Engelska sänker motivationen att lära fler språk

Lotta Nylander

Alastair Henry
Alastair Henry

Född i Kendal, UK

Disputerade 12-03-16
Göteborgs Universitet


AVHANDLING
L3 Motivation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag som engelsktalande skulle lära mig svenska brottades jag med motivationen, så jag hade ett personligt intresse för ämnet. Ett annat skäl är att det ur ett internationellt perspektiv är ovanligt att läsa två främmande språk i skolan, som man gör i Sverige. Det finns heller inte särskilt mycket forskning om inlärning av ett tredje språk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur engelska påverkar motivationen för att läsa ett tredje språk. Avhandlingen består av fyra delstudier. Dels undersöker jag grundskolelevers motivationsbanor från årskurs 4 till årskurs 9, dels effekter av andraspråket engelska på grundskole- och gymnasieelevers motivation för att lära sig ett tredje språk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att engelska har en negativ påverkan på motivationen för att lära ett tredje språk. När man studerar moderna språk finns ord och fraser som liknar engelska och lärarna uppmuntrar ofta eleverna att utnyttja sina kunskaper i engelska när de läser ett tredje språk. Men användningen av engelska innebär att elevernas engelskspråkiga självbild blir kognitivt aktiv under lektionen.

Vad innebär att den engelskspråkiga självbilden blir aktiv?

– Självbilden speglar vår föreställning om vår identitet nu och i framtiden; som elever, som föräldrar, lärare etc. Bilden av oss själva som någon som kommer att behärska ett tredje språk blir lidande om vi använder engelska för att lära oss ett tredje språk. Glappet mellan vår bild av oss själva som någon som behärskar det tredje språket och bilden av den engelskspråkiga självbilden blir för stor. Vilket naturligtvis påverkar motivationen.

– Jag upptäckte också att elever som var framgångsrika i att lära sig ett tredje språk har utvecklat strategier för att bortse från engelskan. Det är strategier som lärare skulle kunna använda i undervisningen av tredje språk.

Vad överraskade dig?

– Vi vet sedan tidigare att engelskan har en negativ påverkan på motivationen för att lära sig ytterligare ett språk men det är inte något man kunnat bevisa, men det gör jag nu.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och elever som upplever frustration i sin språkinlärning.

Sidan publicerades 2012-04-17 11:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-02-16 15:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska i engelskspråkig skolmiljö. Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser.

Vilken inverkan har engelskspråkig undervisning i Sverige på gymnasieelevers svenska? Det har Maria Lim Falk undersökt i sin avhandling "Svenska i engelskspråkig skolmiljö". Hennes resultat visar att elevernas utveckling av ett ämnesrelaterat språk hämmas.

Främmande språk i flera skolämnen ger bättre resultat

Elever som undervisas i tyska även i andra skolämnen får både ett bättre ordförråd och en högre kommunikativ kompetens. Det visar Karmen Terlevic Johanssons avhandling Erfolgreiches Deutschlernen durch CLIL? Zu Lexikon und Kommunikationsstrategien in mündlicher L3 schwedischer Schüler mit bilingualem Profil .

Språkinlärning förnyas av digitala medier

Digitala medier ger nya förutsättningar för ungas språkinlärning. Det konstaterar Sylvi Vigmo, som studerat den språkliga aktiviteten hos gymnasieelever som gör film på engelska. New Spaces for Language Learning. A study of student interaction in media production in English,heter avhandlingen.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser