Estetiska värden påverkar barnens lärande i NO

Britt Jakobson

Född 1951
i Stockholm

Disputerade
2008-10-03
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Learning science through aesthetic experience in elementary school. Aesthetic judgement, metaphor and art.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Traditionellt sett har det inte bedrivits någon undervisning för yngre barn i naturvetenskap. I mitten av 1980-talet gick en kollega till mig en kurs i NO-teknik och vi började efter det att göra experiment med barnen i vår klass. Jag insåg dock att det inte räckte med att bara experimentera. Jag ville få mer kunskap och gick en kurs i NV-didaktik. Det var både roligt och stimulerande och jag fortsatte sedan att fördjupa mig allt mer inom detta område.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om yngre barns estetiska erfarenheter och upplevelser i NO-undervisningen. Estetik och naturvetenskap har sedan länge setts som två skilda verksamheter. Utifrån detta blev det intressant för mig att se om estetiken fanns närvarande i NO-undervisningen. Avhandlingen bygger på fyra empiriska studier. Två där jag undersöker barnens språkbruk, d.v.s. betydelsen av hur deras estetiska värdeomdömen och spontana metaforer påverkar deras lärande i NO. De estetiska värdeomdömena handlar om hur barnen använder och relaterar till vad som är t.ex. vackert och fult, angenämt och oangenämt. I de spontana metaforerna använder de uttryck i stil med det ser ut som diamanter , i stället för att säga det är diamanter .
I de två andra studierna har jag tittat på vad konstnärliga aktiviteter erbjuder barn för möjligheter att lära sig NO-ämnena, och vad det får för konsekvenser.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag har sett att barnens estetiska värdeomdömen och spontana metaforer har stor betydelse för vilken riktning deras lärande tar i klassrummet. Och att det ibland leder i en riktning som läraren inte alltid tänkt sig. Barnen lär sig estetiskt och normativt, och bestämmer sig för vad de ska inkludera och exkludera i olika sammanhang. Detta har betydelse för deras möjlighet att delta i NO-undervisningen och vad de lär sig rent faktamässigt.
Barnen lär sig och upptäcker nya saker genom sina estetiska upplevelser. Ett exempel på detta är en flicka som hade en daggmask framför sig, som hon tyckte var äcklig och inte vill röra. Genom att lägga masken på ett papper slapp hon ta i den. När hon upptäckte att masken var skadad tyckte hon synd om den och döpte den. Detta gjorde att hon började observera masken och upptäckte detaljer av den som hon inte lagt märke till tidigare. Det är viktigt att läraren uppmärksammar sådana här situationer och tar upp dem till diskussion. På så sätt kan läraren hjälpa barnen vidare i den önskade riktningen, eftersom barnen själva inte alltid lyckas vända en negativ upplevelse till en positiv.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, att barnen använder sig av dessa estetiska värdeomdömen och spontana metaforer i så stor utsträckning i klassrummet. Var 30:e sekund utbyter de den här typen av uttryck när de pratar med varandra. Som lärare är det inget man direkt lägger märke till, men det är av stor betydelse när det gäller vad barnen faktiskt lär sig i klassrummet, och något som lärarna bör bli medvetna om.

Vem har nytta av dina resultat?

Jag hoppas förstås att lärarna ute i skolan kan ta till sig mina resultat. Att de kan bli mer observanta på de här fenomenen när de undervisar i NO för de yngre barnen, och dess värde för barnens lärande.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Lärarna tar ju i dag upp olika NO-begrepp i undervisningen. Jag hoppas att mina resultat gör att lärarna även kommer att prata mer med barnen om de estetiska värdeomdömen och spontana metaforer som barnen själva uttrycker, och att lärarna kan hjälpa dem vidare i deras lärande.

Sidan publicerades 2008-10-29 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 13:43 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser