Entreprenöriellt lärande skapar bättre undervisning men begreppet skaver

Entreprenöriellt lärande gör undervisningen både roligare och bättre. Om det är både elever och lärare överens. Men begreppet skaver och arbetssättet krockar med krav på resultat och kunskapskrav, visar Monika Diehls avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Ärligt talat har jag aldrig tilltalats av begreppet entreprenöriellt lärande (EL). Men när jag förstod att det till stor del handlar om ämnesövergripande undervisning och självständigt elevarbete insåg jag att det är precis vad jag som lärare på mellanstadiet alltid strävat efter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Primärt om hur EL uppfattas av lärare och hur de bedriver entreprenöriell undervisning. Jag har utgått från två högstadieskolor i olika kommuner, båda belägna utanför en större svensk stad. I den ena har en tredjedel av eleverna invandrarbakgrund, i den andra går enbart etniskt svenska medelklasselever. Här har jag gjort totalt 52 klassrumsobservationer i ämnena matematik, naturvetenskap samt samhällsorientering och tittat på hur EL formuleras i klassrummet utifrån läroplanens direktiv att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt viljan att pröva och omsätta nya idéer i handling. Vidare har jag intervjuat totalt 39 elever och frågat dem bland annat om vad de tycker är rolig respektive tråkig undervisning, om de arbetar med kamratbedömning och om de kontinuerligt får veta hur de ligger till i olika ämnen.

– Därutöver har jag intervjuat åtta lärare om vad de anser utmärka bra respektive mindre lyckad undervisning, hur de tolkar EL och hur de arbetar med EL och formativ bedömning. Avhandlingen handlar även om hur lärare ser på överföringen av kunskap om EL till kollegor samt vad det är som gör att ett begrepp som EL tagit sig in i läroplanen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elever och lärare är ganska överens om att en bra och rolig undervisning innehåller det som definieras som EL – kreativ, aktiv undervisning där eleverna får bestämma mycket själva. ”Där man får göra något på riktigt”, som en elev sa. Men för lärarna innebär detta en konflikt – å ena sidan är EL både roligt och bra, å andra sidan innebär EL att det är svårare att både mäta och bedöma elevernas kunskaper. En lärare som hade stora ambitioner kring EL frågade sig själv efter en tid, ”hur ska jag klara detta?” och pekade på dilemmat att skapa frihet i undervisningen och samtidigt ha full kontroll över var varje elev befinner sig. Den här problematiken är även eleverna medvetna om, ”hur kan du veta vad jag gjort i grupparbetet”, frågar en elev sin lärare. Det finns lärare som hittar verktyg för att hantera det här, en lärare använder matriser för att hålla koll på vad varje elev gör.

– Jag vill också betona att skolor har olika förutsättningar för EL. I en skola med många elever med invandrarbakgrund kan lärarna känna att de behöver den kontroll som styrd undervisning innebär. Det talas oftast om att EL handlar om lärarnas förhållningssätt men jag menar att stor hänsyn även måste tas till vilket elevunderlag man har. Tydligt är att en del lärare värjer sig mot själva begreppet entreprenöriellt lärande. De gillar arbetsformen men stör sig på begreppet.

– Bakgrunden till att EL tagit sin in i läroplanen är främst politisk och här har både OECD och EU tryckt på. Det handlar om en tydlig politisk hållning där elever genom begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande fostras till att lägga större vikt vid sig själva som individer, i konkurrens med andra.

Vad överraskade dig?

– Att entreprenöriell undervisning inte med säkerhet leder till lärande. Läraren måste ha en tanke om hur eleverna på bästa sätt ges möjlighet att nå kunskapskraven och hur man kan uppnå detta med hjälp av entreprenöriella arbetsformer – annars finns risk att inget lärande sker och att eleverna bara tycker att det är roligt.

Vem har nytta av dina resultat?

 – Skolledare men även lärare som ofta klandrar sig själva för att inte hinna eller mäkta med.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-05-02 07:35 av
Sidan uppdaterades 2017-10-31 11:57 av


Relaterat

”Entreprenörskapet har blivit ideal”

Entreprenörskap har blivit ett ideal för fostran, likvärdigt med demokratibegreppet. Att entreprenöriellt lärande har skrivits in i läroplanen ska ses som en anpassning till ett europeiskt utbildningssystem, konstaterar forskaren Håkan Karlsson.

Demokrati i skymundan med entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande fokuserar på företagande och individuella kvaliteter på bekostnad av skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskaren Eva-Lena Lindster Norberg.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.