2016-10-12 09:37  1169 Dela:

Enkla medel skapar avancerad fysikkunskap hos förskolebarn

Till synes enkla aktiviteter skapar förutsättningar för avancerad kunskap i fysik hos förskolebarn. Det visar Jonna Larsson i sin avhandling om vad som sker när fysik blir lärområde i förskolan.

Jonna Larsson
Jonna Larsson

Född 1972
Bor i Alingsås

Disputerade 2016-09-30
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
När fysik blir lärområde i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som förskollärare och jag tog med mig mycket av mitt intresse för natur in i yrket. I förskolans senaste läroplan som kom ut 2009 står det att förskolan ska arbeta explicit med fysik och kemi. Jag ville veta mer om hur det här går till i praktiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt barn och förskollärare på fyra olika förskolor deras lek och arbete i relation till fysikaliska fenomen. I den ena studien arbetade förskolorna inte uttalat med fysik. Där ”skuggade” jag fyra barn under cirka två månader i syfte att studera vilka möten de får med fysikaliska fenomen och hur de agerar kring dem men också vilken respons barnen får från förskollärarna. I den andra studien har jag under lika lång tid följt två arbetslag på förskolor som arbetar tematiskt med med ljud respektive begreppen flyta och sjunka. Här fokuserade jag på förskollärarna och deras interaktion med barnen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barn möter en massa fysikaliska fenomen i sin vardag!

– I den första studien där jag filmat barnen har jag tvåhundra sekvenser där barnen utforskar, laborerar och leker kring olika fysikaliska fenomen. Som exempelvis friktion när de åker rutschkana. När ett barn halkar på golvet utvecklas händelsen till att flera barn börjar testa att glida på golvet. Vid ett tillfälle drar barnen en pulka på en snöfattig gård och resonerar med varandra varför pulkan inte glider över gruset. Till sist säger ett barn, ”vi måste till snön, där glider den bättre”. Men inte vid något av alla filmade sekvenser där barnen möter fysikaliska fenomen tar förskollärarna tillfället i akt och pratar om vad som händer. Förskollärarnas bemötande handlar istället om omsorg om barnen och sakerna. Som att ”dra inte pulkan i gruset, då går den sönder”.

– I förskolorna där de jobbar tematiskt med ljud och begreppen flyta och sjunka blir det väldigt tydligt att lärarna och barnen konkretiserar kunskap tillsammans. Ett exempel är när barnen får testa att spela på en gitarr som försetts med både riktiga strängar och strängar av garn. Här säger en flicka som försökt få ljud i garnsträngen och sedan tillsammans med förskolläraren sträckt på garnet att ”nu hörs det bättre”.

– I en av de sista samlingarna kring temat snurrar förskolläraren en linjal i luften som då ger ifrån sig ett vinande ljud. Då säger ett av barnen, ”luften slår emot linjalen, ungefär som ett flygplan, drrr, drrr, drrr.” Liknande upptäckter görs i den andra förskolan där de utforskar vad som sjunker och flyter på vatten. Förskollärarna initierar samtal om vad som flyter och inte och varför. Förskollärarna har en plan om vad de ska göra och syftet med den. Den fungera inte alltid som tänkt och vid ett tillfälle sjunker båtarna som barnen tillverkat, vilket inte förskolläraren räknat med. Men barnen reagerar med nyfikenhet och en av dem konstaterar fascinerat att ”oj, oj, vattnet kunde inte hålla båten”.

– Sammanfattningsvis visar min avhandling att om fysik ska fungera som ett lärområde i förskolan krävs att förskollärarna planerar, skapar och fångar tillfällena där det finns möjlighet att utforska och samtala om olika fysikaliska fenomen.

Vad överraskade dig?

– Att så till synes enkla aktiviteter och medel som förskollärarna i den senare studien använder, ger barnen förutsättningar för avancerad förståelse för fysik.  Det var otroligt häftigt att få ta del av barnens upptäckter och insikter. Jag konstaterade också att förskollärarna enbart använder vardagliga begrepp, men jag tror att det hade varit möjligt att lägga till vetenskapliga begrepp för att ytterligare fördjupa barnens kunskaper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Självklart hoppas jag att förskollärare ska ha nytta av studien. Jag har skrivit kappan på svenska just för att göra resultaten mer lättillgängliga. Utifrån debatten om sjunkande skolresultat hoppas jag att mina resultat kan belysa förskolans potential vad gäller yngre barns lärande om fysikaliska fenomen.

Susanne Sawander

Foto: Anna Larsson

Sidan publicerades 2016-10-12 09:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-10-26 12:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarn ser både lösningar och problem i naturen

Förskolebarn visar på stor kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö – om de ges möjlighet att vara ute och får tillgång till material och stöd av pedagoger. Det visar Cecilia Caiman i sin avhandling om barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid.

Matematiken ständigt närvarande på förskolan

Barn på förskolan använder matematik för att beskriva sin omvärld. Det kan till exempel handla om mätning, om tid, eller om att kommunicera olika geometriska former. Barnen gör det både på eget initiativ och i situationer där pedagogerna uppmuntrar dem till det, visar Marita Lundström i sin studie.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.