Dela:

”Entreprenörskapet har blivit ideal”

Håkan Karlsson
Håkan Karlsson

Född 1960
Bor i Sundsvall

Disputerade 2017-01-27
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Pedagogiska identiteter. Fostran till entreprenörskap

Entreprenöriellt lärande är ingen ny pedagogik. Att det skrivits in i läroplanen handlar snarare om en anpassning till ett europeiskt utbildningssystem, konstaterar Håkan Karlsson som efterlyser mer reflektion om syftet med entreprenörskap i skolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har undervisat i pedagogik och psykologi i många år här på Mittuniversitetets lärarutbildning. Jag hade just ingen uppfattning om entreprenöriellt lärande tidigare men blev intresserad när jag började forskarutbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur entreprenörskap ser ut i gymnasieskolan. Studien är gjord utifrån att entreprenörskapsutbildning fått ett allt starkare fäste i Europa och att detta påverkat Sverige. Studien består av fallstudier, intervjuer, enkäter bland både lärare och elever på tre olika program: frisörprogrammet, samhällsvetarprogrammet samt tekniska programmet. Därtill har jag intervjuat politiker och tjänstemän samt granskat en rad dokument som rör entreprenöriellt lärande. Jag har undersökt hur man talar om entreprenörskap i undervisningen, vilken typ av samtal det är, vilka uppgifter eleverna får eller möjligen väljer. Jag har också gjort fallstudier vid praktikskolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att entreprenöriellt lärande inte är någon ny typ av pedagogik, vilket ofta påstås. Innehållet har funnits i skolan sedan länge men har under det senaste decenniet klätts i nytt ekonomiskt språkbruk som kretsar kring företagande. Att Sverige fört in entreprenörskap i läroplanen är ett ideologiskt val för att anpassa sig till det europeiska utbildningssystemet. Entreprenörskapsutbildning har varit på den europeiska politiska agendan sedan 1970-talet och påtryckningar därifrån ska inte underskattas.

– Det långsiktiga syftet med entreprenöriellt lärande är tydligt – det handlar om att skapa förutsättningar för nya företag och en konkurrenskraftig ekonomi. Men det här försöker man dölja genom att prata om entreprenörskap som ett nytt pedagogiskt grepp. Hade det handlat om kreativitet skulle man kanske hellre satsats på estetiska ämnen som slöjd och musik.

– Entreprenörskap har blivit ett ideal för fostran, likvärdigt med demokratibegreppet. Effekterna av entreprenörskap i skolan är inte särskilt tydliga. Min studie visar att elever som har företagande föräldrar är de som väljer att själva bli företagare.

Vad överraskade dig?

– Av alla jag pratat med och intervjuat i studien, var det endast en lärare som ställde sig frågan om entreprenörskap var något som skolan skulle syssla med. Det förvånar mig att så få reflekterar över detta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med ämnet i skolan, jag hoppas att min avhandling kan bidra till just reflektion kring vad entreprenörskap i undervisningen ska innehålla och leda till.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-03-16 13:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-03-21 11:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Demokrati i skymundan med entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande fokuserar på företagande och individuella kvaliteter på bekostnad av skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskaren Eva-Lena Lindster Norberg.

Entreprenörskap i skolan gav ny form av lärande

Gudrun Svedberg har studerat hur två olika gymnasieprogram på två olika skolor har valt att arbeta med entreprenörskap. Hennes studie visar att båda skolorna förändrade undervisningen på ett sätt som påverkade elevernas möjlighet till lärande, men det var enbart på en av skolorna som eleverna utvecklade en helt ny arbetsform liknande den hos en lärande organisation.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer