”Entreprenörskapet har blivit ideal”

Håkan Karlsson
Håkan Karlsson

Född 1960
Bor i Sundsvall

Disputerade 2017-01-27
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Pedagogiska identiteter. Fostran till entreprenörskap

Entreprenöriellt lärande är ingen ny pedagogik. Att det skrivits in i läroplanen handlar snarare om en anpassning till ett europeiskt utbildningssystem, konstaterar Håkan Karlsson som efterlyser mer reflektion om syftet med entreprenörskap i skolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har undervisat i pedagogik och psykologi i många år här på Mittuniversitetets lärarutbildning. Jag hade just ingen uppfattning om entreprenöriellt lärande tidigare men blev intresserad när jag började forskarutbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur entreprenörskap ser ut i gymnasieskolan. Studien är gjord utifrån att entreprenörskapsutbildning fått ett allt starkare fäste i Europa och att detta påverkat Sverige. Studien består av fallstudier, intervjuer, enkäter bland både lärare och elever på tre olika program: frisörprogrammet, samhällsvetarprogrammet samt tekniska programmet. Därtill har jag intervjuat politiker och tjänstemän samt granskat en rad dokument som rör entreprenöriellt lärande. Jag har undersökt hur man talar om entreprenörskap i undervisningen, vilken typ av samtal det är, vilka uppgifter eleverna får eller möjligen väljer. Jag har också gjort fallstudier vid praktikskolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att entreprenöriellt lärande inte är någon ny typ av pedagogik, vilket ofta påstås. Innehållet har funnits i skolan sedan länge men har under det senaste decenniet klätts i nytt ekonomiskt språkbruk som kretsar kring företagande. Att Sverige fört in entreprenörskap i läroplanen är ett ideologiskt val för att anpassa sig till det europeiska utbildningssystemet. Entreprenörskapsutbildning har varit på den europeiska politiska agendan sedan 1970-talet och påtryckningar därifrån ska inte underskattas.

– Det långsiktiga syftet med entreprenöriellt lärande är tydligt – det handlar om att skapa förutsättningar för nya företag och en konkurrenskraftig ekonomi. Men det här försöker man dölja genom att prata om entreprenörskap som ett nytt pedagogiskt grepp. Hade det handlat om kreativitet skulle man kanske hellre satsats på estetiska ämnen som slöjd och musik.

– Entreprenörskap har blivit ett ideal för fostran, likvärdigt med demokratibegreppet. Effekterna av entreprenörskap i skolan är inte särskilt tydliga. Min studie visar att elever som har företagande föräldrar är de som väljer att själva bli företagare.

Vad överraskade dig?

– Av alla jag pratat med och intervjuat i studien, var det endast en lärare som ställde sig frågan om entreprenörskap var något som skolan skulle syssla med. Det förvånar mig att så få reflekterar över detta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med ämnet i skolan, jag hoppas att min avhandling kan bidra till just reflektion kring vad entreprenörskap i undervisningen ska innehålla och leda till.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-03-16 13:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-03-21 11:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Demokrati i skymundan med entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande fokuserar på företagande och individuella kvaliteter på bekostnad av skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskaren Eva-Lena Lindster Norberg.

Entreprenörskap i skolan gav ny form av lärande

Gudrun Svedberg har studerat hur två olika gymnasieprogram på två olika skolor har valt att arbeta med entreprenörskap. Hennes studie visar att båda skolorna förändrade undervisningen på ett sätt som påverkade elevernas möjlighet till lärande, men det var enbart på en av skolorna som eleverna utvecklade en helt ny arbetsform liknande den hos en lärande organisation.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen. .

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om  vad som sker mellan styrdokument och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Sure Start centres ‘big benefit’ but face cuts

Sure Start centres, aimed at improving early years health and education in England, brought ”big benefits for children’s health”, researchers say.