Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Barn och unga med adhd får en enklare vardag genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel. Det visar Birgitta Wennbergs forskning.

Birgitta Wennberg
Birgitta Wennberg

Född 1956
Bor i Stockholm
Verksam vid Habiliteringens resurscenter, Region Stockholm.

Disputerade 2019-12-13
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Keeping track of time: Daily time management, participation, and time-related interventions for children, adolescents, and young adults with neurodevelopmental disorders

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat med barn, ungdomar och vuxna under lång tid och har sett att det här med tid och planering ställer till det väldigt mycket i olika vardagssituationer för barn och ungdomar, men också för vuxna, med olika kognitiva svårigheter. Om man har svårt med tid och planering blir det också svårt att vara delaktig i skolan eller arbetslivet och med kompisar. Under de senaste åren har jag mött många barn och ungdomar med adhd och sett att personer runt omkring dem oftast inte känner till de svårigheter som många av dem har, vad gäller tid och planering. Det är mer vanligt att man har lagt märke till eventuellt utagerande och impulsivitet. På så sätt blev jag intresserad av just den målgruppen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat tids- och planeringssvårigheter och vad man kan ge för stöd och behandling för det. Jag har också undersökt vad kan det innebära för delaktigheten i vardagslivet om man får stöd, exempelvis i form av olika hjälpmedel. Tre av mina fyra studier handlar om barn och ungdomar med adhd som är mellan nio och femton år. De har tillsammans med sina föräldrar fått beskriva vilka svårigheter de har med tid och planering i vardagen och vad de skulle vilja ha hjälp med.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har för det första kunnat konstatera att många barn och unga med adhd har tids- och planeringssvårigheter jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Vi har också kunnat se att de kan vara hjälpta av en kombination av att träna sin tidsuppfattning och av kompensation med olika tids- och planeringsstöd. Det går att träna sin tidsuppfattning genom att träna förmågor som man kanske inte har utvecklat eller som man är lite sen med. Man kan också gå runt problemet genom att få olika typer av hjälpmedel och på så sätt kompensera för en svårighet. Vi har testat en kombination av båda aspekterna och har sett att det är verkningsfullt.

– Hjälpmedel kan i det här fallet bestå av en konkret lista på vad man ska göra på morgonen eller kvällen och hur länge man ska hålla på. Till stöd man kan man ha en timer som gärna får vara visuell och inte bara visar tiden med siffror utan med en yta som försvinner eller med ett antal prickar som försvinner vartefter att tiden går. Det gör att barnen och ungdomarna lättare kan ha koll på att tiden går och bli medvetna om när den har gått färdigt. Det kan också röra sig om lite mer avancerade elektroniska produkter som visar var på dygnet man är, vad man ska göra och hur lång tid det är kvar till olika tidpunkter.

Vad överraskade dig?

– Bland annat att det var så många av barnen med adhd som inte hade koll på vad som skulle hända under dagen, veckan eller månaden. Att inte ha koll på vad som skulle hända och inte ha någon överblick skapar en ganska stor oro.

– Vi gjorde en jämförelse mellan barn och ungdomar med adhd, barn och ungdomar utan funktionsnedsättning i samma åldersgrupp och barn med intellektuell funktionsnedsättning. Vi såg att barnen utan funktionsnedsättning, som grupp, hade en tidsuppfattning som var högre än de andra barnens. En sak som var förvånande var att när det gäller hur man klarar sig i vardagssituationer när det handlar om tid, så klarade sig barnen med intellektuell funktionsnedsättning, på gruppnivå, lite bättre än barnen med adhd trots att barnen med adhd hade en högre grad av tidsuppfattning.

Vem har nytta av dina resultat?

– De barn, unga och vuxna med tids och planeringssvårigheter och deras anhöriga. För barnen och ungdomarna med adhd är det naturligtvis intressant utifrån att de kanske känner på sig att de har en del svårigheter men kanske inte blir tagna på allvar. Sen är det naturligtvis viktigt att alla vi som är runt omkring dem har kunskap om vad man kan göra för att underlätta och stötta. I skolans värld är det jätteviktigt att få kunskap om att de här barnen kan ha svårigheter med tid och planering för att se hur man kan anpassa så att de inte halkar efter. Det är också viktigt för barnens självbild, vem man är och vad man klarar av.

– Själva träningen av tidsuppfattning gjordes med stöd av coacher som oftast var skolpersonal. Skolorna hade olika intresse och möjlighet att jobba med den här typen av träningshjälp. I en del skolor tyckte man att det var intressant och såg att träningsuppgifterna innebar ett bra avbrott för barnen. Man såg också att andra barn kunde ha nytta av träningsuppgifterna. I andra skolor hade man inte samma intresse eller utrymme för att faktiskt hjälpa barnen att träna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-04-28 13:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-13 15:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Förskolepersonal viktig informationskälla vid utredningar av AST

Förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på autismspektrumstörning. Det säger Elisabeth Nilsson Jobs som forskat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.

Samsyn ger tryggare skoldag

Fyra grundskolor i Tranemo kommun har utvecklat ett gemensamt arbetssätt för mindre stress och mer glädje. Nya pedagogiska verktyg, tydliga strukturer och rutiner gör skoldagen tryggare för alla.