Dela:

Engelsk kurslitteratur kräver mer tid och stöd

Annelie Drewsen

Špela Mežek
Špela Mežek

Född 1982 i
Ljubljana, Slovenien

Disputerade 2013-11-16
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Advanced Second-Language Reading and Vocabulary Learning in the Parallel-Language University

På svenska universitet möter många studenter kurslitteratur på engelska. Špela Mežek har undersökt studenternas läsförmåga och hur mycket de lär sig av läsningen. Resultaten visar att många klarar sig bra men behöver mer tid och stöd för att koppla ihop de engelska termerna med det läraren talar om.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började arbeta i ett projekt om hur studenter lär sig ord på engelska genom läsning och föreläsningar, vilket var väldigt intressant och relevant. Jag har själv studerat i Slovenien och Sverige och har sett att svenska studenter måste läsa en hel del kurslitteratur på engelska. Det är något vi även kommer att se allt mer i andra länder.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling består av fyra artiklar där jag undersöker två frågor. Den första är att se på svenska studenters engelska akademiska läsförmåga och se om de lär sig ett ämnesspecifikt engelskt ordförråd av att läsa litteratur. Den andra är att identifiera eventuella problem för att se om jag kan föreslå några pedagogiska lösningar.

– Jag intervjuade studenter, lät dem göra test i läsförståelse på svenska och engelska och tittade på deras anteckningar. I projektgruppen gjorde vi också ett experiment där studenterna fick se en inspelad föreläsning på svenska där läraren sa termerna på engelska. De fick också läsa om samma ämne på engelska. Vi ville se hur många termer de lärde sig av den engelska texten och den svenska föreläsningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns många svenska studenter som läser bra på både svenska och engelska. De är akademiskt tvåspråkiga och kan läsa kurslitteratur utan större problem, men kan behöva extra stöd när det gäller specifika ord.

– Det finns också studenter som upplever svårigheter när de läser på engelska. Det beror inte alltid på bristande kunskaper i engelska, för de är duktiga och kan prata engelska. Det kan finnas andra orsaker, som att de läser långsamt eller saknar motivation. De som läser långsamt kan behöva mer tid och klarar sig då lika bra som engelska studenter.

Vad överraskade dig?

– När jag intervjuade studenterna tyckte de inte att engelska var svårt. De ser på tv, lyssnar på musik och kommunicerar på internet på engelska. Men när de läser akademisk text tycker de att det är svårare. Det handlar inte om språkkunskaper, utan om akademiska språkkunskaper, där de behöver stöd och mer tid.

– En annan sak var i experimentet där studenterna skulle lyssna på en föreläsning på svenska och läsa en text på engelska. När studenterna skulle utvärdera sin egen kunskap före och efter trodde de att de hade lärt sig mer av föreläsningen, men det var tvärtom. De lärde sig mer terminologi av att läsa på engelska. Jag tror att det har att göra med skillnaden mellan att läsa och lyssna. Vad man gör när man läser är annorlunda än när man lyssnar, man kan till exempel gå tillbaka om man inte förstår något.

Vem har nytta av dina resultat?

– I slutändan hoppas jag att det är studenterna. Men också lärare på universitetet, både i ämnen som biologi och kemi och lärare i akademisk engelska. Dessutom tror jag att även gymnasielärare, särskilt i engelska, kan ha nytta av dem eftersom deras elever kommer att behöva använda engelska på ett akademiskt sätt.

– Jag har ett kapitel där jag ger förslag till olika lärare. Som lärare i akademisk engelska måste man identifiera vad som orsakar problem för studenterna. Det behöver inte vara språkförmågan utan kan lika gärna vara att de är ovana läsare och behöver öva lässtrategier. Eftersom jag återkommande fann att tiden var viktig och att de behöver mer tid, är det viktigt att vi betonar att det tar lite längre tid att läsa men att de kan klara sig lika bra. Bara för att något tar tid betyder det inte att det inte är värt det.

– Lärare i andra ämnen kan inte förlita sig på att studenterna lär sig terminologi enbart från läsning. Lärarna behöver använda orden på svenska och engelska och koppla ihop läsningen med föreläsningar och laborationer. Om studenterna kan se poängen med att läsa ökar också deras motivation.

 

Sidan publicerades 2014-02-19 14:55 av
Sidan uppdaterades 2014-02-27 13:52 av


Relaterat

Möjligheter och begränsningar i flerspråkig språkundervisning i en teckenspråkig skolmiljö

Hur ser språkundervisningen i engelska och spanska ut i en specialskola för döva elever? Det har Karin Allard undersökt. ”De viktigaste resultaten visar på vilket sätt språkundervisningen som jag har studerat har kunnat stödja eleverna i sitt eget språklärande”, säger hon.

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!