Engelska sänker motivationen att lära fler språk

Lotta Nylander

Alastair Henry
Alastair Henry

Född i Kendal, UK

Disputerade 12-03-16
Göteborgs Universitet


AVHANDLING
L3 Motivation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag som engelsktalande skulle lära mig svenska brottades jag med motivationen, så jag hade ett personligt intresse för ämnet. Ett annat skäl är att det ur ett internationellt perspektiv är ovanligt att läsa två främmande språk i skolan, som man gör i Sverige. Det finns heller inte särskilt mycket forskning om inlärning av ett tredje språk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur engelska påverkar motivationen för att läsa ett tredje språk. Avhandlingen består av fyra delstudier. Dels undersöker jag grundskolelevers motivationsbanor från årskurs 4 till årskurs 9, dels effekter av andraspråket engelska på grundskole- och gymnasieelevers motivation för att lära sig ett tredje språk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att engelska har en negativ påverkan på motivationen för att lära ett tredje språk. När man studerar moderna språk finns ord och fraser som liknar engelska och lärarna uppmuntrar ofta eleverna att utnyttja sina kunskaper i engelska när de läser ett tredje språk. Men användningen av engelska innebär att elevernas engelskspråkiga självbild blir kognitivt aktiv under lektionen.

Vad innebär att den engelskspråkiga självbilden blir aktiv?

– Självbilden speglar vår föreställning om vår identitet nu och i framtiden; som elever, som föräldrar, lärare etc. Bilden av oss själva som någon som kommer att behärska ett tredje språk blir lidande om vi använder engelska för att lära oss ett tredje språk. Glappet mellan vår bild av oss själva som någon som behärskar det tredje språket och bilden av den engelskspråkiga självbilden blir för stor. Vilket naturligtvis påverkar motivationen.

– Jag upptäckte också att elever som var framgångsrika i att lära sig ett tredje språk har utvecklat strategier för att bortse från engelskan. Det är strategier som lärare skulle kunna använda i undervisningen av tredje språk.

Vad överraskade dig?

– Vi vet sedan tidigare att engelskan har en negativ påverkan på motivationen för att lära sig ytterligare ett språk men det är inte något man kunnat bevisa, men det gör jag nu.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och elever som upplever frustration i sin språkinlärning.

Sidan publicerades 2012-04-17 11:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-02-16 15:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska i engelskspråkig skolmiljö. Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser.

Vilken inverkan har engelskspråkig undervisning i Sverige på gymnasieelevers svenska? Det har Maria Lim Falk undersökt i sin avhandling "Svenska i engelskspråkig skolmiljö". Hennes resultat visar att elevernas utveckling av ett ämnesrelaterat språk hämmas.

Främmande språk i flera skolämnen ger bättre resultat

Elever som undervisas i tyska även i andra skolämnen får både ett bättre ordförråd och en högre kommunikativ kompetens. Det visar Karmen Terlevic Johanssons avhandling Erfolgreiches Deutschlernen durch CLIL? Zu Lexikon und Kommunikationsstrategien in mündlicher L3 schwedischer Schüler mit bilingualem Profil .

Språkinlärning förnyas av digitala medier

Digitala medier ger nya förutsättningar för ungas språkinlärning. Det konstaterar Sylvi Vigmo, som studerat den språkliga aktiviteten hos gymnasieelever som gör film på engelska. New Spaces for Language Learning. A study of student interaction in media production in English,heter avhandlingen.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!