Estetiska lärprocesser och villkor för undervisningen

Kunskap och förståelse i hantverk har en synlig karaktär. Det formar hur interaktionen mellan lärare och studenter organiseras, konstaterar Anna Ekström i sin avhandling.

Anna Ekström
Anna Ekström

Född 1979
i Linköping

Disputerade 2012-02-17
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Instructional work in textile craft: Studies of interaction, embodiment and the making of objects

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid intresserat mig för textilhantverk och skapande hantverk, men jag är inte textillärare själv utan har en grund i kognitionsvetenskap med inriktning mot kommunikation och mellanmänsklig kommunikation. Forskningsprojektet ”Komolär” sökte doktorander. Eftersom jag har ett personligt intresse för textilhantverk var den här typen av interaktionsstudier som skräddarsydda för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen beskriver och analyserar utbildningsexempel och vilka förutsättningar elever och lärare har att delta i dem. Jag tar även upp studenternas perspektiv. Vad kan det innebära att lära sig ett hantverk? Vilka problem kan uppstå och vilka strategier finns för att överbrygga dem för att förstå ämnet?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen belyser textilhantverkets specifika förutsättningar för att organisera undervisningen. Den visar på hur undervisningen går till när man ska skapa något konkret – ett objekt man ska lära sig att göra. Hantverkskunskaper har en manifest karaktär, vilket innebär att kunskapen är synlig för läraren. Det ger konkreta villkor för att organisera en undervisningssituation. Läraren kan direkt se vad studenten inte förstått. I förlängningen innebär det att undervisningen kan individualiseras och anpassas till varje students unika behov. Man kan till exempel organisera undervisningen som en konsekvens av korrigeringar, där de detaljer som inte stämmer överens med hur det var tänkt kan korrigeras.

Vad överraskade dig?

– Hur pass många paralleller man kan dra till andra typer av utbildningar. Som skolämne har slöjd en särställning som praktiskt ämne. Det finns många paralleller att dra till utbildningen av tandläkare, barnmorskor, dansare och läkare. Det finns gemensamma nämnare i det kroppsliga och i att slöjd, liksom nämnda yrkesgrupper, är en verktygsbaserad praktik där ett material ska hanteras.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare inom hantverksutbildningar får sin praktik belyst och diskuterad. Som lärare och lärarutbildare kan man lätt bli hemmablind. Jag ger inga råd om hur man bör undervisa, men ger en grund för hur man själv kan lägga upp undervisningen. Den är också till nytta för forskare inom andra utbildningsområden där kropp och materialitet är viktiga aspekter. De ämnesöverbryggande möjligheterna är ett viktigt bidrag från avhandlingen då den drar nytta av resultat från andra forskningsdomäner. Den kan också vara till nytta för slöjdforskningen. Jag är inte själv slöjdlärare och har då tagit ett annat perspektiv. Jag har vidgat vyerna och öppnat upp slöjdforskningen.

Sidan publicerades 2012-06-07 13:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Slöjdlärares förhållningssätt påverkar lärandet

Vilket förhållningssätt lärare har i sin undervisning får konsekvenser både för elevernas lärande och för deras upplevelse av undervisningen. Peter Hasselskog har i sin avhandling, Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen, sett en stor variation mellan lärarna inom slöjdundervisningen. Men resultaten är relevanta för alla lärare oavsett ämne, menar han.

Slöjd som berättelse

Ungdomar kopplar tydliga estetiska aspekter till sina slöjdalster. Det visar Esko Mäkelä i sin avhandling Slöjd som berättelse om skolungdom och estetiska perspektiv . Estetiska lärprocesser är så mycket mer än sinnesförnimmelse, hävdar han.

Textillärarutbildning i förändring

Det dröjde innan textillärarutbildningen i Uppsala anpassade sig efter den nya tidens krav. Annelie Holmberg ser i sin avhandling en stark och djup utbildningskultur, svår att förändra i grunden.

Att arbeta med elevdatorer i slöjden

Hur kan man förena traditionell undervisning med modern dokumentationsteknik? I textilläraren Anneli Skiölds artikel "iSlojd – Egen dator i slöjden" beskriver hon hur eleverna i årskurs 6 på en Nackaskola syr kläder och dokumenterar sin arbetsprocess med hjälp av sina MacBooks, och redovisar inför sina klasskamrater med hjälp av dataprojektorn.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.