Entreprenöriellt lärande skapar bättre undervisning men begreppet skaver

Entreprenöriellt lärande gör undervisningen både roligare och bättre. Om det är både elever och lärare överens. Men begreppet skaver och arbetssättet krockar med krav på resultat och kunskapskrav, visar Monika Diehls avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Ärligt talat har jag aldrig tilltalats av begreppet entreprenöriellt lärande (EL). Men när jag förstod att det till stor del handlar om ämnesövergripande undervisning och självständigt elevarbete insåg jag att det är precis vad jag som lärare på mellanstadiet alltid strävat efter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Primärt om hur EL uppfattas av lärare och hur de bedriver entreprenöriell undervisning. Jag har utgått från två högstadieskolor i olika kommuner, båda belägna utanför en större svensk stad. I den ena har en tredjedel av eleverna invandrarbakgrund, i den andra går enbart etniskt svenska medelklasselever. Här har jag gjort totalt 52 klassrumsobservationer i ämnena matematik, naturvetenskap samt samhällsorientering och tittat på hur EL formuleras i klassrummet utifrån läroplanens direktiv att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt viljan att pröva och omsätta nya idéer i handling. Vidare har jag intervjuat totalt 39 elever och frågat dem bland annat om vad de tycker är rolig respektive tråkig undervisning, om de arbetar med kamratbedömning och om de kontinuerligt får veta hur de ligger till i olika ämnen.

– Därutöver har jag intervjuat åtta lärare om vad de anser utmärka bra respektive mindre lyckad undervisning, hur de tolkar EL och hur de arbetar med EL och formativ bedömning. Avhandlingen handlar även om hur lärare ser på överföringen av kunskap om EL till kollegor samt vad det är som gör att ett begrepp som EL tagit sig in i läroplanen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elever och lärare är ganska överens om att en bra och rolig undervisning innehåller det som definieras som EL – kreativ, aktiv undervisning där eleverna får bestämma mycket själva. ”Där man får göra något på riktigt”, som en elev sa. Men för lärarna innebär detta en konflikt – å ena sidan är EL både roligt och bra, å andra sidan innebär EL att det är svårare att både mäta och bedöma elevernas kunskaper. En lärare som hade stora ambitioner kring EL frågade sig själv efter en tid, ”hur ska jag klara detta?” och pekade på dilemmat att skapa frihet i undervisningen och samtidigt ha full kontroll över var varje elev befinner sig. Den här problematiken är även eleverna medvetna om, ”hur kan du veta vad jag gjort i grupparbetet”, frågar en elev sin lärare. Det finns lärare som hittar verktyg för att hantera det här, en lärare använder matriser för att hålla koll på vad varje elev gör.

– Jag vill också betona att skolor har olika förutsättningar för EL. I en skola med många elever med invandrarbakgrund kan lärarna känna att de behöver den kontroll som styrd undervisning innebär. Det talas oftast om att EL handlar om lärarnas förhållningssätt men jag menar att stor hänsyn även måste tas till vilket elevunderlag man har. Tydligt är att en del lärare värjer sig mot själva begreppet entreprenöriellt lärande. De gillar arbetsformen men stör sig på begreppet.

– Bakgrunden till att EL tagit sin in i läroplanen är främst politisk och här har både OECD och EU tryckt på. Det handlar om en tydlig politisk hållning där elever genom begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande fostras till att lägga större vikt vid sig själva som individer, i konkurrens med andra.

Vad överraskade dig?

– Att entreprenöriell undervisning inte med säkerhet leder till lärande. Läraren måste ha en tanke om hur eleverna på bästa sätt ges möjlighet att nå kunskapskraven och hur man kan uppnå detta med hjälp av entreprenöriella arbetsformer – annars finns risk att inget lärande sker och att eleverna bara tycker att det är roligt.

Vem har nytta av dina resultat?

 – Skolledare men även lärare som ofta klandrar sig själva för att inte hinna eller mäkta med.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-05-02 07:35 av
Sidan uppdaterades 2017-10-31 11:57 av


Relaterat

”Entreprenörskapet har blivit ideal”

Entreprenörskap har blivit ett ideal för fostran, likvärdigt med demokratibegreppet. Att entreprenöriellt lärande har skrivits in i läroplanen ska ses som en anpassning till ett europeiskt utbildningssystem, konstaterar forskaren Håkan Karlsson.

Demokrati i skymundan med entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande fokuserar på företagande och individuella kvaliteter på bekostnad av skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskaren Eva-Lena Lindster Norberg.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer