Etik i förskoleverksamhet

Det ställs stora krav på barn i förskolan att välja rätt för att rädda världen. Men etiska överväganden blir lätt abstrakta när man arbetar med hållbar utveckling, visar Johan Dahlbecks avhandling.

Johan Dahlbeck
Johan Dahlbeck

Född 1977
i Åkarp

Disputerade 2012-11-01
vid Malmö högskola


AVHANDLING
On childhood and the good will: thoughts on ethics and early childhood education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Utgångspunkten var inte att jag hade ett färdigt problem i förskolan. Det började med ett större filosofiskt problem som jag ville hitta en ingång till, nämligen hur idéer om etik yttrar sig i praktiken, hur de manifesteras i utbildningssammanhang.

Vad handlar avhandlingen om?

-Om området ”utbildning för hållbar utveckling”, som är ett projekt i utbildning och förskola på stark framfart med tyngdpunkt på etiska frågor. Vad händer när man behandlar abstrakta problem i en konkret miljö och i förhållande till barn? Hur förhåller vi oss till en värld, både socialt och naturligt, som är i kris? Hur arbetar vi för att rädda den världen och stärka en etik som räddar den världen? Jag har studerat hur man gör det och vilka ingångar som finns. Jag tittade på lärarhandledningar, kursplaner och arbetsmaterialet ”Grön flagg”. Jag studerade inte vad som sker i sammanhanget, utan hur det är tänkt att man ska arbeta med detta utifrån en idé om vad utbildning för hållbar utveckling är.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag upptäckte snabbt ett glapp mellan väldigt abstrakta problem och principer och konkreta lösningar. Det finns till exempel en hel del värderingsövningar där barnen ska ta ställning till etiska problem i små sammanhang som länkas till idén om ett bättre liv. Det glappet och den kopplingen blev intressant. Att små barn ska välja mellan rätt eller fel som kopplas till en hållbar utveckling. Om de gör det så räddar de världen. Det blev stora anspråk.

– I materialet talas det mycket om att det finns inget rätt eller fel, men samtidigt att det ändå finns ett rätt och fel som barnen måste resonera sig fram till. Men svaret är på förhand givet eftersom det kretsar kring det stora etiska dilemmat om gott och ont. Barnen ska välja av egen fri vilja och välja rätt, men det finns egentligen inget val eftersom alternativet är otänkbart. Detta präglar de olika materialen och kommer till uttryck i konkreta övningar och i resonemang om övningarna.

Vad överraskade dig?

– Det framträdde ett historiskt perspektiv kring förskolan och den här typen av projekt. Projektet om hållbar utveckling har en serie historiska föregångare som ser lika ut, även om de hanterar andra problem. Det är ett hot mot samhället som ska besegras. Nu är det miljöförstöringen, då kunde det vara brännvinstrollet. Projekten rymmer ungefär samma typ av kamp.

Vem har nytta av dina resultat?

– Människor i allmänhet som är intresserade av etiska frågor, också konkret i praktiska sammanhang. Avhandlingen öppnar upp för kritiska frågor till styrdokumenten. Vad blir möjligt att tolka utifrån idéerna som framkommer i styrdokumenten? Den är också intressant för verksamma i olika former av utbildningssammanhang. Jag har forskat på barn, men projektet finns i olika varianter på alla nivåer. Olika historiska skeenden har något som tas för självklart som får bli det stora goda. Just nu under parollen hållbar utveckling. Avhandlingen öppnar upp för att förhålla oss kritiska till att samlas kring kampen för det goda.

Sidan publicerades 2012-11-28 08:31 av John Miller


Relaterat

När barnen möter värdegrundsfrågorna

Barn är skickliga när det gäller att kommunicera komplexa frågor kring värdegrunden, både på en verbal och icke-verbal nivå. Det konstaterar Bodil Halvars-Franzén i sin avhandling, Barn och etik etiska möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklasser.

Pedagogers demokratiarbete imponerar

Förskolans och skolans demokratiuppdrag kräver kompetenta pedagoger. Om detta skriver Lars Persson i sin avhandling, Pedagogerna och demokratin, en rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling. Han hoppas att avhandlingen gör att demokratifrågan i skolan diskuteras flitigare och att rektorerna avsätter mer tid för pedagogerna att reflektera kring detta.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer