Enkla spel utvecklar barns matematiska kunskaper

Enkla bräd- och kortspel fungerar utmärkt för att utveckla förskolebarns lärande i matematik. Det visar Jessica Elofsson i sin avhandling.

Jessica Elofsson
Jessica Elofsson

Född 1987 i Nybro
Bor i Linköping

Disputerade 2017-06-16
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Children’s early mathematics learning and development: Number game interventions and number line estimations

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden lärare i matematik och NO för grundskolan men har alltid varit fascinerad av hur mycket yngre barn kan, inte minst i matematik. Utifrån det intresset ville jag utforska hur man skulle kunna stötta och utveckla lärandet i matematik hos yngre barn genom att använda olika typer av bräd- och kortspel.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har testat hur olika matematiska bräd- och kortspel påverkar förskolebarns och förskoleklassbarns matematiska kunskaper. Totalt ingår 114 femåringar och 94 sexåringar från olika kommunala förskolor och skolor i studien. Barnen har deltagit i en intervention där de inledningsvis testats avseende sina kunskaper om tal och tals relationer. Barnen fick sedan, i mindre grupper eller i par, spela linjära, cirkulära eller ickelinjära numeriska spel vid sex tillfällen under tre veckor. Därefter genomfördes samma test kring tal och tals relationer med barnen för att se om de presterade annorlunda efter att ha spelar spelen och om resultaten skiljde sig åt beroende på vilket spel som barnen spelat. Jag har även undersökt hur barn skattar tal på tallinjer mellan 0-10 och 0-100.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att enkla numeriska spel kan stötta barns lärande i matematik. Olika slags spel påverkar barnens kunskaper på olika sätt. De linjära spelen utvecklar barnens förmåga att exempelvis skatta tal på en tallinje. Cirkulära spel stimulerar barnens kunskaper att identifiera tal och siffror. Spel som exempelvis bingo och memory kan stötta barns förmåga att räkna både fram- och baklänges. Tydligt är att barnen tycker att det är roligt att spela de här spelen.

– Studierna kring tallinjen visar att det finns en stor spridning i barns förmåga att skatta tal på tallinjer och grupper av barn som visade olika skattningsmönster urskildes.  Resultaten indikerar också att det finns en relation mellan barns kunskaper om tal och deras skattningar av tal på tallinjer.

– Sammanfattningsvis visar min studie att det finns en stor potential att påverka barns matematiska lärande genom att använda enkla spelaktiviteter men självklart behövs fler studier.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av att barnen jag träffade generellt var väldigt duktiga. Samtidigt finns en stor spridning i kunskapsnivån vilket visar på betydelsen av att hitta aktiviteter som kan användas på ett lekfullt sätt för att stödja barns tidiga lärande i matematik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, praktiserande och blivande lärare men också föräldrar. Jag hoppas avhandlingen kan bidra till en diskussion om värdet av att välja spel och aktiviteter på ett medvetet sätt samt ge råd och tips om hur man kan arbeta med spelaktiviteter för att stödja barns tidiga lärande i matematik.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-08-20 13:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-09-05 15:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barnens idéer centralt för naturvetenskap i förskolan

Barnens bidrag är centralt när kunskap om naturvetenskap skapas i förskolan. Samtidigt tycker pedagogerna att det är svårt att binda ihop barnens egna uttryck med naturvetenskapliga förklaringsmodeller, visar Sofie Areljung i sin avhandling.

Inbäddad undervisning präglar förskolans vardag

Inbäddad undervisning, kallar forskare Sara Dalgren det som sker i vardagens möten mellan barn och förskolepedagog. Här sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek.

Processdrama får elever att agera annorlunda

Att använda processdrama i undervisningen innebär ett kollektivt byggande av innehåll. Det är roligt samtidigt som eleverna lär sig, visar Eva Hallgren i sin avhandling.

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Lärare saknar kunskap om användning av digitala skrivtavlor

Många lärare saknar kunskap om hur digitala skrivtavlor kan användas i undervisningen. Det är förvånande att skolhuvudmän investerar stora summor i digital teknik utan att veta hur den ska användas, konstaterar forskaren Tor Ahlbäck.

Juridiska processer förväntas lösa skolans problem

Judit Novak har forskat om Skolinspektionen och kontrollen av skolväsendet. Resultaten visar att juridiska processer tar allt större plats i skolan och att fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor.

Fossiler hjälper elever förstå långa tidsperspektiv

Elisabeth Einarsson har utöver sin forskning om Kritaperioden för 80 miljoner år sedan, tagit fram ett skolmaterial för hjälpa elever att förstå långa tidsperspektiv  

Unga som skadar sig själva saknar trygga vuxenrelationer

Unga som skadar sig själva saknar ofta trygga vuxenrelationer. Inger Ekman har utforskat ungdomars egna berättelser om självskadande handlingar. I 40 procent av berättelserna lyfts problem i skolan som främsta orsaken till att de mår dåligt.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Engagerade vuxna ökar små barns inlevelseförmåga

För att människor ska fungera socialt är det viktigt att kunna förstå andras perspektiv. Forskare är oeniga om när barn utvecklar den inlevelseförmågan. Många anser att det sker först i fyraårsåldern, men forskning vid Lunds universitet visar att barn kan visa denna förmåga tidigare – om de upplever situationerna tillsammans med engagerade vuxna.

Vad lär sig eleverna av din undervisning?

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig vad läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Why teens should understand their own brains (and why their teachers should, too!)

Human brains are still developing throughout our teenage and early adult years. Knowing more about the way they work can teach us about how schools can work, too.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Problemlösning är en viktig matematisk aktivitet som barnen utför i legoleken och en förutsättning för matematisk utveckling. För att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla denna matematiska aktivitet behövs det matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande, menar Anders Albinsson, LiU.

6 tips for picking the right projection tech

Choosing interactive projection technology is an important decision that can affect students’ learning environment and their collaborative activities, writes Chad Lewis, director of technology at Tampa Preparatory School. Lewis explains how his school used a six-question criterion to evaluate projection technology, considering both compatibility and student needs.