Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Barn och unga med adhd får en enklare vardag genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel. Det visar Birgitta Wennbergs forskning.

Birgitta Wennberg
Birgitta Wennberg

Född 1956
Bor i Stockholm
Verksam vid Habiliteringens resurscenter, Region Stockholm.

Disputerade 2019-12-13
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Keeping track of time: Daily time management, participation, and time-related interventions for children, adolescents, and young adults with neurodevelopmental disorders

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat med barn, ungdomar och vuxna under lång tid och har sett att det här med tid och planering ställer till det väldigt mycket i olika vardagssituationer för barn och ungdomar, men också för vuxna, med olika kognitiva svårigheter. Om man har svårt med tid och planering blir det också svårt att vara delaktig i skolan eller arbetslivet och med kompisar. Under de senaste åren har jag mött många barn och ungdomar med adhd och sett att personer runt omkring dem oftast inte känner till de svårigheter som många av dem har, vad gäller tid och planering. Det är mer vanligt att man har lagt märke till eventuellt utagerande och impulsivitet. På så sätt blev jag intresserad av just den målgruppen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat tids- och planeringssvårigheter och vad man kan ge för stöd och behandling för det. Jag har också undersökt vad kan det innebära för delaktigheten i vardagslivet om man får stöd, exempelvis i form av olika hjälpmedel. Tre av mina fyra studier handlar om barn och ungdomar med adhd som är mellan nio och femton år. De har tillsammans med sina föräldrar fått beskriva vilka svårigheter de har med tid och planering i vardagen och vad de skulle vilja ha hjälp med.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har för det första kunnat konstatera att många barn och unga med adhd har tids- och planeringssvårigheter jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Vi har också kunnat se att de kan vara hjälpta av en kombination av att träna sin tidsuppfattning och av kompensation med olika tids- och planeringsstöd. Det går att träna sin tidsuppfattning genom att träna förmågor som man kanske inte har utvecklat eller som man är lite sen med. Man kan också gå runt problemet genom att få olika typer av hjälpmedel och på så sätt kompensera för en svårighet. Vi har testat en kombination av båda aspekterna och har sett att det är verkningsfullt.

– Hjälpmedel kan i det här fallet bestå av en konkret lista på vad man ska göra på morgonen eller kvällen och hur länge man ska hålla på. Till stöd man kan man ha en timer som gärna får vara visuell och inte bara visar tiden med siffror utan med en yta som försvinner eller med ett antal prickar som försvinner vartefter att tiden går. Det gör att barnen och ungdomarna lättare kan ha koll på att tiden går och bli medvetna om när den har gått färdigt. Det kan också röra sig om lite mer avancerade elektroniska produkter som visar var på dygnet man är, vad man ska göra och hur lång tid det är kvar till olika tidpunkter.

Vad överraskade dig?

– Bland annat att det var så många av barnen med adhd som inte hade koll på vad som skulle hända under dagen, veckan eller månaden. Att inte ha koll på vad som skulle hända och inte ha någon överblick skapar en ganska stor oro.

– Vi gjorde en jämförelse mellan barn och ungdomar med adhd, barn och ungdomar utan funktionsnedsättning i samma åldersgrupp och barn med intellektuell funktionsnedsättning. Vi såg att barnen utan funktionsnedsättning, som grupp, hade en tidsuppfattning som var högre än de andra barnens. En sak som var förvånande var att när det gäller hur man klarar sig i vardagssituationer när det handlar om tid, så klarade sig barnen med intellektuell funktionsnedsättning, på gruppnivå, lite bättre än barnen med adhd trots att barnen med adhd hade en högre grad av tidsuppfattning.

Vem har nytta av dina resultat?

– De barn, unga och vuxna med tids och planeringssvårigheter och deras anhöriga. För barnen och ungdomarna med adhd är det naturligtvis intressant utifrån att de kanske känner på sig att de har en del svårigheter men kanske inte blir tagna på allvar. Sen är det naturligtvis viktigt att alla vi som är runt omkring dem har kunskap om vad man kan göra för att underlätta och stötta. I skolans värld är det jätteviktigt att få kunskap om att de här barnen kan ha svårigheter med tid och planering för att se hur man kan anpassa så att de inte halkar efter. Det är också viktigt för barnens självbild, vem man är och vad man klarar av.

– Själva träningen av tidsuppfattning gjordes med stöd av coacher som oftast var skolpersonal. Skolorna hade olika intresse och möjlighet att jobba med den här typen av träningshjälp. I en del skolor tyckte man att det var intressant och såg att träningsuppgifterna innebar ett bra avbrott för barnen. Man såg också att andra barn kunde ha nytta av träningsuppgifterna. I andra skolor hade man inte samma intresse eller utrymme för att faktiskt hjälpa barnen att träna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-04-28 13:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-13 15:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolepersonal viktig informationskälla vid utredningar av AST

Förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på autismspektrumstörning. Det säger Elisabeth Nilsson Jobs som forskat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.