Dela:

Ensidig bild av historien i svenska läroböcker

Svenska läroböcker i historia visar upp en ensidig bild av det förflutna och eleverna får inte möjlighet att diskutera olika perspektiv, visar Robert Thorps forskning.

Robert Thorp
Robert Thorp

Född 1976
Bor i Uppsala

Disputerade 2016-09-09
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Uses of History in History Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i historia från början och mitt intresse kommer framförallt därifrån.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur historia presenteras i framförallt läroböcker och populärvetenskapliga tidskrifter. Jag har även undersökt hur historielärare tolkar och förstår historia – både innehållsmässigt och historieteoretiskt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat handlar om hur det kalla kriget presenteras i svenska läroböcker. Det blev väldigt tydligt i min studie att det finns en ensidig bild i läroböckerna när det gäller varför kriget bröt ut och vilka mekanismer som låg bakom. Endast Sovjet och Josef Stalin pekas ut som skyldiga, trots att det kan hävdas att även västmakterna hade en roll att spela.

– Ett annat resultat handlar hur man presenterar historia. Historia skrivs fram som om den inte är beroende av tolkning och perspektiv. Men den aspekt som är starkast i historievetenskapen är just att historia är en tolkande vetenskap. Tittar man på kursplanerna i högstadiet och gymnasiet är den aspekten av historia också framträdande. Läroböckerna däremot tenderar att presentera en ensidig berättelse som inte bjuder in till reflektion eller tolkning av det som har skett i det förflutna.

– I studien har jag även låtit tio historielärare berätta hur de uppfattar ett citat i en tysk lärobok. Citatet kan tolkas som att antingen USA eller Sovjet var skyldiga till kalla krigets utbrott. Lärarna tolkade citatet som att det var Sovjet som var skyldiga, vilket kan betyda att de är präglade av den bild av händelseförloppet som är dominerande i svenska läroböcker. Jag intervjuade också två lärare om deras uppväxt på 70- och 80-talet. De pratade om kalla kriget i termer av konflikt mellan öst och väst, och att Sovjet utgjorde ett hot mot väst under den här perioden, vilket även det kan tolkas som att det finns ett dominerande sätt att närma sig kalla kriget i Sverige.

– I mina observationer av historieundervisningen kunde jag se att den tenderar att bekräfta den bild av kalla kriget som finns i medier och läroböcker. Öst framställs som avvikande, man utgår från en norm och sen beskriver man hur öst och Sovjet avviker från den normen. Eleverna bjuds inte in att diskutera olika perspektiv. Sovjet framställs endast som diktatur som utövar förtryck och vi i väst framställs som fria och demokratiska.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde inte att bilden i svenska läroböcker skulle vara så ensidig. Tittar man på läroböcker i andra länder sticker Sverige ut. Vi har ett väldigt tydligt väst-perspektiv i läroböckerna. Det är en trend som har pågått sedan Sovjetunionens kollaps. I exempelvis tyska läroböcker läggs större vikt vid att förklara händelseförlopp på ett mer komplicerat sätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den svenska historieundervisningen. Eftersom våra läromedel ser ut på det här sättet är det viktigt att man lyfter kritiska aspekter på historien i undervisningen, och diskuterar historia som en kulturell produkt snarare än något som har skett i det förflutna. Historielärare bör medvetandegöra det perspektivet i sin undervisning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-09-20 13:53 av Susanne Sawander


Relaterat

Prissättningen på skolmarknaden fungerar inte

Elevernas pendling över flera kommungränser har förändrat skolmarknaden avsevärt. Frågan är om gymnasieskolan ska vara en kommunal angelägenhet. Det menar Sten-Bertil Olsson som granskat marknadsregleringens konsekvenser för gymnasieskolan.

Lärarkår med tydlig förankring i demokratin

Den stereotypa bilden av läraren som nazisympatisör under andra världskriget stämmer inte. Den svenska lärarkåren tog avstånd från det som skedde i Tyskland, visar Per Höjeberg i sin avhandling.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.