Hoppa till sidinnehåll
Engelska

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Publicerad:2019-12-05
Uppdaterad:2019-12-12
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Susanne Strömberg Jämsvi

Född 1964
Bor i Borås

Disputerade 2019-09-27
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Unpacking dominant discourses in higher education language policy

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning idag, bortsett från när det gäller engelska. De nationella minoritetsspråken och stora invandrarspråk lyser också med sin frånvaro i olika språkpolicys för högre utbildning. Det visar Susanne Strömberg Jämsvis avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det hänger bland annat ihop med min bakgrund som lärare i svenska som andraspråk. Idag jobbar jag på högskolan med pedagogisk utveckling av personal. Jag började notera att allt fler lärare efterfrågade kurser i engelska när de själva skulle hålla i kurser för studenter på engelska. Då kom jag att intressera mig för policynivån. Jag insåg att det saknades en sammanhållen studie kring just policy och på hur man ser på, och förstår språk, och vilka intressen som ligger bakom det sättet vi ser på och förstår språk inom högre utbildning idag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vilka intressen, utgångspunkter, antaganden och förgivettaganden som ligger bakom de sätt vi förstår och resonerar om språk inom högre utbildning på nationell nivå. Jag har gått tillbaka och undersökt detta från 70-talet.

– Inom högre utbildning hamnar språkfrågor ofta inom internationalisering. Men jag har tänkt att det finns flera områden inom högre utbildning som påverkas av språk. Så jag har även tittat på breddad rekrytering, eller det som numera heter breddat deltagande, och på de reformtexter som kom på det området i början av 2000-talet. Jag har också tittat på svensk språklagstiftning, för att se vilka antagen, utgångspunkter och intressen som har legat bakom språklagstiftningen i relation till högre utbildning. Jag har kunnat följa en del diskurser och hur de har förändrats över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett intressant resultat handlar om vår förändrade syn på engelska och flerspråkighet, och på hur flerspråkighet värderas. På 70-talet fanns det en ambition och en idé om flerspråkighet som något relevant och värdefullt för högre utbildning, och det kopplades till solidaritet och världsansvar. Men när vi kommer fram till 2000-talet finns det tankesättet inte längre kvar. I stället har vi enbart en idé om att engelska räcker och att engelska är liktydigt med internationalisering.

– De starkaste diskurserna kring engelskspråkighet utgår från ekonomiska intressen, utifrån en marknadslogik där utbildning är en del av en större marknad. Så det har blivit ett väldigt stort diskursskifte, det hade man inte kunnat se om man inte hade gått tillbaka till 70-talet. Det är ett viktigt resultat i avhandlingen.

Vad överraskade dig?

– En sak som överraskade mig och som blev tydligt i mina analyser, är hur tyst det är inom högre utbildning vad gäller flerspråkighet. Då tänker jag till exempel på våra nationella minoritetsspråk samt stora invandrarspråk. De finns inte med i någon språkpolicy för högre utbildning. Man hade kunnat tänka sig att en språkpolicy i högre utbildning skulle kunna vara lite proaktiv. Men det kanske hänger ihop med de starka ekonomiska diskurserna som ofta har tolkningsföreträde i många utbildningssammanhang. Det kan jag i alla fall se i min avhandling. Det var lite överraskande med den tystnaden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Policyskapare som jobbar med strategier inom högre utbildning, men också lärare i högre utbildning. När man har fullt upp med att planera för nästa föreläsning eller nästa undervisningsmoment hinner man ofta inte reflektera över vad det är för sammanhang som man befinner sig i, eller vad det är som styr utan att man egentligen tänker på det.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev