Enkla spel utvecklar barns matematiska kunskaper

Enkla bräd- och kortspel fungerar utmärkt för att utveckla förskolebarns lärande i matematik. Det visar Jessica Elofsson i sin avhandling.

Jessica Elofsson
Jessica Elofsson

Född 1987 i Nybro
Bor i Linköping

Disputerade 2017-06-16
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Children’s early mathematics learning and development: Number game interventions and number line estimations

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden lärare i matematik och NO för grundskolan men har alltid varit fascinerad av hur mycket yngre barn kan, inte minst i matematik. Utifrån det intresset ville jag utforska hur man skulle kunna stötta och utveckla lärandet i matematik hos yngre barn genom att använda olika typer av bräd- och kortspel.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har testat hur olika matematiska bräd- och kortspel påverkar förskolebarns och förskoleklassbarns matematiska kunskaper. Totalt ingår 114 femåringar och 94 sexåringar från olika kommunala förskolor och skolor i studien. Barnen har deltagit i en intervention där de inledningsvis testats avseende sina kunskaper om tal och tals relationer. Barnen fick sedan, i mindre grupper eller i par, spela linjära, cirkulära eller ickelinjära numeriska spel vid sex tillfällen under tre veckor. Därefter genomfördes samma test kring tal och tals relationer med barnen för att se om de presterade annorlunda efter att ha spelar spelen och om resultaten skiljde sig åt beroende på vilket spel som barnen spelat. Jag har även undersökt hur barn skattar tal på tallinjer mellan 0-10 och 0-100.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att enkla numeriska spel kan stötta barns lärande i matematik. Olika slags spel påverkar barnens kunskaper på olika sätt. De linjära spelen utvecklar barnens förmåga att exempelvis skatta tal på en tallinje. Cirkulära spel stimulerar barnens kunskaper att identifiera tal och siffror. Spel som exempelvis bingo och memory kan stötta barns förmåga att räkna både fram- och baklänges. Tydligt är att barnen tycker att det är roligt att spela de här spelen.

– Studierna kring tallinjen visar att det finns en stor spridning i barns förmåga att skatta tal på tallinjer och grupper av barn som visade olika skattningsmönster urskildes.  Resultaten indikerar också att det finns en relation mellan barns kunskaper om tal och deras skattningar av tal på tallinjer.

– Sammanfattningsvis visar min studie att det finns en stor potential att påverka barns matematiska lärande genom att använda enkla spelaktiviteter men självklart behövs fler studier.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av att barnen jag träffade generellt var väldigt duktiga. Samtidigt finns en stor spridning i kunskapsnivån vilket visar på betydelsen av att hitta aktiviteter som kan användas på ett lekfullt sätt för att stödja barns tidiga lärande i matematik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, praktiserande och blivande lärare men också föräldrar. Jag hoppas avhandlingen kan bidra till en diskussion om värdet av att välja spel och aktiviteter på ett medvetet sätt samt ge råd och tips om hur man kan arbeta med spelaktiviteter för att stödja barns tidiga lärande i matematik.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-08-20 13:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-09-05 15:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barnens idéer centralt för naturvetenskap i förskolan

Barnens bidrag är centralt när kunskap om naturvetenskap skapas i förskolan. Samtidigt tycker pedagogerna att det är svårt att binda ihop barnens egna uttryck med naturvetenskapliga förklaringsmodeller, visar Sofie Areljung i sin avhandling.

Inbäddad undervisning präglar förskolans vardag

Inbäddad undervisning, kallar forskare Sara Dalgren det som sker i vardagens möten mellan barn och förskolepedagog. Här sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats