2016-10-12 09:37  1123 Dela:

Enkla medel skapar avancerad fysikkunskap hos förskolebarn

Till synes enkla aktiviteter skapar förutsättningar för avancerad kunskap i fysik hos förskolebarn. Det visar Jonna Larsson i sin avhandling om vad som sker när fysik blir lärområde i förskolan.

Jonna Larsson
Jonna Larsson

Född 1972
Bor i Alingsås

Disputerade 2016-09-30
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
När fysik blir lärområde i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som förskollärare och jag tog med mig mycket av mitt intresse för natur in i yrket. I förskolans senaste läroplan som kom ut 2009 står det att förskolan ska arbeta explicit med fysik och kemi. Jag ville veta mer om hur det här går till i praktiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt barn och förskollärare på fyra olika förskolor deras lek och arbete i relation till fysikaliska fenomen. I den ena studien arbetade förskolorna inte uttalat med fysik. Där ”skuggade” jag fyra barn under cirka två månader i syfte att studera vilka möten de får med fysikaliska fenomen och hur de agerar kring dem men också vilken respons barnen får från förskollärarna. I den andra studien har jag under lika lång tid följt två arbetslag på förskolor som arbetar tematiskt med med ljud respektive begreppen flyta och sjunka. Här fokuserade jag på förskollärarna och deras interaktion med barnen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barn möter en massa fysikaliska fenomen i sin vardag!

– I den första studien där jag filmat barnen har jag tvåhundra sekvenser där barnen utforskar, laborerar och leker kring olika fysikaliska fenomen. Som exempelvis friktion när de åker rutschkana. När ett barn halkar på golvet utvecklas händelsen till att flera barn börjar testa att glida på golvet. Vid ett tillfälle drar barnen en pulka på en snöfattig gård och resonerar med varandra varför pulkan inte glider över gruset. Till sist säger ett barn, ”vi måste till snön, där glider den bättre”. Men inte vid något av alla filmade sekvenser där barnen möter fysikaliska fenomen tar förskollärarna tillfället i akt och pratar om vad som händer. Förskollärarnas bemötande handlar istället om omsorg om barnen och sakerna. Som att ”dra inte pulkan i gruset, då går den sönder”.

– I förskolorna där de jobbar tematiskt med ljud och begreppen flyta och sjunka blir det väldigt tydligt att lärarna och barnen konkretiserar kunskap tillsammans. Ett exempel är när barnen får testa att spela på en gitarr som försetts med både riktiga strängar och strängar av garn. Här säger en flicka som försökt få ljud i garnsträngen och sedan tillsammans med förskolläraren sträckt på garnet att ”nu hörs det bättre”.

– I en av de sista samlingarna kring temat snurrar förskolläraren en linjal i luften som då ger ifrån sig ett vinande ljud. Då säger ett av barnen, ”luften slår emot linjalen, ungefär som ett flygplan, drrr, drrr, drrr.” Liknande upptäckter görs i den andra förskolan där de utforskar vad som sjunker och flyter på vatten. Förskollärarna initierar samtal om vad som flyter och inte och varför. Förskollärarna har en plan om vad de ska göra och syftet med den. Den fungera inte alltid som tänkt och vid ett tillfälle sjunker båtarna som barnen tillverkat, vilket inte förskolläraren räknat med. Men barnen reagerar med nyfikenhet och en av dem konstaterar fascinerat att ”oj, oj, vattnet kunde inte hålla båten”.

– Sammanfattningsvis visar min avhandling att om fysik ska fungera som ett lärområde i förskolan krävs att förskollärarna planerar, skapar och fångar tillfällena där det finns möjlighet att utforska och samtala om olika fysikaliska fenomen.

Vad överraskade dig?

– Att så till synes enkla aktiviteter och medel som förskollärarna i den senare studien använder, ger barnen förutsättningar för avancerad förståelse för fysik.  Det var otroligt häftigt att få ta del av barnens upptäckter och insikter. Jag konstaterade också att förskollärarna enbart använder vardagliga begrepp, men jag tror att det hade varit möjligt att lägga till vetenskapliga begrepp för att ytterligare fördjupa barnens kunskaper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Självklart hoppas jag att förskollärare ska ha nytta av studien. Jag har skrivit kappan på svenska just för att göra resultaten mer lättillgängliga. Utifrån debatten om sjunkande skolresultat hoppas jag att mina resultat kan belysa förskolans potential vad gäller yngre barns lärande om fysikaliska fenomen.

Susanne Sawander

Foto: Anna Larsson

Sidan publicerades 2016-10-12 09:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-10-26 12:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarn ser både lösningar och problem i naturen

Förskolebarn visar på stor kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö – om de ges möjlighet att vara ute och får tillgång till material och stöd av pedagoger. Det visar Cecilia Caiman i sin avhandling om barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid.

Matematiken ständigt närvarande på förskolan

Barn på förskolan använder matematik för att beskriva sin omvärld. Det kan till exempel handla om mätning, om tid, eller om att kommunicera olika geometriska former. Barnen gör det både på eget initiativ och i situationer där pedagogerna uppmuntrar dem till det, visar Marita Lundström i sin studie.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.