Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning idag, bortsett från när det gäller engelska. De nationella minoritetsspråken och stora invandrarspråk lyser också med sin frånvaro i olika språkpolicys för högre utbildning. Det visar Susanne Strömberg Jämsvis avhandling.

Susanne Strömberg Jämsvi
Susanne Strömberg Jämsvi

Född 1964
Bor i Borås

Disputerade 2019-09-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Unpacking dominant discourses in higher education language policy

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det hänger bland annat ihop med min bakgrund som lärare i svenska som andraspråk. Idag jobbar jag på högskolan med pedagogisk utveckling av personal. Jag började notera att allt fler lärare efterfrågade kurser i engelska när de själva skulle hålla i kurser för studenter på engelska. Då kom jag att intressera mig för policynivån. Jag insåg att det saknades en sammanhållen studie kring just policy och på hur man ser på, och förstår språk, och vilka intressen som ligger bakom det sättet vi ser på och förstår språk inom högre utbildning idag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vilka intressen, utgångspunkter, antaganden och förgivettaganden som ligger bakom de sätt vi förstår och resonerar om språk inom högre utbildning på nationell nivå. Jag har gått tillbaka och undersökt detta från 70-talet.

– Inom högre utbildning hamnar språkfrågor ofta inom internationalisering. Men jag har tänkt att det finns flera områden inom högre utbildning som påverkas av språk. Så jag har även tittat på breddad rekrytering, eller det som numera heter breddat deltagande, och på de reformtexter som kom på det området i början av 2000-talet. Jag har också tittat på svensk språklagstiftning, för att se vilka antagen, utgångspunkter och intressen som har legat bakom språklagstiftningen i relation till högre utbildning. Jag har kunnat följa en del diskurser och hur de har förändrats över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett intressant resultat handlar om vår förändrade syn på engelska och flerspråkighet, och på hur flerspråkighet värderas. På 70-talet fanns det en ambition och en idé om flerspråkighet som något relevant och värdefullt för högre utbildning, och det kopplades till solidaritet och världsansvar. Men när vi kommer fram till 2000-talet finns det tankesättet inte längre kvar. I stället har vi enbart en idé om att engelska räcker och att engelska är liktydigt med internationalisering.

– De starkaste diskurserna kring engelskspråkighet utgår från ekonomiska intressen, utifrån en marknadslogik där utbildning är en del av en större marknad. Så det har blivit ett väldigt stort diskursskifte, det hade man inte kunnat se om man inte hade gått tillbaka till 70-talet. Det är ett viktigt resultat i avhandlingen.

Vad överraskade dig?

– En sak som överraskade mig och som blev tydligt i mina analyser, är hur tyst det är inom högre utbildning vad gäller flerspråkighet. Då tänker jag till exempel på våra nationella minoritetsspråk samt stora invandrarspråk. De finns inte med i någon språkpolicy för högre utbildning. Man hade kunnat tänka sig att en språkpolicy i högre utbildning skulle kunna vara lite proaktiv. Men det kanske hänger ihop med de starka ekonomiska diskurserna som ofta har tolkningsföreträde i många utbildningssammanhang. Det kan jag i alla fall se i min avhandling. Det var lite överraskande med den tystnaden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Policyskapare som jobbar med strategier inom högre utbildning, men också lärare i högre utbildning. När man har fullt upp med att planera för nästa föreläsning eller nästa undervisningsmoment hinner man ofta inte reflektera över vad det är för sammanhang som man befinner sig i, eller vad det är som styr utan att man egentligen tänker på det.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-05 09:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-12 09:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska som andraspråk, digital konferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. bedömning i svenska som andraspråk, fördomar och funktioner gällande ungdomars språkanvändning i flerspråkiga miljöer, litteracitet för ungdomar som saknar eller har kort formell utbildning, uttalsundervisning med praktiska övningar samt kreativ skrivundervisning med cirkelmodellen.

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Engelska sänker motivationen att lära fler språk

Att använda engelska som ett stöd i studierna av ett tredje språk försvårar inlärningen av det nya språket. Jämförelsen med engelskan kan göra att eleverna tappar motivationen, säger Alastair Henry som skrivit avhandlingen L3 motivation.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.