Dela:

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Måste man tillåta en avreglerad skola och skolval om man värnar individers frihet? Hur hanterar man i så fall olika förutsättningar och risk för skolsegregation? Erik Gustavssons avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Erik Gustavsson
Erik Gustavsson

Född år 1987
Bor i Kristianstad

Disputerade 2022-05-13
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Om skolvalsfrågans rättvisedimensioner. En pedagogisk-filosofisk analys

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är samhällskunskapslärare och har sen min lärarutbildning varit intresserad av skola, samhälle och politik, exempelvis om hur grundläggande värden i samhället kanaliseras i utbildningspolitik. Skolvalsfrågan rymmer många intressanta spänningar mellan olika grundläggande värderingar i liberala demokratier.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen är en rättvisefilosofisk prövning av skolvalsfrågan. Jag tar min utgångspunkt i tre rättviseperspektiv, formulerade av filosoferna John Rawls, Nancy Fraser och Amartya Sen. I analyser av utbildningspolitiska texter om skolval från de senaste decennierna visar och diskuterar jag sedan vilka följder dessa perspektiv får för hur skolvalsfrågan kan uppfattas. En gemensam nämnare för rättviseperspektiven är att de behandlar värdepremisserna individuell frihet, pluralism och jämlikhet, vilket gör att några frågor återkommande berörs i avhandlingen. En rör exempelvis hur man kan balansera den individuella friheten att välja skola med risker för skolsegregation. En annan rör innebörden av ett jämlikt skolval. Räcker det med en rätt att välja, eller ska skolvalssystemet också ta hänsyn till att människor idag har olika möjligheter att välja, exempelvis på grund av bostadsort, ekonomi eller kunskap? I avhandlingen relaterar jag även skolvalsfrågan till grundläggande pedagogiska mål med utbildning, så som att utveckla barns självbestämmande och att fostra dem till demokratiska medborgare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En fördjupad förståelse för skolvalsfrågan och hur man kan se på rättvisebegreppet, och vad som blir följden av olika synsätt. Utifrån de tre rättviseperspektiv jag har använt visade det sig att det kan vara rimligt att ha skolval, men det visade sig samtidigt att dagens skolvalssystem inte bidrar till rättvisa. Om man till exempel utgår ifrån Sens capability approach så skulle skolval kunna främja individers förmåga att uppnå sådant de värdesätter, men både reglerna för etablering av friskolor och det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de som redan har goda möjligheter i livet. En annan reflektion är att avhandlingen kommer ut i en tid med mycket diskussion om rättvisefrågor kopplat till skolvalet. Men i det aktuella förslag som regeringen nyligen har presenterat om ett mer rättvist skolval har man inte definierat rättvisebegreppet.

Vad överraskade dig?

– Från politiskt håll har det länge funnits en optimism kring skolvalets och friskolors möjlighet att bidra till kvalitetsutveckling och valfrihet, men under 2010-talet kunde man se ett skifte i diskussionen mot en mer kritisk ton främst i förhållande till skolvalets segregerande effekter. Men det är intressant och kanske överraskande vad man kan se i olika utredningar och utbildningspolitiska dokument. Det paradoxala, som jag ser det, ligger i att flera av de förslag som förs fram för att förbättra rådande situation synliggör en stark tilltro till att marknaden ska lösa de problem som den beskylls för att skapa. Systemet ifrågasätts aldrig i grunden, trots att det alltså förs en mer kritisk diskussion om skolval och marknadsstyrning.

Vem har nytta av ditt resultat?

– Alla som är intresserade av utbildningspolitik, utifrån en värdebaserad ingång. Frågorna handlar om vilka värden som dagens utbildningspolitik underbygger och hur man kan utvärdera vad som är rättvist. Jag hoppas exempelvis att personer som utreder skolfrågor har nytta av att läsa den. Jag hoppas också att den metodologiska strukturen, som bygger på John Deweys handlings- och moralfilosofi, kan vara ett bidrag till forskare som intresserar sig för hur man kan undersöka utbildningsfrågor ur ett rättviseperspektiv.”

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-09-15 11:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet”

Om man på allvar vill minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg att ta till. Det menar Elisabet Olme som forskat om skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Det fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Skolval för de redan privilegierade

Det fria skolvalet gynnar dem som förmår att välja. Det är såväl skolpersonal som elever och föräldrar överens om, konstaterar Anna Ambrose i sin avhandling.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka till boka-tidigt-pris t.o.m. 28 februari!

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!