Dela:

Engelsk kurslitteratur kräver mer tid och stöd

Annelie Drewsen

Špela Mežek
Špela Mežek

Född 1982 i
Ljubljana, Slovenien

Disputerade 2013-11-16
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Advanced Second-Language Reading and Vocabulary Learning in the Parallel-Language University

På svenska universitet möter många studenter kurslitteratur på engelska. Špela Mežek har undersökt studenternas läsförmåga och hur mycket de lär sig av läsningen. Resultaten visar att många klarar sig bra men behöver mer tid och stöd för att koppla ihop de engelska termerna med det läraren talar om.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började arbeta i ett projekt om hur studenter lär sig ord på engelska genom läsning och föreläsningar, vilket var väldigt intressant och relevant. Jag har själv studerat i Slovenien och Sverige och har sett att svenska studenter måste läsa en hel del kurslitteratur på engelska. Det är något vi även kommer att se allt mer i andra länder.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling består av fyra artiklar där jag undersöker två frågor. Den första är att se på svenska studenters engelska akademiska läsförmåga och se om de lär sig ett ämnesspecifikt engelskt ordförråd av att läsa litteratur. Den andra är att identifiera eventuella problem för att se om jag kan föreslå några pedagogiska lösningar.

– Jag intervjuade studenter, lät dem göra test i läsförståelse på svenska och engelska och tittade på deras anteckningar. I projektgruppen gjorde vi också ett experiment där studenterna fick se en inspelad föreläsning på svenska där läraren sa termerna på engelska. De fick också läsa om samma ämne på engelska. Vi ville se hur många termer de lärde sig av den engelska texten och den svenska föreläsningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns många svenska studenter som läser bra på både svenska och engelska. De är akademiskt tvåspråkiga och kan läsa kurslitteratur utan större problem, men kan behöva extra stöd när det gäller specifika ord.

– Det finns också studenter som upplever svårigheter när de läser på engelska. Det beror inte alltid på bristande kunskaper i engelska, för de är duktiga och kan prata engelska. Det kan finnas andra orsaker, som att de läser långsamt eller saknar motivation. De som läser långsamt kan behöva mer tid och klarar sig då lika bra som engelska studenter.

Vad överraskade dig?

– När jag intervjuade studenterna tyckte de inte att engelska var svårt. De ser på tv, lyssnar på musik och kommunicerar på internet på engelska. Men när de läser akademisk text tycker de att det är svårare. Det handlar inte om språkkunskaper, utan om akademiska språkkunskaper, där de behöver stöd och mer tid.

– En annan sak var i experimentet där studenterna skulle lyssna på en föreläsning på svenska och läsa en text på engelska. När studenterna skulle utvärdera sin egen kunskap före och efter trodde de att de hade lärt sig mer av föreläsningen, men det var tvärtom. De lärde sig mer terminologi av att läsa på engelska. Jag tror att det har att göra med skillnaden mellan att läsa och lyssna. Vad man gör när man läser är annorlunda än när man lyssnar, man kan till exempel gå tillbaka om man inte förstår något.

Vem har nytta av dina resultat?

– I slutändan hoppas jag att det är studenterna. Men också lärare på universitetet, både i ämnen som biologi och kemi och lärare i akademisk engelska. Dessutom tror jag att även gymnasielärare, särskilt i engelska, kan ha nytta av dem eftersom deras elever kommer att behöva använda engelska på ett akademiskt sätt.

– Jag har ett kapitel där jag ger förslag till olika lärare. Som lärare i akademisk engelska måste man identifiera vad som orsakar problem för studenterna. Det behöver inte vara språkförmågan utan kan lika gärna vara att de är ovana läsare och behöver öva lässtrategier. Eftersom jag återkommande fann att tiden var viktig och att de behöver mer tid, är det viktigt att vi betonar att det tar lite längre tid att läsa men att de kan klara sig lika bra. Bara för att något tar tid betyder det inte att det inte är värt det.

– Lärare i andra ämnen kan inte förlita sig på att studenterna lär sig terminologi enbart från läsning. Lärarna behöver använda orden på svenska och engelska och koppla ihop läsningen med föreläsningar och laborationer. Om studenterna kan se poängen med att läsa ökar också deras motivation.

 

Sidan publicerades 2014-02-19 14:55 av
Sidan uppdaterades 2014-02-27 13:52 av


Relaterat

Möjligheter och begränsningar i flerspråkig språkundervisning i en teckenspråkig skolmiljö

Hur ser språkundervisningen i engelska och spanska ut i en specialskola för döva elever? Det har Karin Allard undersökt. ”De viktigaste resultaten visar på vilket sätt språkundervisningen som jag har studerat har kunnat stödja eleverna i sitt eget språklärande”, säger hon.

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.