Ensidig syn på nyanlända elever

Åtgärder som ska stötta nyanlända elever införs med en kollektiv ansats – inte utifrån enskilda elevers behov. Det menar Denis Tajic som forskat om hur formella och informella strukturer påverkar nyanlända elevers sociala och pedagogiska inkludering.

Denis Tajic
Denis Tajic

Född 1984
Bor i Huddinge

Disputerade 2022-10-28
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Mellan policy och praktik: En studie om nyanlända elevers pedagogiska och sociala inkludering i skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är statsvetare i grunden, född och uppvuxen i Sarajevo, Bosnien. Efter att jag kom till Sverige år 2009, gick jag en lärarutbildning för utländska akademiker och började sedan arbeta som modersmålslärare, studiehandledare och processledare i Södertälje kommun. Erfarenheterna därifrån är att det är svårt att påverka de här frågorna inifrån. Jag sökte mig därför till forskningen i förhoppning att kunna påverka från ett annat håll.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har genom observationsstudier undersökt hur formella och informella strukturer påverkar nyanlända elevers sociala och pedagogiska inkludering. Med formella strukturer menas här statligt reglerade policyåtgärder kring nyanlända. Exempelvis kartläggning av nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter, förstärkt rätt till studiehandledning på modersmål för högstadieelever samt förberedelseklass som en del av skollagen. Informella strukturer handlar om hur skolan arbetar med social inkludering för nyanlända elever, relationer och interaktion mellan nyanlända och icke nyanlända elever och mellan nyanlända och skolpersonal.

– Avhandlingen bygger på observationsstudier vid två mångkulturella grundskolor i de så kallade socialt utsatta områden i två olika kommuner. I den ena skolan blev nyanlända direktplacerade i de ordinarie klasserna medan den andra skolan hade förberedelseklasser. Jag vistades i skolorna under ett läsår och intervjuade sammanlagt drygt 40 elever, lärare, studiehandledare och övrig skolpersonal.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En viktig slutsats är att skolor ofta betraktar nyanlända som en homogen grupp. Implementering av nationella policyåtgärder görs därmed utifrån en kollektiv ansats – lika för alla – istället för att utgå från elevernas individuella behov. Skolornas regler kring stödformer blir därför väldigt rigida. Exempel på det är studiehandledning på modersmål som nyanlända får, ofta en timme i veckan under två, tre år. I studien fanns en nyanländ elev med toppbetyg i alla ämnen som konstaterade att hon hellre var kvar i klassrummet istället för att gå på studiehandledning som hon inte kände att hon behövde. En annan elev med betyg F i nio av 13 ämnen önskade betydligt fler timmar i studiehandledning än den enda timme i veckan som erbjöds. Dessutom hade en av skolorna regeln att studiehandledning på modersmål skulle ske i samma ämne som just då undervisades i den ordinarie klassen. Oavsett om eleven hade behov av stöd i just det ämnet. Den här regeln frångick dock studiehandledarna som istället gav stöd i det ämne som eleven hade bäst behov av. Här skapades därmed ett slags lokal informell policy till de nyanlända elevernas fördel.

Vad överraskade dig?

– Jag blev väldigt förvånad när jag såg hur en god social miljö och stämning i skolan kan komplettera den bristande implementeringen av nationella policyåtgärder. Tidigare forskning visar att nyanlända elever nästan alltid blir exkluderade. Men på skolorna i min studie var de nyanlända eleverna en självklar del av skolans sociala miljö. Nyanlända och icke nyanlända elever umgicks såväl inne i skolan som ute på skolgården. Först tänkte jag att förklaringen kanske var att skolorna i studien var mångkulturella men tidigare forskning visar att det inte gör någon skillnad.

– Så småningom insåg jag att den lyckade inkluderingen berodde på att de här skolorna arbetat målmedvetet och strukturerat kring både fysisk och social inkludering. Förberedelseklassen i den ena skolan var exempelvis placerad mitt i skolbyggnaden, i matsalen placerades nyanlända och icke nyanlända elever tillsammans, och på skolgården arbetade lärare medvetet med att få med nyanlända elever i aktiviteter tillsammans med övriga elever. Därutöver pågick ett ständigt arbete med värdegrundsfrågor. Det fanns med andra ord genomtänkta och konkreta strategier kring inkludering. En viktig del av det här arbetet var också att se nyanlända som en tillgång, inte bara elever som har behov av stöd.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att alla som arbetar i skolan kan ha det, avhandlingen ger en bild av både goda och mindre bra exempel på åtgärder i syfte att inkludera nyanlända elever. Jag tänker att resultaten kan öka skolors kunskap om vikten av samspel mellan de formella och informella strukturer som påverkar det egna inkluderingsarbetet. Framför allt hoppas jag att avhandlingen kan bidra till att sätta nyanlända elevers individuella behov i fokus.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-11-09 15:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-11-11 10:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Modersmål

Välkommen på konferens om modersmålsundervisning för dig som undervisar i modersmål! Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Möt och nätverka med kollegor och föreläsare från hela landet. Delta på plats i Malmö eller via webbkonferensen.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 29–30 september eller via webbkonferensen 10–24 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 augusti.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Kvinnliga fysiker inte som andra kvinnor

Sinnebilden av fysikern är man. Yrket har dessutom en tydlig manlig symbolladdning. Trots det anses ämnet vara neutralt. Hur förhåller sig dagens fysikstudenter till detta och hur formar de sin yrkesidentitet? Det är frågor som Anna T Danielsson ställt i sin avhandling om könsneutralitet och mansdominans i fysiken.

Datoriserad språkkontroll ställer krav

Andraspråksstudenter som använder datorprogram för språkinlärning behöver bättre vägledning för att kunna använda programmen optimalt, menar Petter Karlström. Men också programmen måste utvecklas och förses med funktioner som ger studenterna mer än bara stavnings- och grammatikkontroller.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser