Enkel teknik passar bäst vid utomhuslektioner

Renodla tekniken och rensa bland uppgifterna som ska lösas utomhus. Det är c</em><em>ivilingenjören Johan Eliassons riktlinjer för hur mobil teknik bäst utformas och används vid undervisning utomhus.

Johan Eliasson
Johan Eliasson

Född 1977
i Norrköping

Disputerade 2013-10-25
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Tools for Designing Mobile Interaction with the Physical Environment in Outdoor Lessons

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är civilingenjör med inriktning mot människa-datorinteraktion. Ämnet dök upp när jag blev medbjuden till en annan studie kring mobilt lärande. Här fick jag under en dag filma elever som hade undervisning utomhus och använde mobiltelefoner för att lösa uppgifter.

– När jag analyserade filmen såg jag att eleverna ägnade massor av tid till att meka med mobilen, och det gjorde mig nyfiken på hur man kan utveckla teknik som bättre passar för utomhusundervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man bäst designar mobiltelefoner och dess funktioner för lektioner utomhus. Jag har gjort studien tillsammans med lärare och elever i mellanstadieklasser där eleverna fått vara med och ta fram idéer för hur mobiler bäst kan användas vid utomhusundervisning.

– Det tydligaste problemet var att mobilen användes till att lösa väldigt många uppgifter. Grunduppgiften kunde vara att exempelvis mäta volymen av ett hus eller höjden på ett träd med hjälp av mobilen, men sedan tillkom en massa information kring ämnet och ofta en del textuppgifter. Resultatet blev att fokus flyttades från det som faktiskt skulle studeras utomhus till själva mobilen.

– Eleverna stod ofta och stirrade på mobilen och försökte lösa problem och uppgifter som förmodligen görs både bättre och enklare inomhus.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studien syftar inte till att utforma en ny typ av mobiltelefon utan att ta fram designverktyg, riktlinjer, för hur teknik, mobiler eller appar, bäst utformas för att passa utomhuslektioner. Det är till exempel viktigt att renodla tekniken.

– Kort sagt – att använda mobilen för det den är verkligen bra på. Som att mäta längd och identifiera objekt genom att scanna QR-koder, fotografera och liknande. Utomhus fungerar mobilen bäst till att samla in information.

– Efterarbetet med analys och bearbetning görs bäst inne i klassrummet med annan typ av teknik. Min studie visar också att lärarna tenderar att inta en mer tillbakadragen roll när undervisningen sker utomhus. Det leder ofta till att eleverna hamnar helt i händerna på tekniken. En tydligare lärarroll hjälper eleverna att hålla fokus.

Vad förvånade dig?

– Många elever verkade uppskatta undervisning utomhus. Speciellt de som inne i klassrummet hade svårt att koncentrera sig. Det tyder på att utomhusundervisning med mobil teknik är något skolan borde utveckla.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Alla som vill lära sig mer om hur man bäst kan utnyttja mobiler för utomhusundervisning, från designers till lärare.

Sidan publicerades 2014-02-05 10:54 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Framgångar med utomhuspedagogik i högstadiet

Att lära sig saker utomhus kan förbättra kunskaperna för eleverna. Det visar en ny avhandling. – Elevernas intresse, engagemang och glädje var positiva aspekter. Innan projektet trodde lärarna att de inte skulle få med sig eleverna, säger Emilia Fägerstam.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

What happens when older students struggle to read? We asked. You answered.

Students tend to give up on school if they haven’t developed strong reading skills by the time they reach middle or high school, respondents to a recent survey say. The respondents – which included students, teachers and parents – offered recommendations for helping boost literacy among older students, including additional training for teachers, dyslexia screening, tutoring and various intervention programs.