade dig?

– Att utmaningen var så pass stor för lärare. Jag tror att man har underskattat det i många kommuner där man har delat ut datorer och plattor och lämnat det till lärarna att genomföra förändringar. Det fungerar inte att göra så. Om man ska dela ut datorer till alla elever måste man ha en vision och en fortbildning som är kopplat till detta. Annars får man inte de resultat som man önskar.

– Falkenberg och Jönköping är exempel på kommuner som har haft en strategi och vars införande av en-till-en har fungerat väl. Men det finns mycket kvar att göra – det handlar om mångåriga processer där man inte kan ha förväntningar på snabba resultat. Tidigare var det om-frågan som var aktuell, nu handlar det mer om hur-frågan – hur man ska använda tekniken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare och rektorer har nytta av resultaten. Jag tror att många lärare kan ha nytta av att läsa om utmaningar med en-till-en-klassrum.

Sidan publicerades 2015-03-24 15:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-16 15:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitalt skrivande utmanar svenskundervisningen

Marie Nordmark har i sin avhandling studerat hur datoranvändningen påverkar svenskundervisningen i skolan. Hon konstaterar bland annat att eleverna till stor del lämnas ensamma med skrivandet.

Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Lek kommer före ord

Förskolebarn som är nya för det svenska språket interagerar med andra barn genom leken långt innan de behärskar språket. Det visar Robin Samuelsson som forskat om tvåspråkiga barn.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet”

Om man på allvar vill minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg att ta till. Det menar Elisabet Olme som forskat om skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Historisk källtolkning kraftfullt sätt att skapa kunskap

Historiskt källarbete är en viktig ingång till att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne. Patrik Johansson har forskat om vad det innebär för elever att lära sig historisk källtolkning och hur undervisningen kan organiseras för att stötta lärandet.  

Nyanlända elevers upplevelse av inkludering

Lärares beskrivningar av elever på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av det regelverk som omgärdar den här elevgruppen. Det framkommer i Åsa Bjuhrs forskning om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Skolan viktig arena för föräldrastöd

Karin Thorslunds forskning visar att tonårsföräldrar har lika stort behov av föräldrastöd som småbarnsföräldrar. Men få hittar det stöd som faktiskt erbjuds.  

Olika perspektiv lär elever resonera kritiskt

För att bäst kunna undervisa i kritisk analys av rättvisefrågor behöver lärare synliggöra att rättvisa kan ses utifrån olika antaganden. Det visar Malin Tväråna i sin praktiknära forskning om undervisning i samhällskunskap.

Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Pisa och Timss ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Man kan inte använda resultaten rakt av från internationella kunskapsmätningar för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara skapar en ambivalens hos rektorer och lärare, menar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

”Risken är att barn med PANS får fel diagnos”

Från nöjd och harmonisk till aggressiv och ångestfylld. Personlighetsförändringen kommer snabbt och oförklarligt hos barn som drabbas av PANS. Ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påminna om autism och adhd, men där forskarna anar ett samband mellan en vanlig infektion och kroppens immunsystem.

Tidig insats i väntan på autismutredning prisas

Ett förskolebarn som ska utredas för autism behöver insatser direkt i väntan på utredning. Därför har det neuropsykiatriska småbarnsteamet på habiliteringscentrum i Region Jönköpings län skapat ett stödmaterial för föräldrar och förskolepedagoger. En satsning som nu belönas med priset Life Watch Award 2019.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

”Rektorer tror på sig själva – för mycket”

Svensk skola sätter inte bara överbetyg på sina elever. Även rektorer har för höga tankar om sig själva, säger Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.