En-till-en satsningar innebär stora utmaningar för lärare

Införandet av datorer och läsplattor i klassrummen påverkar undervisningen och innebär både tekniska och pedagogiska utmaningar för lärare, visar Martin Tallvids avhandling. Den ständiga tillgången till internet innebär också en stor ämnesmässig utmaning eftersom eleverna hela tiden kan kontrollera lärarnas uppgifter.

Martin Tallvid
Martin Tallvid

Född 1956
i Jönköping

Disputerade 2015-02-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
1:1 i klassrummet. Analyser av en pedagogisk praktik i förändring

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var intresserad av digitaliseringen av skolan i allmänhet. I samband med att jag blev antagen till forskarskolan startade det en-till-en-satsningar på ett antal platser i Sverige. Jag kontaktade Falkenberg, som var den första kommunen i Sverige som gjorde en stor satsning på detta, och blev ombedd att utvärdera deras satsning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utgångspunkten är att försöka förstå vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet. Det är inte många studier som har tittat på det perspektivet under så lång tid som jag har gjort.

– Jag har gjort en etnografisk undersökning där jag har besökt skolor som har infört en-till-en. I Falkenberg har jag besökt högstadieskolor en gång i veckan under 3,5 år och varit med och observerat lektioner, intervjuat elever, lärare och rektorer och varit med när lärare planerar lektioner. Jag har dessutom följt upp med årliga enkäter till både lärare, elever och föräldrar. I Jönköping har jag under en kortare tid studerat fyra gymnasieskolor som har infört en-till-en.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är slående att man har underskattat utmaningen som en-till-en innebär för lärare. Det påverkar deras vardag på många olika sätt och jag tror att skolchefer och skolledare har haft en förhoppning om att tekniken i sig ska vara en förändrande kraft och leda till utveckling av undervisningsmetoder, bättre betyg och annorlunda undervisning och så vidare. Men det är inte så enkelt, det är en komplicerad process.

– Lärarna måste ständigt förhålla sig till tekniken i sin lektionsplanering, och till vad som händer i ett klassrum när alla elever sitter uppkopplade mot internet. Tillgången på information är så oändlig att lärarna måste hålla sig ständigt ajour – eleverna kan med några enkla knapptryckningar kontrollera lärarnas uppgifter, hitta andra källor och utmana lärarens roll. Att undervisa i ett en-till-en-klassrum innebär utmaningar på många plan för lärare.

Vad överraskade dig?

– Att utmaningen var så pass stor för lärare. Jag tror att man har underskattat det i många kommuner där man har delat ut datorer och plattor och lämnat det till lärarna att genomföra förändringar. Det fungerar inte att göra så. Om man ska dela ut datorer till alla elever måste man ha en vision och en fortbildning som är kopplat till detta. Annars får man inte de resultat som man önskar.

– Falkenberg och Jönköping är exempel på kommuner som har haft en strategi och vars införande av en-till-en har fungerat väl. Men det finns mycket kvar att göra – det handlar om mångåriga processer där man inte kan ha förväntningar på snabba resultat. Tidigare var det om-frågan som var aktuell, nu handlar det mer om hur-frågan – hur man ska använda tekniken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare och rektorer har nytta av resultaten. Jag tror att många lärare kan ha nytta av att läsa om utmaningar med en-till-en-klassrum.

Sidan publicerades 2015-03-24 15:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-16 15:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitalt skrivande utmanar svenskundervisningen

Marie Nordmark har i sin avhandling studerat hur datoranvändningen påverkar svenskundervisningen i skolan. Hon konstaterar bland annat att eleverna till stor del lämnas ensamma med skrivandet.

Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats