En-till-en satsningar innebär stora utmaningar för lärare

Införandet av datorer och läsplattor i klassrummen påverkar undervisningen och innebär både tekniska och pedagogiska utmaningar för lärare, visar Martin Tallvids avhandling. Den ständiga tillgången till internet innebär också en stor ämnesmässig utmaning eftersom eleverna hela tiden kan kontrollera lärarnas uppgifter.

Martin Tallvid
Martin Tallvid

Född 1956
i Jönköping

Disputerade 2015-02-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
1:1 i klassrummet. Analyser av en pedagogisk praktik i förändring

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var intresserad av digitaliseringen av skolan i allmänhet. I samband med att jag blev antagen till forskarskolan startade det en-till-en-satsningar på ett antal platser i Sverige. Jag kontaktade Falkenberg, som var den första kommunen i Sverige som gjorde en stor satsning på detta, och blev ombedd att utvärdera deras satsning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utgångspunkten är att försöka förstå vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet. Det är inte många studier som har tittat på det perspektivet under så lång tid som jag har gjort.

– Jag har gjort en etnografisk undersökning där jag har besökt skolor som har infört en-till-en. I Falkenberg har jag besökt högstadieskolor en gång i veckan under 3,5 år och varit med och observerat lektioner, intervjuat elever, lärare och rektorer och varit med när lärare planerar lektioner. Jag har dessutom följt upp med årliga enkäter till både lärare, elever och föräldrar. I Jönköping har jag under en kortare tid studerat fyra gymnasieskolor som har infört en-till-en.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är slående att man har underskattat utmaningen som en-till-en innebär för lärare. Det påverkar deras vardag på många olika sätt och jag tror att skolchefer och skolledare har haft en förhoppning om att tekniken i sig ska vara en förändrande kraft och leda till utveckling av undervisningsmetoder, bättre betyg och annorlunda undervisning och så vidare. Men det är inte så enkelt, det är en komplicerad process.

– Lärarna måste ständigt förhålla sig till tekniken i sin lektionsplanering, och till vad som händer i ett klassrum när alla elever sitter uppkopplade mot internet. Tillgången på information är så oändlig att lärarna måste hålla sig ständigt ajour – eleverna kan med några enkla knapptryckningar kontrollera lärarnas uppgifter, hitta andra källor och utmana lärarens roll. Att undervisa i ett en-till-en-klassrum innebär utmaningar på många plan för lärare.

Vad överraskade dig?

– Att utmaningen var så pass stor för lärare. Jag tror att man har underskattat det i många kommuner där man har delat ut datorer och plattor och lämnat det till lärarna att genomföra förändringar. Det fungerar inte att göra så. Om man ska dela ut datorer till alla elever måste man ha en vision och en fortbildning som är kopplat till detta. Annars får man inte de resultat som man önskar.

– Falkenberg och Jönköping är exempel på kommuner som har haft en strategi och vars införande av en-till-en har fungerat väl. Men det finns mycket kvar att göra – det handlar om mångåriga processer där man inte kan ha förväntningar på snabba resultat. Tidigare var det om-frågan som var aktuell, nu handlar det mer om hur-frågan – hur man ska använda tekniken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare och rektorer har nytta av resultaten. Jag tror att många lärare kan ha nytta av att läsa om utmaningar med en-till-en-klassrum.

Sidan publicerades 2015-03-24 15:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-16 15:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitalt skrivande utmanar svenskundervisningen

Marie Nordmark har i sin avhandling studerat hur datoranvändningen påverkar svenskundervisningen i skolan. Hon konstaterar bland annat att eleverna till stor del lämnas ensamma med skrivandet.

Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Forskare Fredrik Livheim har undersökt ACT (acceptance commitment therapy/training) under verkliga förhållanden bland skolelever. Resultaten visar att terapiformen är mer effektivt mot stress, depression och ångest jämfört med elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Utmaning för elever att tolka sammansatta ord

Betydelsen hos ett sammansatt ord är långt ifrån självklar. Lisa Loenheim visar att inlärning av olika sammansättningar tar tid och kräver mycket repetition.

Modersmålsutbildning – en viktig politisk fråga

Modersmålsutbildning är en viktig politisk fråga som är starkt knuten till olika politiska intentioner och nationella intressen. Det konstaterar Nuhi Bajquinca som har undersökt modermålsutbildningen i Sverige genom olika perioder.

Det fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.

Kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser

Det finns en kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser. Djamila Fatheddines forskning visar att när barn läser påbörjas en bildningsprocess som kräver vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och mysig.  

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.

Teacher: Here’s how to make lessons fun

Korey Barkley, a middle-school Spanish teacher in Massachusetts, helps students love to learn by adopting strategies that make it fun. In this commentary, Barkley shares four approaches, including playing games, offering more choices and scheduling brain breaks.

Ungdomars hälsa halkar efter

Världens ungdomar är historiens hittills största generation. Tyvärr är deras hälsomässiga situation utmanande. I en studie i tidskriften the Lancet har man har undersökt utvecklingen i 195 länder under perioden 1990–2016. Resultaten visar på bland annat en ökning av övervikt och fetma, som nu drabbar en femtedel av världens ungdomar.