Enkla spel utvecklar barns matematiska kunskaper

Enkla bräd- och kortspel fungerar utmärkt för att utveckla förskolebarns lärande i matematik. Det visar Jessica Elofsson i sin avhandling.

Jessica Elofsson
Jessica Elofsson

Född 1987 i Nybro
Bor i Linköping

Disputerade 2017-06-16
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Children’s early mathematics learning and development: Number game interventions and number line estimations

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden lärare i matematik och NO för grundskolan men har alltid varit fascinerad av hur mycket yngre barn kan, inte minst i matematik. Utifrån det intresset ville jag utforska hur man skulle kunna stötta och utveckla lärandet i matematik hos yngre barn genom att använda olika typer av bräd- och kortspel.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har testat hur olika matematiska bräd- och kortspel påverkar förskolebarns och förskoleklassbarns matematiska kunskaper. Totalt ingår 114 femåringar och 94 sexåringar från olika kommunala förskolor och skolor i studien. Barnen har deltagit i en intervention där de inledningsvis testats avseende sina kunskaper om tal och tals relationer. Barnen fick sedan, i mindre grupper eller i par, spela linjära, cirkulära eller ickelinjära numeriska spel vid sex tillfällen under tre veckor. Därefter genomfördes samma test kring tal och tals relationer med barnen för att se om de presterade annorlunda efter att ha spelar spelen och om resultaten skiljde sig åt beroende på vilket spel som barnen spelat. Jag har även undersökt hur barn skattar tal på tallinjer mellan 0-10 och 0-100.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att enkla numeriska spel kan stötta barns lärande i matematik. Olika slags spel påverkar barnens kunskaper på olika sätt. De linjära spelen utvecklar barnens förmåga att exempelvis skatta tal på en tallinje. Cirkulära spel stimulerar barnens kunskaper att identifiera tal och siffror. Spel som exempelvis bingo och memory kan stötta barns förmåga att räkna både fram- och baklänges. Tydligt är att barnen tycker att det är roligt att spela de här spelen.

– Studierna kring tallinjen visar att det finns en stor spridning i barns förmåga att skatta tal på tallinjer och grupper av barn som visade olika skattningsmönster urskildes.  Resultaten indikerar också att det finns en relation mellan barns kunskaper om tal och deras skattningar av tal på tallinjer.

– Sammanfattningsvis visar min studie att det finns en stor potential att påverka barns matematiska lärande genom att använda enkla spelaktiviteter men självklart behövs fler studier.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av att barnen jag träffade generellt var väldigt duktiga. Samtidigt finns en stor spridning i kunskapsnivån vilket visar på betydelsen av att hitta aktiviteter som kan användas på ett lekfullt sätt för att stödja barns tidiga lärande i matematik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, praktiserande och blivande lärare men också föräldrar. Jag hoppas avhandlingen kan bidra till en diskussion om värdet av att välja spel och aktiviteter på ett medvetet sätt samt ge råd och tips om hur man kan arbeta med spelaktiviteter för att stödja barns tidiga lärande i matematik.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-08-20 13:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-09-05 15:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barnens idéer centralt för naturvetenskap i förskolan

Barnens bidrag är centralt när kunskap om naturvetenskap skapas i förskolan. Samtidigt tycker pedagogerna att det är svårt att binda ihop barnens egna uttryck med naturvetenskapliga förklaringsmodeller, visar Sofie Areljung i sin avhandling.

Inbäddad undervisning präglar förskolans vardag

Inbäddad undervisning, kallar forskare Sara Dalgren det som sker i vardagens möten mellan barn och förskolepedagog. Här sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek.

Ny möjlighet till lärande med mobilt digitalt berättande

Susanna Nordmark har tillsammans med lärare och elever tagit fram en särskilt designad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande. Resultaten visar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen

Helen Winzell visar att att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen snarare än under lärarutbildningen. Resultaten pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, menar hon.

Tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

Tvåspråkiga barn kan uppfatta känslor i ansiktsuttryck och tal på andra sätt än enspråkiga barns. Det visar Marie-France Champoux-Larsson som forskat om emotioner i relation till tvåspråkighet.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i sin forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga på att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet.

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Fuskande forskare ska granskas ytterligare

Expertgruppen för oredlighet i forskning kopplas nu in i granskningen av en tidigare forskare vid Linköpings universitet.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.