Dela:

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Måste man tillåta en avreglerad skola och skolval om man värnar individers frihet? Hur hanterar man i så fall olika förutsättningar och risk för skolsegregation? Erik Gustavssons avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Erik Gustavsson
Erik Gustavsson

Född år 1987
Bor i Kristianstad

Disputerade 2022-05-13
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Om skolvalsfrågans rättvisedimensioner. En pedagogisk-filosofisk analys

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är samhällskunskapslärare och har sen min lärarutbildning varit intresserad av skola, samhälle och politik, exempelvis om hur grundläggande värden i samhället kanaliseras i utbildningspolitik. Skolvalsfrågan rymmer många intressanta spänningar mellan olika grundläggande värderingar i liberala demokratier.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen är en rättvisefilosofisk prövning av skolvalsfrågan. Jag tar min utgångspunkt i tre rättviseperspektiv, formulerade av filosoferna John Rawls, Nancy Fraser och Amartya Sen. I analyser av utbildningspolitiska texter om skolval från de senaste decennierna visar och diskuterar jag sedan vilka följder dessa perspektiv får för hur skolvalsfrågan kan uppfattas. En gemensam nämnare för rättviseperspektiven är att de behandlar värdepremisserna individuell frihet, pluralism och jämlikhet, vilket gör att några frågor återkommande berörs i avhandlingen. En rör exempelvis hur man kan balansera den individuella friheten att välja skola med risker för skolsegregation. En annan rör innebörden av ett jämlikt skolval. Räcker det med en rätt att välja, eller ska skolvalssystemet också ta hänsyn till att människor idag har olika möjligheter att välja, exempelvis på grund av bostadsort, ekonomi eller kunskap? I avhandlingen relaterar jag även skolvalsfrågan till grundläggande pedagogiska mål med utbildning, så som att utveckla barns självbestämmande och att fostra dem till demokratiska medborgare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En fördjupad förståelse för skolvalsfrågan och hur man kan se på rättvisebegreppet, och vad som blir följden av olika synsätt. Utifrån de tre rättviseperspektiv jag har använt visade det sig att det kan vara rimligt att ha skolval, men det visade sig samtidigt att dagens skolvalssystem inte bidrar till rättvisa. Om man till exempel utgår ifrån Sens capability approach så skulle skolval kunna främja individers förmåga att uppnå sådant de värdesätter, men både reglerna för etablering av friskolor och det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de som redan har goda möjligheter i livet. En annan reflektion är att avhandlingen kommer ut i en tid med mycket diskussion om rättvisefrågor kopplat till skolvalet. Men i det aktuella förslag som regeringen nyligen har presenterat om ett mer rättvist skolval har man inte definierat rättvisebegreppet.

Vad överraskade dig?

– Från politiskt håll har det länge funnits en optimism kring skolvalets och friskolors möjlighet att bidra till kvalitetsutveckling och valfrihet, men under 2010-talet kunde man se ett skifte i diskussionen mot en mer kritisk ton främst i förhållande till skolvalets segregerande effekter. Men det är intressant och kanske överraskande vad man kan se i olika utredningar och utbildningspolitiska dokument. Det paradoxala, som jag ser det, ligger i att flera av de förslag som förs fram för att förbättra rådande situation synliggör en stark tilltro till att marknaden ska lösa de problem som den beskylls för att skapa. Systemet ifrågasätts aldrig i grunden, trots att det alltså förs en mer kritisk diskussion om skolval och marknadsstyrning.

Vem har nytta av ditt resultat?

– Alla som är intresserade av utbildningspolitik, utifrån en värdebaserad ingång. Frågorna handlar om vilka värden som dagens utbildningspolitik underbygger och hur man kan utvärdera vad som är rättvist. Jag hoppas exempelvis att personer som utreder skolfrågor har nytta av att läsa den. Jag hoppas också att den metodologiska strukturen, som bygger på John Deweys handlings- och moralfilosofi, kan vara ett bidrag till forskare som intresserar sig för hur man kan undersöka utbildningsfrågor ur ett rättviseperspektiv.”

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-09-15 11:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet”

Om man på allvar vill minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg att ta till. Det menar Elisabet Olme som forskat om skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Det fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Skolval för de redan privilegierade

Det fria skolvalet gynnar dem som förmår att välja. Det är såväl skolpersonal som elever och föräldrar överens om, konstaterar Anna Ambrose i sin avhandling.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek. Ta del av den senaste forskningen, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 25–26 april eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd i grundskolan! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 4–5 maj eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 11 maj–1 juni. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser