2017-09-19 16:13  2826 Dela:

Entreprenörskap i skolan – stor skillnad mellan strategi och verklighet

Karin Axelsson
Karin Axelsson

Född 1969
Bor i Eskilstuna

Disputerade 2017-06-08
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Entrepreneurship in a School Setting: Introducing a Business Concept in a Public Context

Den skrivna strategin om entreprenörskap i skolan skiljer sig markant från vad som sker i verkligheten. ”Jag letade efter entreprenörskap men fann entreprenöriellt lärande, vilket snarare kan ses som en metod än ett kunskapsområde, konstaterar Karin Axelsson.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år med entreprenörskap, innovations- och samverkansfrågor på högskolan. När jag bestämde mig för att forska ville jag att det skulle intressera mig, vara aktuellt i samhället och till praktiskt nytta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur regeringens strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet tolkats, förankrats och utvecklats i förskola, skola och universitet. Jag har tittat på vad strategin inneburit i praktiken och hur lärare arbetar med entreprenörskap. Parallellt har jag undersökt hur entreprenörskap – vilket har ett kommersiellt ursprung – introduceras i en offentlig miljö. Avhandlingen bygger på observationer intervjuer, fokusgrupper, enkäter och diskussioner i fokusgrupper med främst lärare men även med elever, under åren 2009-2016.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det skiljer mycket mellan den skrivna strategin och vad som händer ute på skolorna. Jag letade efter entreprenörskap men fann att alla pratade om entreprenöriellt lärande (EL). Min tolkning av den här modifieringen är att lärarkåren velat knyta entreprenörskap närmare sin egen profession och därmed har ”lärande” lagts till. Men det har inneburit att entreprenörskap utvecklats till något annat än vad som var tänkt, EL är en metod snarare än ett kunskapsområde.

– Ett viktigt resultat är också att såväl lärare som elever anser att EL leder till både ökad motivation och utveckling av eleverna. Många lärare pekade också på att EL bidrog till deras egen professionella utveckling.

– Över tid märks en förändring, från 2012 och senare pratar förskolelärare och lärare mer om ett ”entreprenöriellt förhållningssätt”, vilket helst ska prägla elevernas hela vardag och dygnet runt. Konkret handlar det om att vara modig, alert, flexibel möjlighetstänkande och aktiv jämt och ständigt i deras framtida liv. En fråga som uppstod hos mig var att vad händer med de barn som inte kan leva upp till detta varenda dag? I en del kommuner har de till och med formulerat att ”entreprenöriellt förhållningssätt ska genomsyra skolan och hela kommunen”. Vad innebär det?

– I skolans styrdokument står att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet. Men jag fann ingen ”röd tråd” eller koppling mellan stadierna. Därmed är det svårt att se någon progression i lärandet av entreprenörskap.

– Slutligen ställer jag frågan ”hur entreprenöriell får en lärare vara?” Med det syftar jag på det faktum att skolan har gjort något annat än det som står i strategin, vilket kan tolkas som just entreprenöriell förmåga hos lärarkåren. Men en viktig fråga att ställa sig är vad som händer med likvärdigheten i skolan när det skiljer så mellan strategi och verklighet? Min kritik riktar jag därför mot politiker som utifrån strategins introduktion lämnat förskolelärare och lärare att fylla på med eget innehåll trots att de flesta saknar både utbildning och praktisk erfarenhet av entreprenörskap. Skolverket har gjort ett antal goda utbildningsinsatser men en levande strategi kräver kontinuerligt arbete och det ansvaret ligger hos politiker och beslutsfattare. Och det tar tid.

Vad överraskade dig?

– Att de allra flesta jag pratade med har en obekymrad inställning till EL. Få reflekterade över strategin och hur den tolkades i praktiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas resultaten kring entreprenörskap i offentlig sektor kan bidra till den vetenskapliga diskussionen. Men framför allt till praktiken, det vill säga politiker, beslutsfattare samt givetvis lärare och övrig skolpersonal.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-09-19 16:13 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-09-21 09:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Entreprenöriellt lärande skapar bättre undervisning men begreppet skaver

Både elever och lärare är överens om att entreprenöriellt lärande rymmer det mesta som gör undervisningen både bra och rolig. Men EL gör det samtidigt svårare för lärare att mäta och bedöma elevernas kunskaper, visar Monika Diehl.

Demokrati i skymundan med entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande fokuserar på företagande och individuella kvaliteter på bekostnad av skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskaren Eva-Lena Lindster Norberg.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.