Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Barn och unga med adhd får en enklare vardag genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel. Det visar Birgitta Wennbergs forskning.

Birgitta Wennberg
Birgitta Wennberg

Född 1956
Bor i Stockholm
Verksam vid Habiliteringens resurscenter, Region Stockholm.

Disputerade 2019-12-13
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Keeping track of time: Daily time management, participation, and time-related interventions for children, adolescents, and young adults with neurodevelopmental disorders

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat med barn, ungdomar och vuxna under lång tid och har sett att det här med tid och planering ställer till det väldigt mycket i olika vardagssituationer för barn och ungdomar, men också för vuxna, med olika kognitiva svårigheter. Om man har svårt med tid och planering blir det också svårt att vara delaktig i skolan eller arbetslivet och med kompisar. Under de senaste åren har jag mött många barn och ungdomar med adhd och sett att personer runt omkring dem oftast inte känner till de svårigheter som många av dem har, vad gäller tid och planering. Det är mer vanligt att man har lagt märke till eventuellt utagerande och impulsivitet. På så sätt blev jag intresserad av just den målgruppen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat tids- och planeringssvårigheter och vad man kan ge för stöd och behandling för det. Jag har också undersökt vad kan det innebära för delaktigheten i vardagslivet om man får stöd, exempelvis i form av olika hjälpmedel. Tre av mina fyra studier handlar om barn och ungdomar med adhd som är mellan nio och femton år. De har tillsammans med sina föräldrar fått beskriva vilka svårigheter de har med tid och planering i vardagen och vad de skulle vilja ha hjälp med.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har för det första kunnat konstatera att många barn och unga med adhd har tids- och planeringssvårigheter jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Vi har också kunnat se att de kan vara hjälpta av en kombination av att träna sin tidsuppfattning och av kompensation med olika tids- och planeringsstöd. Det går att träna sin tidsuppfattning genom att träna förmågor som man kanske inte har utvecklat eller som man är lite sen med. Man kan också gå runt problemet genom att få olika typer av hjälpmedel och på så sätt kompensera för en svårighet. Vi har testat en kombination av båda aspekterna och har sett att det är verkningsfullt.

– Hjälpmedel kan i det här fallet bestå av en konkret lista på vad man ska göra på morgonen eller kvällen och hur länge man ska hålla på. Till stöd man kan man ha en timer som gärna får vara visuell och inte bara visar tiden med siffror utan med en yta som försvinner eller med ett antal prickar som försvinner vartefter att tiden går. Det gör att barnen och ungdomarna lättare kan ha koll på att tiden går och bli medvetna om när den har gått färdigt. Det kan också röra sig om lite mer avancerade elektroniska produkter som visar var på dygnet man är, vad man ska göra och hur lång tid det är kvar till olika tidpunkter.

Vad överraskade dig?

– Bland annat att det var så många av barnen med adhd som inte hade koll på vad som skulle hända under dagen, veckan eller månaden. Att inte ha koll på vad som skulle hända och inte ha någon överblick skapar en ganska stor oro.

– Vi gjorde en jämförelse mellan barn och ungdomar med adhd, barn och ungdomar utan funktionsnedsättning i samma åldersgrupp och barn med intellektuell funktionsnedsättning. Vi såg att barnen utan funktionsnedsättning, som grupp, hade en tidsuppfattning som var högre än de andra barnens. En sak som var förvånande var att när det gäller hur man klarar sig i vardagssituationer när det handlar om tid, så klarade sig barnen med intellektuell funktionsnedsättning, på gruppnivå, lite bättre än barnen med adhd trots att barnen med adhd hade en högre grad av tidsuppfattning.

Vem har nytta av dina resultat?

– De barn, unga och vuxna med tids och planeringssvårigheter och deras anhöriga. För barnen och ungdomarna med adhd är det naturligtvis intressant utifrån att de kanske känner på sig att de har en del svårigheter men kanske inte blir tagna på allvar. Sen är det naturligtvis viktigt att alla vi som är runt omkring dem har kunskap om vad man kan göra för att underlätta och stötta. I skolans värld är det jätteviktigt att få kunskap om att de här barnen kan ha svårigheter med tid och planering för att se hur man kan anpassa så att de inte halkar efter. Det är också viktigt för barnens självbild, vem man är och vad man klarar av.

– Själva träningen av tidsuppfattning gjordes med stöd av coacher som oftast var skolpersonal. Skolorna hade olika intresse och möjlighet att jobba med den här typen av träningshjälp. I en del skolor tyckte man att det var intressant och såg att träningsuppgifterna innebar ett bra avbrott för barnen. Man såg också att andra barn kunde ha nytta av träningsuppgifterna. I andra skolor hade man inte samma intresse eller utrymme för att faktiskt hjälpa barnen att träna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-04-28 13:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-13 15:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolepersonal viktig informationskälla vid utredningar av AST

Förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på autismspektrumstörning. Det säger Elisabeth Nilsson Jobs som forskat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Specialpedagogik i förskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Många vill gå ledarskapsutbildning

Högskolan Väst erbjuder för andra året ett magisterprogram i ledarskap. Programmet är ett av de program som lockat flest sökande på Högskolan Väst inför höstterminen.

How colleges are communicating with students about COVID-19

Wearing face masks and practicing social distancing are not what many students had in mind when they pictured their college experience. Yet for students returning to campus this fall, these behaviors must be normalized if institutions stand a chance of slowing the spread of COVID-19.  

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.

Att utbilda sig till frisör – en potentiell klassresa?

För att bli en framgångsrik frisör förväntas du vara tävlingsbenägen, självständig, vilja slita hårt och vara en entreprenör. Och bara du anstränger dig tillräckligt mycket kan du bli en av de bästa. Pedagogikforskaren Eva Klope har i sin avhandling undersökt hur tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning förväntas vara i sin yrkesroll som frisörer.

Joel Hellermark: ”Framtidens utbildning kommer vara skräddarsydd”

I podcasten ”Under 15” diskuterar programledare Henric Smolak och Joel Hellermark, grundare av Sana Labs, framtidens lärande och hur digitalisering förändrar världen till det bättre.