Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Barn och unga med adhd får en enklare vardag genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel. Det visar Birgitta Wennbergs forskning.

Birgitta Wennberg
Birgitta Wennberg

Född 1956
Bor i Stockholm
Verksam vid Habiliteringens resurscenter, Region Stockholm.

Disputerade 2019-12-13
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Keeping track of time: Daily time management, participation, and time-related interventions for children, adolescents, and young adults with neurodevelopmental disorders

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat med barn, ungdomar och vuxna under lång tid och har sett att det här med tid och planering ställer till det väldigt mycket i olika vardagssituationer för barn och ungdomar, men också för vuxna, med olika kognitiva svårigheter. Om man har svårt med tid och planering blir det också svårt att vara delaktig i skolan eller arbetslivet och med kompisar. Under de senaste åren har jag mött många barn och ungdomar med adhd och sett att personer runt omkring dem oftast inte känner till de svårigheter som många av dem har, vad gäller tid och planering. Det är mer vanligt att man har lagt märke till eventuellt utagerande och impulsivitet. På så sätt blev jag intresserad av just den målgruppen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat tids- och planeringssvårigheter och vad man kan ge för stöd och behandling för det. Jag har också undersökt vad kan det innebära för delaktigheten i vardagslivet om man får stöd, exempelvis i form av olika hjälpmedel. Tre av mina fyra studier handlar om barn och ungdomar med adhd som är mellan nio och femton år. De har tillsammans med sina föräldrar fått beskriva vilka svårigheter de har med tid och planering i vardagen och vad de skulle vilja ha hjälp med.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har för det första kunnat konstatera att många barn och unga med adhd har tids- och planeringssvårigheter jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Vi har också kunnat se att de kan vara hjälpta av en kombination av att träna sin tidsuppfattning och av kompensation med olika tids- och planeringsstöd. Det går att träna sin tidsuppfattning genom att träna förmågor som man kanske inte har utvecklat eller som man är lite sen med. Man kan också gå runt problemet genom att få olika typer av hjälpmedel och på så sätt kompensera för en svårighet. Vi har testat en kombination av båda aspekterna och har sett att det är verkningsfullt.

– Hjälpmedel kan i det här fallet bestå av en konkret lista på vad man ska göra på morgonen eller kvällen och hur länge man ska hålla på. Till stöd man kan man ha en timer som gärna får vara visuell och inte bara visar tiden med siffror utan med en yta som försvinner eller med ett antal prickar som försvinner vartefter att tiden går. Det gör att barnen och ungdomarna lättare kan ha koll på att tiden går och bli medvetna om när den har gått färdigt. Det kan också röra sig om lite mer avancerade elektroniska produkter som visar var på dygnet man är, vad man ska göra och hur lång tid det är kvar till olika tidpunkter.

Vad överraskade dig?

– Bland annat att det var så många av barnen med adhd som inte hade koll på vad som skulle hända under dagen, veckan eller månaden. Att inte ha koll på vad som skulle hända och inte ha någon överblick skapar en ganska stor oro.

– Vi gjorde en jämförelse mellan barn och ungdomar med adhd, barn och ungdomar utan funktionsnedsättning i samma åldersgrupp och barn med intellektuell funktionsnedsättning. Vi såg att barnen utan funktionsnedsättning, som grupp, hade en tidsuppfattning som var högre än de andra barnens. En sak som var förvånande var att när det gäller hur man klarar sig i vardagssituationer när det handlar om tid, så klarade sig barnen med intellektuell funktionsnedsättning, på gruppnivå, lite bättre än barnen med adhd trots att barnen med adhd hade en högre grad av tidsuppfattning.

Vem har nytta av dina resultat?

– De barn, unga och vuxna med tids och planeringssvårigheter och deras anhöriga. För barnen och ungdomarna med adhd är det naturligtvis intressant utifrån att de kanske känner på sig att de har en del svårigheter men kanske inte blir tagna på allvar. Sen är det naturligtvis viktigt att alla vi som är runt omkring dem har kunskap om vad man kan göra för att underlätta och stötta. I skolans värld är det jätteviktigt att få kunskap om att de här barnen kan ha svårigheter med tid och planering för att se hur man kan anpassa så att de inte halkar efter. Det är också viktigt för barnens självbild, vem man är och vad man klarar av.

– Själva träningen av tidsuppfattning gjordes med stöd av coacher som oftast var skolpersonal. Skolorna hade olika intresse och möjlighet att jobba med den här typen av träningshjälp. I en del skolor tyckte man att det var intressant och såg att träningsuppgifterna innebar ett bra avbrott för barnen. Man såg också att andra barn kunde ha nytta av träningsuppgifterna. I andra skolor hade man inte samma intresse eller utrymme för att faktiskt hjälpa barnen att träna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-04-28 13:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-13 15:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolepersonal viktig informationskälla vid utredningar av AST

Förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på autismspektrumstörning. Det säger Elisabeth Nilsson Jobs som forskat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Specialpedagogik i förskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.