Enkla medel skapar avancerad fysikkunskap hos förskolebarn

Till synes enkla aktiviteter skapar förutsättningar för avancerad kunskap i fysik hos förskolebarn. Det visar Jonna Larsson i sin avhandling om vad som sker när fysik blir lärområde i förskolan.

Jonna Larsson
Jonna Larsson

Född 1972
Bor i Alingsås

Disputerade 2016-09-30
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
När fysik blir lärområde i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som förskollärare och jag tog med mig mycket av mitt intresse för natur in i yrket. I förskolans senaste läroplan som kom ut 2009 står det att förskolan ska arbeta explicit med fysik och kemi. Jag ville veta mer om hur det här går till i praktiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt barn och förskollärare på fyra olika förskolor deras lek och arbete i relation till fysikaliska fenomen. I den ena studien arbetade förskolorna inte uttalat med fysik. Där ”skuggade” jag fyra barn under cirka två månader i syfte att studera vilka möten de får med fysikaliska fenomen och hur de agerar kring dem men också vilken respons barnen får från förskollärarna. I den andra studien har jag under lika lång tid följt två arbetslag på förskolor som arbetar tematiskt med med ljud respektive begreppen flyta och sjunka. Här fokuserade jag på förskollärarna och deras interaktion med barnen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barn möter en massa fysikaliska fenomen i sin vardag!

– I den första studien där jag filmat barnen har jag tvåhundra sekvenser där barnen utforskar, laborerar och leker kring olika fysikaliska fenomen. Som exempelvis friktion när de åker rutschkana. När ett barn halkar på golvet utvecklas händelsen till att flera barn börjar testa att glida på golvet. Vid ett tillfälle drar barnen en pulka på en snöfattig gård och resonerar med varandra varför pulkan inte glider över gruset. Till sist säger ett barn, ”vi måste till snön, där glider den bättre”. Men inte vid något av alla filmade sekvenser där barnen möter fysikaliska fenomen tar förskollärarna tillfället i akt och pratar om vad som händer. Förskollärarnas bemötande handlar istället om omsorg om barnen och sakerna. Som att ”dra inte pulkan i gruset, då går den sönder”.

– I förskolorna där de jobbar tematiskt med ljud och begreppen flyta och sjunka blir det väldigt tydligt att lärarna och barnen konkretiserar kunskap tillsammans. Ett exempel är när barnen får testa att spela på en gitarr som försetts med både riktiga strängar och strängar av garn. Här säger en flicka som försökt få ljud i garnsträngen och sedan tillsammans med förskolläraren sträckt på garnet att ”nu hörs det bättre”.

– I en av de sista samlingarna kring temat snurrar förskolläraren en linjal i luften som då ger ifrån sig ett vinande ljud. Då säger ett av barnen, ”luften slår emot linjalen, ungefär som ett flygplan, drrr, drrr, drrr.” Liknande upptäckter görs i den andra förskolan där de utforskar vad som sjunker och flyter på vatten. Förskollärarna initierar samtal om vad som flyter och inte och varför. Förskollärarna har en plan om vad de ska göra och syftet med den. Den fungera inte alltid som tänkt och vid ett tillfälle sjunker båtarna som barnen tillverkat, vilket inte förskolläraren räknat med. Men barnen reagerar med nyfikenhet och en av dem konstaterar fascinerat att ”oj, oj, vattnet kunde inte hålla båten”.

– Sammanfattningsvis visar min avhandling att om fysik ska fungera som ett lärområde i förskolan krävs att förskollärarna planerar, skapar och fångar tillfällena där det finns möjlighet att utforska och samtala om olika fysikaliska fenomen.

Vad överraskade dig?

– Att så till synes enkla aktiviteter och medel som förskollärarna i den senare studien använder, ger barnen förutsättningar för avancerad förståelse för fysik.  Det var otroligt häftigt att få ta del av barnens upptäckter och insikter. Jag konstaterade också att förskollärarna enbart använder vardagliga begrepp, men jag tror att det hade varit möjligt att lägga till vetenskapliga begrepp för att ytterligare fördjupa barnens kunskaper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Självklart hoppas jag att förskollärare ska ha nytta av studien. Jag har skrivit kappan på svenska just för att göra resultaten mer lättillgängliga. Utifrån debatten om sjunkande skolresultat hoppas jag att mina resultat kan belysa förskolans potential vad gäller yngre barns lärande om fysikaliska fenomen.

Susanne Sawander

Foto: Anna Larsson

Sidan publicerades 2016-10-12 09:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-10-26 12:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarn ser både lösningar och problem i naturen

Förskolebarn visar på stor kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö – om de ges möjlighet att vara ute och får tillgång till material och stöd av pedagoger. Det visar Cecilia Caiman i sin avhandling om barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid.

Matematiken ständigt närvarande på förskolan

Barn på förskolan använder matematik för att beskriva sin omvärld. Det kan till exempel handla om mätning, om tid, eller om att kommunicera olika geometriska former. Barnen gör det både på eget initiativ och i situationer där pedagogerna uppmuntrar dem till det, visar Marita Lundström i sin studie.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Forskare Fredrik Livheim har undersökt ACT (acceptance commitment therapy/training) under verkliga förhållanden bland skolelever. Resultaten visar att terapiformen är mer effektivt mot stress, depression och ångest jämfört med elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Utmaning för elever att tolka sammansatta ord

Betydelsen hos ett sammansatt ord är långt ifrån självklar. Lisa Loenheim visar att inlärning av olika sammansättningar tar tid och kräver mycket repetition.

Modersmålsutbildning – en viktig politisk fråga

Modersmålsutbildning är en viktig politisk fråga som är starkt knuten till olika politiska intentioner och nationella intressen. Det konstaterar Nuhi Bajquinca som har undersökt modermålsutbildningen i Sverige genom olika perioder.

Det fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.

Kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser

Det finns en kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser. Djamila Fatheddines forskning visar att när barn läser påbörjas en bildningsprocess som kräver vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och mysig.  

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Tips for classroom audio support

A school district in California is using technology solutions to help students hear in school, according to Michelle Zavaleta, coordinator of psychological services in special education for the Tulare City School District. In this blog post, she shares several tips to help adopt such solutions, including finding a tool that works for all students — not only those with hearing difficulties.

Bill Gates says the textbook is dying. Is he right?

The textbook is becoming obsolete, Bill Gates wrote in his annual letter from his foundation. Peter Greene, a high-school English teacher, counters Gates’ argument with five reasons why he says textbooks will continue to be a classroom staple — at least in the near term — including a preference, even among digital natives, for printed material.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.