Enkel teknik passar bäst vid utomhuslektioner

Renodla tekniken och rensa bland uppgifterna som ska lösas utomhus. Det är c</em><em>ivilingenjören Johan Eliassons riktlinjer för hur mobil teknik bäst utformas och används vid undervisning utomhus.

Johan Eliasson
Johan Eliasson

Född 1977
i Norrköping

Disputerade 2013-10-25
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Tools for Designing Mobile Interaction with the Physical Environment in Outdoor Lessons

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är civilingenjör med inriktning mot människa-datorinteraktion. Ämnet dök upp när jag blev medbjuden till en annan studie kring mobilt lärande. Här fick jag under en dag filma elever som hade undervisning utomhus och använde mobiltelefoner för att lösa uppgifter.

– När jag analyserade filmen såg jag att eleverna ägnade massor av tid till att meka med mobilen, och det gjorde mig nyfiken på hur man kan utveckla teknik som bättre passar för utomhusundervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man bäst designar mobiltelefoner och dess funktioner för lektioner utomhus. Jag har gjort studien tillsammans med lärare och elever i mellanstadieklasser där eleverna fått vara med och ta fram idéer för hur mobiler bäst kan användas vid utomhusundervisning.

– Det tydligaste problemet var att mobilen användes till att lösa väldigt många uppgifter. Grunduppgiften kunde vara att exempelvis mäta volymen av ett hus eller höjden på ett träd med hjälp av mobilen, men sedan tillkom en massa information kring ämnet och ofta en del textuppgifter. Resultatet blev att fokus flyttades från det som faktiskt skulle studeras utomhus till själva mobilen.

– Eleverna stod ofta och stirrade på mobilen och försökte lösa problem och uppgifter som förmodligen görs både bättre och enklare inomhus.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studien syftar inte till att utforma en ny typ av mobiltelefon utan att ta fram designverktyg, riktlinjer, för hur teknik, mobiler eller appar, bäst utformas för att passa utomhuslektioner. Det är till exempel viktigt att renodla tekniken.

– Kort sagt – att använda mobilen för det den är verkligen bra på. Som att mäta längd och identifiera objekt genom att scanna QR-koder, fotografera och liknande. Utomhus fungerar mobilen bäst till att samla in information.

– Efterarbetet med analys och bearbetning görs bäst inne i klassrummet med annan typ av teknik. Min studie visar också att lärarna tenderar att inta en mer tillbakadragen roll när undervisningen sker utomhus. Det leder ofta till att eleverna hamnar helt i händerna på tekniken. En tydligare lärarroll hjälper eleverna att hålla fokus.

Vad förvånade dig?

– Många elever verkade uppskatta undervisning utomhus. Speciellt de som inne i klassrummet hade svårt att koncentrera sig. Det tyder på att utomhusundervisning med mobil teknik är något skolan borde utveckla.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Alla som vill lära sig mer om hur man bäst kan utnyttja mobiler för utomhusundervisning, från designers till lärare.

Sidan publicerades 2014-02-05 10:54 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Framgångar med utomhuspedagogik i högstadiet

Att lära sig saker utomhus kan förbättra kunskaperna för eleverna. Det visar en ny avhandling. – Elevernas intresse, engagemang och glädje var positiva aspekter. Innan projektet trodde lärarna att de inte skulle få med sig eleverna, säger Emilia Fägerstam.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande. &nbsp;

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan. &nbsp;

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.