Estetiska lärprocesser och villkor för undervisningen

Kunskap och förståelse i hantverk har en synlig karaktär. Det formar hur interaktionen mellan lärare och studenter organiseras, konstaterar Anna Ekström i sin avhandling.

Anna Ekström
Anna Ekström

Född 1979
i Linköping

Disputerade 2012-02-17
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Instructional work in textile craft: Studies of interaction, embodiment and the making of objects

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid intresserat mig för textilhantverk och skapande hantverk, men jag är inte textillärare själv utan har en grund i kognitionsvetenskap med inriktning mot kommunikation och mellanmänsklig kommunikation. Forskningsprojektet ”Komolär” sökte doktorander. Eftersom jag har ett personligt intresse för textilhantverk var den här typen av interaktionsstudier som skräddarsydda för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen beskriver och analyserar utbildningsexempel och vilka förutsättningar elever och lärare har att delta i dem. Jag tar även upp studenternas perspektiv. Vad kan det innebära att lära sig ett hantverk? Vilka problem kan uppstå och vilka strategier finns för att överbrygga dem för att förstå ämnet?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen belyser textilhantverkets specifika förutsättningar för att organisera undervisningen. Den visar på hur undervisningen går till när man ska skapa något konkret – ett objekt man ska lära sig att göra. Hantverkskunskaper har en manifest karaktär, vilket innebär att kunskapen är synlig för läraren. Det ger konkreta villkor för att organisera en undervisningssituation. Läraren kan direkt se vad studenten inte förstått. I förlängningen innebär det att undervisningen kan individualiseras och anpassas till varje students unika behov. Man kan till exempel organisera undervisningen som en konsekvens av korrigeringar, där de detaljer som inte stämmer överens med hur det var tänkt kan korrigeras.

Vad överraskade dig?

– Hur pass många paralleller man kan dra till andra typer av utbildningar. Som skolämne har slöjd en särställning som praktiskt ämne. Det finns många paralleller att dra till utbildningen av tandläkare, barnmorskor, dansare och läkare. Det finns gemensamma nämnare i det kroppsliga och i att slöjd, liksom nämnda yrkesgrupper, är en verktygsbaserad praktik där ett material ska hanteras.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare inom hantverksutbildningar får sin praktik belyst och diskuterad. Som lärare och lärarutbildare kan man lätt bli hemmablind. Jag ger inga råd om hur man bör undervisa, men ger en grund för hur man själv kan lägga upp undervisningen. Den är också till nytta för forskare inom andra utbildningsområden där kropp och materialitet är viktiga aspekter. De ämnesöverbryggande möjligheterna är ett viktigt bidrag från avhandlingen då den drar nytta av resultat från andra forskningsdomäner. Den kan också vara till nytta för slöjdforskningen. Jag är inte själv slöjdlärare och har då tagit ett annat perspektiv. Jag har vidgat vyerna och öppnat upp slöjdforskningen.

Sidan publicerades 2012-06-07 13:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Slöjdlärares förhållningssätt påverkar lärandet

Vilket förhållningssätt lärare har i sin undervisning får konsekvenser både för elevernas lärande och för deras upplevelse av undervisningen. Peter Hasselskog har i sin avhandling, Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen, sett en stor variation mellan lärarna inom slöjdundervisningen. Men resultaten är relevanta för alla lärare oavsett ämne, menar han.

Slöjd som berättelse

Ungdomar kopplar tydliga estetiska aspekter till sina slöjdalster. Det visar Esko Mäkelä i sin avhandling Slöjd som berättelse om skolungdom och estetiska perspektiv . Estetiska lärprocesser är så mycket mer än sinnesförnimmelse, hävdar han.

Textillärarutbildning i förändring

Det dröjde innan textillärarutbildningen i Uppsala anpassade sig efter den nya tidens krav. Annelie Holmberg ser i sin avhandling en stark och djup utbildningskultur, svår att förändra i grunden.

Att arbeta med elevdatorer i slöjden

Hur kan man förena traditionell undervisning med modern dokumentationsteknik? I textilläraren Anneli Skiölds artikel "iSlojd – Egen dator i slöjden" beskriver hon hur eleverna i årskurs 6 på en Nackaskola syr kläder och dokumenterar sin arbetsprocess med hjälp av sina MacBooks, och redovisar inför sina klasskamrater med hjälp av dataprojektorn.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Kristina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.