Entreprenöriellt lärande skapar bättre undervisning men begreppet skaver

Entreprenöriellt lärande gör undervisningen både roligare och bättre. Om det är både elever och lärare överens. Men begreppet skaver och arbetssättet krockar med krav på resultat och kunskapskrav, visar Monika Diehls avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Ärligt talat har jag aldrig tilltalats av begreppet entreprenöriellt lärande (EL). Men när jag förstod att det till stor del handlar om ämnesövergripande undervisning och självständigt elevarbete insåg jag att det är precis vad jag som lärare på mellanstadiet alltid strävat efter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Primärt om hur EL uppfattas av lärare och hur de bedriver entreprenöriell undervisning. Jag har utgått från två högstadieskolor i olika kommuner, båda belägna utanför en större svensk stad. I den ena har en tredjedel av eleverna invandrarbakgrund, i den andra går enbart etniskt svenska medelklasselever. Här har jag gjort totalt 52 klassrumsobservationer i ämnena matematik, naturvetenskap samt samhällsorientering och tittat på hur EL formuleras i klassrummet utifrån läroplanens direktiv att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt viljan att pröva och omsätta nya idéer i handling. Vidare har jag intervjuat totalt 39 elever och frågat dem bland annat om vad de tycker är rolig respektive tråkig undervisning, om de arbetar med kamratbedömning och om de kontinuerligt får veta hur de ligger till i olika ämnen.

– Därutöver har jag intervjuat åtta lärare om vad de anser utmärka bra respektive mindre lyckad undervisning, hur de tolkar EL och hur de arbetar med EL och formativ bedömning. Avhandlingen handlar även om hur lärare ser på överföringen av kunskap om EL till kollegor samt vad det är som gör att ett begrepp som EL tagit sig in i läroplanen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elever och lärare är ganska överens om att en bra och rolig undervisning innehåller det som definieras som EL – kreativ, aktiv undervisning där eleverna får bestämma mycket själva. ”Där man får göra något på riktigt”, som en elev sa. Men för lärarna innebär detta en konflikt – å ena sidan är EL både roligt och bra, å andra sidan innebär EL att det är svårare att både mäta och bedöma elevernas kunskaper. En lärare som hade stora ambitioner kring EL frågade sig själv efter en tid, ”hur ska jag klara detta?” och pekade på dilemmat att skapa frihet i undervisningen och samtidigt ha full kontroll över var varje elev befinner sig. Den här problematiken är även eleverna medvetna om, ”hur kan du veta vad jag gjort i grupparbetet”, frågar en elev sin lärare. Det finns lärare som hittar verktyg för att hantera det här, en lärare använder matriser för att hålla koll på vad varje elev gör.

– Jag vill också betona att skolor har olika förutsättningar för EL. I en skola med många elever med invandrarbakgrund kan lärarna känna att de behöver den kontroll som styrd undervisning innebär. Det talas oftast om att EL handlar om lärarnas förhållningssätt men jag menar att stor hänsyn även måste tas till vilket elevunderlag man har. Tydligt är att en del lärare värjer sig mot själva begreppet entreprenöriellt lärande. De gillar arbetsformen men stör sig på begreppet.

– Bakgrunden till att EL tagit sin in i läroplanen är främst politisk och här har både OECD och EU tryckt på. Det handlar om en tydlig politisk hållning där elever genom begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande fostras till att lägga större vikt vid sig själva som individer, i konkurrens med andra.

Vad överraskade dig?

– Att entreprenöriell undervisning inte med säkerhet leder till lärande. Läraren måste ha en tanke om hur eleverna på bästa sätt ges möjlighet att nå kunskapskraven och hur man kan uppnå detta med hjälp av entreprenöriella arbetsformer – annars finns risk att inget lärande sker och att eleverna bara tycker att det är roligt.

Vem har nytta av dina resultat?

 – Skolledare men även lärare som ofta klandrar sig själva för att inte hinna eller mäkta med.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-05-02 07:35 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-10-31 11:57 av Hedda Lovén


Relaterat

”Entreprenörskapet har blivit ideal”

Entreprenörskap har blivit ett ideal för fostran, likvärdigt med demokratibegreppet. Att entreprenöriellt lärande har skrivits in i läroplanen ska ses som en anpassning till ett europeiskt utbildningssystem, konstaterar forskaren Håkan Karlsson.

Demokrati i skymundan med entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande fokuserar på företagande och individuella kvaliteter på bekostnad av skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskaren Eva-Lena Lindster Norberg.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?