Hoppa till sidinnehåll
Lärarprofessionen

“Enskilda elever skuldbeläggs”

Publicerad:8 april
Uppdaterad:22 april
Staffan Eng
Skribent:Staffan Eng

”Svaga” elever ges inte bara skulden för sina egna utan också för andra elevers misslyckanden – något som leder till krav på en ökad elevsegregation. Det visar Therese Fribergs studie av synen på elevers olikheter.

Therese Friberg.
Therese Friberg

Bor i Falun
Född 1985

Disputerade 2025-02-07
vid Högskolan Dalarna

Avhandling

Elever som ”svaga” och ”starka”. En studie av elevers olikheter som sociala representationer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag började jobba som lärare på mellan- och högstadiet för ungefär tio år sedan reagerade jag på skolans sätt att prata om elever som starka och svaga. Det inbegriper också mig själv, för jag var ju en del av detta. Därför började jag fundera över varför vi pratade som vi gjorde och vilken betydelse vi egentligen lade in i begreppen ”stark” och ”svag”.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om hur skolan förstår och konstruerar elevers olikheter – särskilt beskrivningar av elever som ”starka” och ”svaga” – både i samtiden och i ett historiskt perspektiv. Den utgår från teorin om sociala representationer, som beskriver hur våra föreställningar om omvärlden skapas genom social interaktion. Som data har jag använt intervjuer med lärare, opinionstexter i media och statliga utredningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min avhandling bekräftar tidigare forskning som visar att det finns ett bristperspektiv där enskilda elever ofta skuldbeläggs för det som uppfattas som problematiskt i skolan. Jag nyanserar dock diskussionen genom att påvisa det som jag kallar för ett utvidgat bristperspektiv: att vissa elever eller elevgrupper inte bara ses som ett problem för sig själva, utan också för andra elever. Konsekvensen blir att man börjar argumentera för att de elever som skolan beskriver som svaga ska segregeras.

– Begreppet ”svag elev” har funnits länge, men vilka elever vi sorterar in under det har förändrats över tid. Elever med neuropsykiatriska diagnoser eller en utländsk bakgrund nämns till exempel mest i det samtida materialet. I det historiska materialet fanns det intressant nog en större medvetenhet om att benämningen av ”svaga elever” är en konstruktion.

I mina intervjuer ifrågasatte lärarna sättet att tala om elever som ”svaga”, vilket tyder på att det är möjligt att åstadkomma en förändring.

Therese Friberg

Vad överraskade dig?

– I mina intervjuer ifrågasatte lärarna sättet att tala om elever som ”svaga”, vilket tyder på att det är möjligt att åstadkomma en förändring. Trots det hemföll de själva åt sådana beskrivningar. Det visar att det här språkbruket är väldigt djupt rotat i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt hoppas jag att mina resultat kan fungera som underlag för vidare diskussioner bland lärare om hur skolan beskriver sina elever. Men jag tänker också att resultaten har något att bidra med till lärarutbildningen och till alla andra som vill förstå skolpolitiska perspektiv på elevers olikheter.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i svenska som andraspråk! Ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg till din undervisning. Delta på plats i Stockholm 2–3 oktober eller via webbkonferensen 13 oktober–3 november! Konferensen riktar sig till lärare i grundskolan och gymnasiet, och kan även vara av intresse för dig som arbetar inom vuxenutbildningen.
Läs mer och boka
Åk F–Vux
2–3 okt

Tematiska projekt i fritidshemmet

I den här kursen som leds av Ann S. Pihlgren får du konkreta verktyg för att arbeta med tematiska projekt i fritidshemmet. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Åk F–6