Dela:

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Måste man tillåta en avreglerad skola och skolval om man värnar individers frihet? Hur hanterar man i så fall olika förutsättningar och risk för skolsegregation? Erik Gustavssons avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Erik Gustavsson
Erik Gustavsson

Född år 1987
Bor i Kristianstad

Disputerade 2022-05-13
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Om skolvalsfrågans rättvisedimensioner. En pedagogisk-filosofisk analys

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är samhällskunskapslärare och har sen min lärarutbildning varit intresserad av skola, samhälle och politik, exempelvis om hur grundläggande värden i samhället kanaliseras i utbildningspolitik. Skolvalsfrågan rymmer många intressanta spänningar mellan olika grundläggande värderingar i liberala demokratier.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen är en rättvisefilosofisk prövning av skolvalsfrågan. Jag tar min utgångspunkt i tre rättviseperspektiv, formulerade av filosoferna John Rawls, Nancy Fraser och Amartya Sen. I analyser av utbildningspolitiska texter om skolval från de senaste decennierna visar och diskuterar jag sedan vilka följder dessa perspektiv får för hur skolvalsfrågan kan uppfattas. En gemensam nämnare för rättviseperspektiven är att de behandlar värdepremisserna individuell frihet, pluralism och jämlikhet, vilket gör att några frågor återkommande berörs i avhandlingen. En rör exempelvis hur man kan balansera den individuella friheten att välja skola med risker för skolsegregation. En annan rör innebörden av ett jämlikt skolval. Räcker det med en rätt att välja, eller ska skolvalssystemet också ta hänsyn till att människor idag har olika möjligheter att välja, exempelvis på grund av bostadsort, ekonomi eller kunskap? I avhandlingen relaterar jag även skolvalsfrågan till grundläggande pedagogiska mål med utbildning, så som att utveckla barns självbestämmande och att fostra dem till demokratiska medborgare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En fördjupad förståelse för skolvalsfrågan och hur man kan se på rättvisebegreppet, och vad som blir följden av olika synsätt. Utifrån de tre rättviseperspektiv jag har använt visade det sig att det kan vara rimligt att ha skolval, men det visade sig samtidigt att dagens skolvalssystem inte bidrar till rättvisa. Om man till exempel utgår ifrån Sens capability approach så skulle skolval kunna främja individers förmåga att uppnå sådant de värdesätter, men både reglerna för etablering av friskolor och det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de som redan har goda möjligheter i livet. En annan reflektion är att avhandlingen kommer ut i en tid med mycket diskussion om rättvisefrågor kopplat till skolvalet. Men i det aktuella förslag som regeringen nyligen har presenterat om ett mer rättvist skolval har man inte definierat rättvisebegreppet.

Vad överraskade dig?

– Från politiskt håll har det länge funnits en optimism kring skolvalets och friskolors möjlighet att bidra till kvalitetsutveckling och valfrihet, men under 2010-talet kunde man se ett skifte i diskussionen mot en mer kritisk ton främst i förhållande till skolvalets segregerande effekter. Men det är intressant och kanske överraskande vad man kan se i olika utredningar och utbildningspolitiska dokument. Det paradoxala, som jag ser det, ligger i att flera av de förslag som förs fram för att förbättra rådande situation synliggör en stark tilltro till att marknaden ska lösa de problem som den beskylls för att skapa. Systemet ifrågasätts aldrig i grunden, trots att det alltså förs en mer kritisk diskussion om skolval och marknadsstyrning.

Vem har nytta av ditt resultat?

– Alla som är intresserade av utbildningspolitik, utifrån en värdebaserad ingång. Frågorna handlar om vilka värden som dagens utbildningspolitik underbygger och hur man kan utvärdera vad som är rättvist. Jag hoppas exempelvis att personer som utreder skolfrågor har nytta av att läsa den. Jag hoppas också att den metodologiska strukturen, som bygger på John Deweys handlings- och moralfilosofi, kan vara ett bidrag till forskare som intresserar sig för hur man kan undersöka utbildningsfrågor ur ett rättviseperspektiv.”

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-09-15 11:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet”

Om man på allvar vill minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg att ta till. Det menar Elisabet Olme som forskat om skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Det fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Skolval för de redan privilegierade

Det fria skolvalet gynnar dem som förmår att välja. Det är såväl skolpersonal som elever och föräldrar överens om, konstaterar Anna Ambrose i sin avhandling.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer