Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning idag, bortsett från när det gäller engelska. De nationella minoritetsspråken och stora invandrarspråk lyser också med sin frånvaro i olika språkpolicys för högre utbildning. Det visar Susanne Strömberg Jämsvis avhandling.

Susanne Strömberg Jämsvi
Susanne Strömberg Jämsvi

Född 1964
Bor i Borås

Disputerade 2019-09-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Unpacking dominant discourses in higher education language policy

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det hänger bland annat ihop med min bakgrund som lärare i svenska som andraspråk. Idag jobbar jag på högskolan med pedagogisk utveckling av personal. Jag började notera att allt fler lärare efterfrågade kurser i engelska när de själva skulle hålla i kurser för studenter på engelska. Då kom jag att intressera mig för policynivån. Jag insåg att det saknades en sammanhållen studie kring just policy och på hur man ser på, och förstår språk, och vilka intressen som ligger bakom det sättet vi ser på och förstår språk inom högre utbildning idag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vilka intressen, utgångspunkter, antaganden och förgivettaganden som ligger bakom de sätt vi förstår och resonerar om språk inom högre utbildning på nationell nivå. Jag har gått tillbaka och undersökt detta från 70-talet.

– Inom högre utbildning hamnar språkfrågor ofta inom internationalisering. Men jag har tänkt att det finns flera områden inom högre utbildning som påverkas av språk. Så jag har även tittat på breddad rekrytering, eller det som numera heter breddat deltagande, och på de reformtexter som kom på det området i början av 2000-talet. Jag har också tittat på svensk språklagstiftning, för att se vilka antagen, utgångspunkter och intressen som har legat bakom språklagstiftningen i relation till högre utbildning. Jag har kunnat följa en del diskurser och hur de har förändrats över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett intressant resultat handlar om vår förändrade syn på engelska och flerspråkighet, och på hur flerspråkighet värderas. På 70-talet fanns det en ambition och en idé om flerspråkighet som något relevant och värdefullt för högre utbildning, och det kopplades till solidaritet och världsansvar. Men när vi kommer fram till 2000-talet finns det tankesättet inte längre kvar. I stället har vi enbart en idé om att engelska räcker och att engelska är liktydigt med internationalisering.

– De starkaste diskurserna kring engelskspråkighet utgår från ekonomiska intressen, utifrån en marknadslogik där utbildning är en del av en större marknad. Så det har blivit ett väldigt stort diskursskifte, det hade man inte kunnat se om man inte hade gått tillbaka till 70-talet. Det är ett viktigt resultat i avhandlingen.

Vad överraskade dig?

– En sak som överraskade mig och som blev tydligt i mina analyser, är hur tyst det är inom högre utbildning vad gäller flerspråkighet. Då tänker jag till exempel på våra nationella minoritetsspråk samt stora invandrarspråk. De finns inte med i någon språkpolicy för högre utbildning. Man hade kunnat tänka sig att en språkpolicy i högre utbildning skulle kunna vara lite proaktiv. Men det kanske hänger ihop med de starka ekonomiska diskurserna som ofta har tolkningsföreträde i många utbildningssammanhang. Det kan jag i alla fall se i min avhandling. Det var lite överraskande med den tystnaden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Policyskapare som jobbar med strategier inom högre utbildning, men också lärare i högre utbildning. När man har fullt upp med att planera för nästa föreläsning eller nästa undervisningsmoment hinner man ofta inte reflektera över vad det är för sammanhang som man befinner sig i, eller vad det är som styr utan att man egentligen tänker på det.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-05 09:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-12 09:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska som andraspråk, Malmö den 8-9 sept

Ta del av föreläsningar om bl.a. bedömning i svenska som andraspråk, fördomar och funktioner gällande ungdomars språkanvändning i flerspråkiga miljöer, litteracitet för ungdomar som saknar eller har kort formell utbildning, uttalsundervisning med praktiska övningar samt kreativ skrivundervisning med cirkelmodellen. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Engelska sänker motivationen att lära fler språk

Att använda engelska som ett stöd i studierna av ett tredje språk försvårar inlärningen av det nya språket. Jämförelsen med engelskan kan göra att eleverna tappar motivationen, säger Alastair Henry som skrivit avhandlingen L3 motivation.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.